Allvarlig brist på lärare i naturvetenskap och teknik

NYHET Publicerad

FRAMTIDENS LÄRARUTBILDING Lärarutbildningarna i teknik och naturvetenskap saknar studenter. Om inte trenden vänder kan det få allvarliga konsekvenser för Sverige som kunskapsnation. Nyligen anordnade Teknikföretagen en hearing för att rikta fokus på problemet.

Lärarutbildningen är den största högskoleutbildningen i Sverige med cirka 42 000 studenter. Men platserna är långt många fler; bara 63 procent utnyttjas. Ser man till antalet antagna till lärarutbildningarna, med inriktning på teknik och naturvetenskap, är andelen ännu lägre. Bara 40 procent av platserna med inriktning på matematik fylldes 2008. Motsvarande andel för inriktningarna på kemi och fysik var 10 procent respektive 25 procent.



– Andelen examinerade lärare i matematik och naturvetenskap kommer att minska ytterligare och andelen män kommer att gå mot noll, säger Pierre Bastin, enhetschef för antagningsproduktion på Verket för Högskoleservice (VHS).



Ett problem kan vara att lärarutbildningarna försöker hitta nya inriktningar för att locka studenter.



– Idag finns ett enormt utbud och man kan se att blivande studenter har svårt att orientera sig bland lärarutbildningarna inom matematik och naturvetenskap. Då väljer de andra inriktningar, menar Pierre Bastin.



Framtidens rekryteringsbehov

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har utrett hur demografiska aspekter kommer att påverka rekryteringsbehovet till framtidens lärarkår. 38 procent av lärarna går i pension under den kommande tioårsperioden. Bland gymnasielärarna är var femte lärare över 61 år.

Att bedöma framtidens rekryteringsbehov är dock svårt på grund av bristfällig statistik. SKL kan dock visa att det finns en tydlig obalans mellan lärare som behövs och lärare som utbildas. Det finns dessutom en stor risk för överskott av lärare i de allmänna ämnena, samtidigt som ett stort underskott av yrkeslärare, lärare inom matematik och naturvetenskap, förskolelärare och fritidspedagoger.



Magnus Helldén är kemi- och biologilärare vid Katedralskolan i Lund och medverkade, som pedagog, i SVT:s Klass 9 a, Han tror att man måste börja med att öka intresset för ämnena hos eleverna, för att locka unga att bli lärare inom teknik och naturvetenskap. Det i sin tur kräver att lärarna har gedigna ämneskunskaper, något de måste få på lärarutbildningen.

– Jag tror att det grundläggande felet är att vi skummar för mycket på ytan, eleverna blir inte intresserade då, menar Magnus Helldén.

Måste sluta överutbilda

Per Wadman, Lärarnas Riksförbund, instämmer. Enligt förbundets undersökningar har så många som 40 procent av lärarna i årskurs 7-9, i vissa delar av landet, ingen som helst ämneskunskap i det ämne de undervisar. Då blir det svårt att hålla en undervisning, som kan engagera och entusiasmera eleverna.

Dessutom måste intagningskraven till lärarutbildningarna skärpas, menade deltagarna i Teknikföretagens konferens.

– För länge sedan var det svårare att komma in på lärarutbildningen än på läkarutbildningen. För att höja statusen måste vi tydliggöra och specialisera utbildningen och sluta att överutbilda. Vi tar in för många lärarstudenter och vi släpper ut för många lärare, menar Per Wadman, förste vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Höjd status och tydlig lärarroll

Attitydundersökningar bland elever visar att läraryrket väljs bort på grund av faktorer som låg lön, en rädsla för att få ägna sig åt annat än ämnesundervisning, sega långa processer, oklara ingångar, det vill säga en osäkerhet om vad man blir när man är klar, och för ytliga ämneskunskaper.

Enligt panelen, som deltog i konferensen, måste läraryrkets status höjas, lönerna öka, lärarrollen tydliggöras och lärare måste få vara lärare. Först då kommer unga lockas till läraryrket. Dessutom behöver möjligheten till karriärvägar ses över då många unga upplever att man genom att välja läraryrket låser fast sig i en och samma yrkesroll.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

"Lärarfacken bör bryta sig loss från LO"

KOMMENTAR Lärarfacken borde kasta loss från LO. Skolan behöver långsiktiga och breda lösningar, inte en extrem vänsteragenda. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Skäl att gräva djupare i PISA-resultat

KOMMENTAR Friskolorna är bättre i PISA än kommunala skolor. Men de statistiska analyserna av resultaten spretar. OECD och Skolverket är oeniga om hur studien ska tolkas. Svenskt Näringsliv kommer därför låta en skolforskare genomföra en fördjupad analys, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Går samman för att möta skolans utmaningar

MATEMATIK Svenska elevers kunskaper i matematik ökar något. Det visar resultaten av de internationella kunskapsmätningarna TIMSS och PISA som nu har presenterats. Men Sverige har inte råd att slå sig till ro, fler insatser behöver göras för att ta ytterligare kliv framåt. Som en del i det fortsatta utvecklingsarbetet ska det fristående forskningsinstitutet Ifous, tillsammans med bland andra AcadeMedia, starta ett projekt där matematikprov från över 30 000 elever ska analyseras.
NYHET Publicerad:

