Allvarlig brist på lärare i naturvetenskap och teknik

NYHET Publicerad

FRAMTIDENS LÄRARUTBILDING Lärarutbildningarna i teknik och naturvetenskap saknar studenter. Om inte trenden vänder kan det få allvarliga konsekvenser för Sverige som kunskapsnation. Nyligen anordnade Teknikföretagen en hearing för att rikta fokus på problemet.

Lärarutbildningen är den största högskoleutbildningen i Sverige med cirka 42 000 studenter. Men platserna är långt många fler; bara 63 procent utnyttjas. Ser man till antalet antagna till lärarutbildningarna, med inriktning på teknik och naturvetenskap, är andelen ännu lägre. Bara 40 procent av platserna med inriktning på matematik fylldes 2008. Motsvarande andel för inriktningarna på kemi och fysik var 10 procent respektive 25 procent.



– Andelen examinerade lärare i matematik och naturvetenskap kommer att minska ytterligare och andelen män kommer att gå mot noll, säger Pierre Bastin, enhetschef för antagningsproduktion på Verket för Högskoleservice (VHS).



Ett problem kan vara att lärarutbildningarna försöker hitta nya inriktningar för att locka studenter.



– Idag finns ett enormt utbud och man kan se att blivande studenter har svårt att orientera sig bland lärarutbildningarna inom matematik och naturvetenskap. Då väljer de andra inriktningar, menar Pierre Bastin.



Framtidens rekryteringsbehov

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har utrett hur demografiska aspekter kommer att påverka rekryteringsbehovet till framtidens lärarkår. 38 procent av lärarna går i pension under den kommande tioårsperioden. Bland gymnasielärarna är var femte lärare över 61 år.

Att bedöma framtidens rekryteringsbehov är dock svårt på grund av bristfällig statistik. SKL kan dock visa att det finns en tydlig obalans mellan lärare som behövs och lärare som utbildas. Det finns dessutom en stor risk för överskott av lärare i de allmänna ämnena, samtidigt som ett stort underskott av yrkeslärare, lärare inom matematik och naturvetenskap, förskolelärare och fritidspedagoger.



Magnus Helldén är kemi- och biologilärare vid Katedralskolan i Lund och medverkade, som pedagog, i SVT:s Klass 9 a, Han tror att man måste börja med att öka intresset för ämnena hos eleverna, för att locka unga att bli lärare inom teknik och naturvetenskap. Det i sin tur kräver att lärarna har gedigna ämneskunskaper, något de måste få på lärarutbildningen.

– Jag tror att det grundläggande felet är att vi skummar för mycket på ytan, eleverna blir inte intresserade då, menar Magnus Helldén.

Måste sluta överutbilda

Per Wadman, Lärarnas Riksförbund, instämmer. Enligt förbundets undersökningar har så många som 40 procent av lärarna i årskurs 7-9, i vissa delar av landet, ingen som helst ämneskunskap i det ämne de undervisar. Då blir det svårt att hålla en undervisning, som kan engagera och entusiasmera eleverna.

Dessutom måste intagningskraven till lärarutbildningarna skärpas, menade deltagarna i Teknikföretagens konferens.

– För länge sedan var det svårare att komma in på lärarutbildningen än på läkarutbildningen. För att höja statusen måste vi tydliggöra och specialisera utbildningen och sluta att överutbilda. Vi tar in för många lärarstudenter och vi släpper ut för många lärare, menar Per Wadman, förste vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Höjd status och tydlig lärarroll

Attitydundersökningar bland elever visar att läraryrket väljs bort på grund av faktorer som låg lön, en rädsla för att få ägna sig åt annat än ämnesundervisning, sega långa processer, oklara ingångar, det vill säga en osäkerhet om vad man blir när man är klar, och för ytliga ämneskunskaper.

Enligt panelen, som deltog i konferensen, måste läraryrkets status höjas, lönerna öka, lärarrollen tydliggöras och lärare måste få vara lärare. Först då kommer unga lockas till läraryrket. Dessutom behöver möjligheten till karriärvägar ses över då många unga upplever att man genom att välja läraryrket låser fast sig i en och samma yrkesroll.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Skolverkets GD: "Politiska debatten skapar motsättningar mellan skolor"

UTBILDNING Elever och lärare är mer nöjda med friskolor än kommunala. Lönsamhet och skolkvalitet går hand i hand. Det visar tre nya rapporter från Svenskt Näringsliv. Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket, är inte förvånad över resultaten.
NYHET Publicerad:

Förhastad slutsats om friskolornas betygssättning

KOMMENTAR De nationella proven speglar inte alla kunskaper som elever har i ett ämne. Därför kan inte proven ensamt vara rättesnöre för betygen, hävdar Anders Morin, välfärdspolitisk expert. Han anser att forskaren Jonas Vlachos drar förhastade slutsatser när han säger att friskolorna är för generösa i betygssättningen.
NYHET Publicerad:

Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

KOMMENTAR Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Samhällsvetarprogram måste vässas

