Allvarlig brist på lärare i naturvetenskap och teknik

NYHET Publicerad

FRAMTIDENS LÄRARUTBILDING Lärarutbildningarna i teknik och naturvetenskap saknar studenter. Om inte trenden vänder kan det få allvarliga konsekvenser för Sverige som kunskapsnation. Nyligen anordnade Teknikföretagen en hearing för att rikta fokus på problemet.

Lärarutbildningen är den största högskoleutbildningen i Sverige med cirka 42 000 studenter. Men platserna är långt många fler; bara 63 procent utnyttjas. Ser man till antalet antagna till lärarutbildningarna, med inriktning på teknik och naturvetenskap, är andelen ännu lägre. Bara 40 procent av platserna med inriktning på matematik fylldes 2008. Motsvarande andel för inriktningarna på kemi och fysik var 10 procent respektive 25 procent.



– Andelen examinerade lärare i matematik och naturvetenskap kommer att minska ytterligare och andelen män kommer att gå mot noll, säger Pierre Bastin, enhetschef för antagningsproduktion på Verket för Högskoleservice (VHS).



Ett problem kan vara att lärarutbildningarna försöker hitta nya inriktningar för att locka studenter.



– Idag finns ett enormt utbud och man kan se att blivande studenter har svårt att orientera sig bland lärarutbildningarna inom matematik och naturvetenskap. Då väljer de andra inriktningar, menar Pierre Bastin.



Framtidens rekryteringsbehov

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har utrett hur demografiska aspekter kommer att påverka rekryteringsbehovet till framtidens lärarkår. 38 procent av lärarna går i pension under den kommande tioårsperioden. Bland gymnasielärarna är var femte lärare över 61 år.

Att bedöma framtidens rekryteringsbehov är dock svårt på grund av bristfällig statistik. SKL kan dock visa att det finns en tydlig obalans mellan lärare som behövs och lärare som utbildas. Det finns dessutom en stor risk för överskott av lärare i de allmänna ämnena, samtidigt som ett stort underskott av yrkeslärare, lärare inom matematik och naturvetenskap, förskolelärare och fritidspedagoger.



Magnus Helldén är kemi- och biologilärare vid Katedralskolan i Lund och medverkade, som pedagog, i SVT:s Klass 9 a, Han tror att man måste börja med att öka intresset för ämnena hos eleverna, för att locka unga att bli lärare inom teknik och naturvetenskap. Det i sin tur kräver att lärarna har gedigna ämneskunskaper, något de måste få på lärarutbildningen.

– Jag tror att det grundläggande felet är att vi skummar för mycket på ytan, eleverna blir inte intresserade då, menar Magnus Helldén.

Måste sluta överutbilda

Per Wadman, Lärarnas Riksförbund, instämmer. Enligt förbundets undersökningar har så många som 40 procent av lärarna i årskurs 7-9, i vissa delar av landet, ingen som helst ämneskunskap i det ämne de undervisar. Då blir det svårt att hålla en undervisning, som kan engagera och entusiasmera eleverna.

Dessutom måste intagningskraven till lärarutbildningarna skärpas, menade deltagarna i Teknikföretagens konferens.

– För länge sedan var det svårare att komma in på lärarutbildningen än på läkarutbildningen. För att höja statusen måste vi tydliggöra och specialisera utbildningen och sluta att överutbilda. Vi tar in för många lärarstudenter och vi släpper ut för många lärare, menar Per Wadman, förste vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Höjd status och tydlig lärarroll

Attitydundersökningar bland elever visar att läraryrket väljs bort på grund av faktorer som låg lön, en rädsla för att få ägna sig åt annat än ämnesundervisning, sega långa processer, oklara ingångar, det vill säga en osäkerhet om vad man blir när man är klar, och för ytliga ämneskunskaper.

Enligt panelen, som deltog i konferensen, måste läraryrkets status höjas, lönerna öka, lärarrollen tydliggöras och lärare måste få vara lärare. Först då kommer unga lockas till läraryrket. Dessutom behöver möjligheten till karriärvägar ses över då många unga upplever att man genom att välja läraryrket låser fast sig i en och samma yrkesroll.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Läsförmåga grunden till lärande

KOMMENTAR Det är lite si och så med läslusten hos svenska elever. Följaktligen finns potential till förbättring. Skolan har en viktig uppgift att lära så många elever som möjligt att knäcka läskoden, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Forskare: ”Kompetensbrist största tillväxthindret”

KOMPETENS Kompetensbristen är skriande i nästan alla branscher. ”Att bara satsa på utbildning när de andra pusselbitarna saknas är som att slänga pengarna i sjön."
NYHET Publicerad:

Pojkar på efterkälken ett problem för framtidens arbetsliv

KOMMENTAR Svenska 15-åringar presterar över genomsnittet i ett PISA-test som mäter förmågan att lösa problem. Det är positivt. Negativt är gapet mellan könen, 42 poäng, till flickors fördel. Skillnaden måste skolan ta på allvar, annars får det negativa effekter på framtidens arbetsliv, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Likvärdighet ska inte vara ideologiskt slagträ

KOMMENTAR Skoldebatten borde fokusera på kunskapsförmedling. Istället blir likvärdighet ett ideologiskt slagträ, skriver Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Så här kan vi lösa lärarbristen