Sverige måste våga bli bäst i världen

PISA-UNDERSÖKNING Kunskapsresultaten har blivit bättre, men de är fortfarande inte bra. Den efterlängtade vändningen i PISA får inte innebära att skolpolitikerna slår sig till ro, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Medaljregn över svenska yrkeslandslaget

YRKES-EM Med sex medaljplatser gjorde det svenska yrkeslandslaget succé i helgens Yrkes-EM i Göteborg. Guldmedaljören Lovisa Petri är sprudlande glad över vinsten. "Efter yrkes-VM i Leipzig 2013 där jag tog brons ville jag ta revansch".
NYHET Publicerad:

Skolan står inför stora utmaningar trots förbättrade resultat

KOMMENTAR Undersökningen Timss visar på ett glädjande trendbrott: svenska elevers resultat förbättras. Trots detta finns det ingen anledning att slå sig till ro. Skolan står fortfarande inför stora utmaningar, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Friskolor bra för svenska utbildningssystemet

RAPPORT Friskoleelever presterar bättre än elever i kommunala skolor. Det framgår av rapporten Friskolorna och PISA. ”Att slå undan benen för privata aktörer kan därför knappast lösa skolans problem”, menar forskarna.
NYHET Publicerad:

Gymnasieutredning med förbättringspotential

KOMMENTAR I veckan presenterade gymnasieutredningen sina förslag kring förändringar och förbättringar av gymnasieskolan. Några av förslagen är efterlängtade och kan rätt hanterat ge eleverna bättre förutsättningar att rustas väl för framtiden. Andra förslag finns det stor förbättringspotential kring, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Skolor behöver lära elever mer vanligt hyfs

KOMPETENS Visa intresse. Passa tider. Samarbeta med kollegor. Det är, enligt företagen, de tre viktigaste egenskaperna hos nya, unga anställda.Och skolan måste bli bättre på att odla de egenskaperna hos ungdomarna innan de kommer ut i arbetslivet, visar en undersökning av Skolverket.
NYHET Publicerad:

Friskolor har bättre resultat än kommunala skolor

KOMMENTAR Friskolor har bättre skolresultat än kommunala skolor, både före och efter kontroll av elevernas bakgrund. Det visar en fördjupad analys av den senaste Pisa-mätningen. OECD:s datamaterial har feltolkats i debatten, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Tuffare åtgärder krävs mot glädjebetyg

KOMMENTAR Samma kunskap ska ge lika betyg. Så enkelt är det. Svenskt Näringsliv har länge krävt åtgärder mot glädjebetygen: extern rättning av nationella prov och skärpt granskning. Men låt oss slippa en urartad debatt om stoppad valfriheten. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Effektiviseringar i skolan kan spara miljarder

KVALITET Alla elever i landet kostar kommunerna pengar. Men det är stora skillnader på hur mycket de kostar. Faktum är att i vissa kommuner är kostnaden dubbelt så hög som i andra kommuner. Om alla kommuner vore lika effektiva skulle stora summor frigöras till att förbättra kvaliteten i skolan, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Skolpengssystemet viktigt för kvalitetskonkurrens

KOMMENTAR Lärarförbundets ordförande vill skrota skolpengssystemet. Det är en dålig idé eftersom det skulle urholka drivkraften för skolor att vara attraktiva och hålla hög utbildningskvalitet, anser Anders Morin, välfärdsexpert på Svenskt Näringsliv. 
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildning i framkant Realgymnasiets signum

SAMVERKAN 88 procent av Realgymnasiets elever arbetar eller studerar sex månader efter examen. ”Den goda kontakten med näringslivet är en av de absolut viktigaste skälen till våra goda resultat”, säger Patrik Wigelius, affärsområdeschef.
NYHET Publicerad:

Bristen på kvalitetsarbete skolans största problem

KVALITET I SKOLAN Det i särklass bästa sättet att påverka elevers resultat är att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete i skolan, visar en färsk undersökning. ”Det är mycket viktigare än diskussioner kring klasser, ägandeformer och ekonomi”, säger Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi.
NYHET Publicerad:

Den politiska organisationen hämmar kommunala skolor

KOMMENTAR Konkurrens från friskolor höjer elevernas resultat. Regeringen borde ge sig på de verkliga problemen – bristerna i den kommunala skolans kvalitetsarbete. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Gör skolrektorn till vd

ALMEDALEN Debatten om den svenska skolan fokuserar på lärarna och eleverna. Rektorerna glöms bort och det gör ledarskapet till skolpolitikens blinda fläck. Nu är det dags att ge rektorerna en renässans och vägen dit är att utnämna skolledaren till vd.
NYHET Publicerad:

Rektor med tydligt mandat kan vända skolresultat

KOMMENTAR En ny enkät visar att rektorer vill bli vd. Därför är det dags att ge skolledare förutsättningar att vända skolans resultat, samtidigt som de ställs till svars för misslyckanden.
NYHET Publicerad:

Barn från utsatta förorter förlorare när LO vill slopa skolvalet

KOMMENTAR Facket vill stoppa skolvalet. Det är innebörden av ett beslut som LO-kongressen fattade igår. LO ska nu verka för att skolpengssystemet avvecklas. De stora förlorarna blir barn från utsatta förorter där skolan inte håller måttet, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Rikta inte udden mot friskolorna

KOMMENTAR Skolan är avgörande för ett starkt svenskt företagsklimat. I grunden är det därför utmärkt att Moderaterna kommer med förslag för att höja skolans kvalitet.