UTBILDNING Det är få som fortsätter till högre studier från gymnasieskolans samhällsvetenskapsprogram. Ett problem är att elever som borde ha valt en annan inriktning hamnar där. ”Vi tror att man behöver ett smalare och vassare samhällsvetarprogram”, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Så bekämpar vi betygsinflation

KOMMENTAR Debatten om betygsinflationen i skolan har ofta fel utgångspunkt med fokus på skolformen, trots att skillnaderna är små mellan kommunala och fristående skolor. Betygsinflationen kräver ett större grepp med åtgärder som central rättning av prov, effektiva åtgärder mot fusk och en översyn av betygssystemet. Det menar Anders Morin och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Slå vakt om valfriheten

KOMMENTAR Det senaste årtiondet har elevers bakgrund fått en ökad betydelse för hur de lyckas i skolan. Dessutom har skolsegregationen ökat. Det är det dystra budskapet i en ny rapport från Skolverket, skriver skolexpert Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Mer relevanta utbildningar kan öka lusten av lära

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Svenskt Näringslivs årliga gymnasierapport har precis släppts. Andelen elever som tar examen från de nationella programmen har ökat något. ”Det är positivt, men resultaten måste förbättras snabbare”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Efterlängtat besked om gymnasieskolan

KOMMENTAR Gymnasieskolans effektivitet och resursutnyttjande behöver förbättras. Av de skälen är det angeläget att huvudmän konkurrerar på lika villkor, elevernas resultat förbättras och näringslivets kompetensförsörjning underlättas, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

Gymnasiets yrkesprogram måste bli mer flexibla

KOMMENTAR Yrkesprogrammens främsta attraktionskraft kan inte vara att de ska leda till en högskolebehörighet, utan till jobb. Mer behöver göras för att öka gymnasiets flexibilitet, branschernas inflytande och samtliga programs kvalitet och attraktionskraft, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till regeringens proposition.
NYHET Publicerad:

Skolan måste förbereda unga för arbetslivet

KOMMENTAR Studier visar att unga är ansvarsfulla och ambitiösa. Men många är dåligt förberedda för arbetslivet. En orsak är att skolan inte förbereder eleverna i tillräcklig utsträckning, skriver Lars Göran Johansson, vice vd.
NYHET Publicerad:

Utan friskolor klarar inte Sverige babyboomen

BEFOLKNINGSTILLVÄXT Antalet nyfödda i Sverige är större än någonsin. Det är en utmaning för samhället att klara skolgången för alla barn. De tre närmaste åren saknas cirka 80 000 platser i grundskolan. Utan friskolor kommer det behovet inte att kunna mötas, menar Friskolornas Riksförbund, som kallar situationen för den okända välfärdsutmaningen.
NYHET Publicerad:

Lärarbrist kräver nytänkande

KOMMENTAR Det saknas 80 000 behöriga lärare om femton år, enligt Skolverket. Om den dystra trenden ska vändas måste situationen tas på största allvar, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert. Hon vill lösa problemet genom att skärpa antagningen till lärarutbildningen, skapa fler vägar in i läraryrket och få fram en differentierad lönesättning. 
NYHET Publicerad:

Läsförmåga grunden till lärande

KOMMENTAR Det är lite si och så med läslusten hos svenska elever. Följaktligen finns potential till förbättring. Skolan har en viktig uppgift att lära så många elever som möjligt att knäcka läskoden, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Forskare: ”Kompetensbrist största tillväxthindret”

KOMPETENS Kompetensbristen är skriande i nästan alla branscher. ”Att bara satsa på utbildning när de andra pusselbitarna saknas är som att slänga pengarna i sjön."
NYHET Publicerad:

Pojkar på efterkälken ett problem för framtidens arbetsliv

KOMMENTAR Svenska 15-åringar presterar över genomsnittet i ett PISA-test som mäter förmågan att lösa problem. Det är positivt. Negativt är gapet mellan könen, 42 poäng, till flickors fördel. Skillnaden måste skolan ta på allvar, annars får det negativa effekter på framtidens arbetsliv, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Likvärdighet ska inte vara ideologiskt slagträ

KOMMENTAR Skoldebatten borde fokusera på kunskapsförmedling. Istället blir likvärdighet ett ideologiskt slagträ, skriver Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Så här kan vi lösa lärarbristen

DEBATT Det är hög tid att lösa lärarbristen. Att rekrytera lärare från andra yrkesgrupper, främja en ökad lönespridning och skapa en elitlärarutbildning är tre vägar som faktiskt har en chans att fungera, skriver Mikaela Almerud, skolexpert.
NYHET Publicerad:

Skolan är inte mer ojämlik nu än tidigare

KOMMENTAR Elever med olika bakgrund får olika chans i skolan, men regeringen pratar om vinster istället för effektiva åtgärder.
NYHET Publicerad:

Motorbranschcollege ska stärka utbildningen

KOMPETENS Klara för certifiering – nu är Motorbranschcollege igång. Motorbranschens Yrkesnämnd kommer i september att certifiera tre skolor som Motorbranschcollege.