DEBATT Det är hög tid att lösa lärarbristen. Att rekrytera lärare från andra yrkesgrupper, främja en ökad lönespridning och skapa en elitlärarutbildning är tre vägar som faktiskt har en chans att fungera, skriver Mikaela Almerud, skolexpert.
NYHET Publicerad:

Skolan är inte mer ojämlik nu än tidigare

KOMMENTAR Elever med olika bakgrund får olika chans i skolan, men regeringen pratar om vinster istället för effektiva åtgärder.
NYHET Publicerad:

Motorbranschcollege ska stärka utbildningen

KOMPETENS Klara för certifiering – nu är Motorbranschcollege igång. Motorbranschens Yrkesnämnd kommer i september att certifiera tre skolor som Motorbranschcollege. 
NYHET Publicerad:

Massiv kritik mot kvotering i skolan

KOMMENTAR Rättsosäkert, ogenomtänkt och otydligt, ett förslag som kan leda till diskriminering, försämrad likvärdighet och konflikter. Så kan den massiva remisskritiken mot regeringens förslag om att införa kvoter i skolan sammanfattas. Förslaget bör kastas i papperskorgen. Det skriver Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ledarskapet avgörande för skolans digitalisering

SAMVERKAN Ge skolbarnen en dator eller platta, sedan är det digitala lärandet igång. Men så fungerar det inte, visar ett projekt med skolor och företag som samverkar på ett helt nytt sätt. Det digitala lärandet handlar inte om teknik, utan om ett nytt sätt att tänka.
NYHET Publicerad:

Viktigt diskutera utformningen av skolvalssystem

KOMMENTAR Det finns en bred uppslutning bakom rätten att välja skola i Sverige. Den är här för att stanna. Däremot är det viktigt att diskutera hur ett skolvalssystem ska vara utformat, skriver skolexperterna Johan Olsson och Fredric Skälstad.
NYHET Publicerad:

Studera skolkoncernerna – skäll inte på dem

KOMMENTAR Lär av skolkoncernerna. Det är forskaren Erik Lakomaas uppmaning till Sveriges kommuner (DN 20/5). Skolhuvudmännen måste bli bättre på att utnyttja stordriftsfördelar och ge lärare och rektorer mer professionellt administrativt stöd.
NYHET Publicerad:

Dags att lägga kraft på de stora skolfrågorna

KOMMENTAR Förslaget om lottning skrotas. Det är en stor framgång för mitt arbete i regeringens Skolkommission. Nu måste politikerna lägga sin kraft på de stora frågorna – lärarnas förutsättningar, ett starkare skolledarskap och en tydligare nationell styrning. Det skriver Tobias Krantz, chef för Utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Angeläget fokus på introduktionsprogrammen

KOMMENTAR Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram förslag på påbyggbara yrkespaket för elever på gymnasieskolans introduktionsprogram. Rätt hanterat kan det bli positivt både för elever och företag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Enig skolkommission: Friskolorna här för att stanna

KOMMENTAR Det finns ett starkt stöd för friskolor och valfrihet i regeringens skolkommission. Nu är det dags att lägga debatten om skolvalet åt sidan. I stället måste skolpolitikerna fokusera på hur vi kan höja elevernas resultat. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, som varit ledamot i skolkommissionen.
NYHET Publicerad:

Transportstyrelsen backar om övningskörning

UTBILDNING Slut för övningskörning under praktikperioden ute på företagen. Det hotade landets elever på gymnasieskolans fordonsprogram. Men efter skarp kritik från både företag och fack, backar nu Transportstyrelsen och tillåter även fortsättningsvis övningskörning under utbildningen.
NYHET Publicerad:

Hoppas på framtida yrkestävlingar i landet

KOMPETENS I mitten av februari arrangerades Industrikampen 2017 – ett regionöverskridande samarbete inom Teknikcollege. Skoltävlingar är ett sätt att gemensamt arbeta med utbildningarnas status och kvalitet.
NYHET Publicerad:

"Lärarfacken bör bryta sig loss från LO"

KOMMENTAR Lärarfacken borde kasta loss från LO. Skolan behöver långsiktiga och breda lösningar, inte en extrem vänsteragenda. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Skäl att gräva djupare i PISA-resultat

KOMMENTAR Friskolorna är bättre i PISA än kommunala skolor. Men de statistiska analyserna av resultaten spretar. OECD och Skolverket är oeniga om hur studien ska tolkas. Svenskt Näringsliv kommer därför låta en skolforskare genomföra en fördjupad analys, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Går samman för att möta skolans utmaningar

MATEMATIK Svenska elevers kunskaper i matematik ökar något. Det visar resultaten av de internationella kunskapsmätningarna TIMSS och PISA som nu har presenterats. Men Sverige har inte råd att slå sig till ro, fler insatser behöver göras för att ta ytterligare kliv framåt. Som en del i det fortsatta utvecklingsarbetet ska det fristående forskningsinstitutet Ifous, tillsammans med bland andra AcadeMedia, starta ett projekt där matematikprov från över 30 000 elever ska analyseras.
NYHET Publicerad:

Sverige måste våga bli bäst i världen

PISA-UNDERSÖKNING Kunskapsresultaten har blivit bättre, men de är fortfarande inte bra. Den efterlängtade vändningen i PISA får inte innebära att skolpolitikerna slår sig till ro, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.