Brott kostar företagen nästan 100 miljarder

Ungefär tre gånger den svenska Polismyndighetens budget, eller 100 miljarder kronor på ett år. Det är den samlade kostnaden för brottsligheten mot svenska företag enligt Svenskt Näringsliv nya rapport, ”Brottslighetens kostnader”.

– Eftersom bristande officiell statistik saknas utgör rapporten en viktig pusselbit i att få en helhetsbild av dagens brottslighet mot företag. Utan tillförlitlig kunskap blir brottsbekämpningen ineffektiv och beslutsfattare riskerar att underskatta problemen. Många företag upplever också att brottslighet mot företag inte tas på allvar och att näringslivet lämnas själva att lösa det, säger Lena Nitz, expert på brott och trygghetspolicy.

– Politikerna måste ta företagens utsatthet på allvar, annars riskerar konsekvenserna av utvecklingen att bli långtgående för det svenska näringslivet. Det är därför vi vill att Brottsförebyggande Rådet ska få i uppdrag att genomföra kontinuerliga trygghetsundersökningar för företagare.

49 procent av företagen uppger att de drabbats av något brott det senaste året och inom de flesta brottstyper drabbas man mer än en gång. En betydande andel har dessutom utsatts för flera olika typer av brott.

– Det är inte acceptabelt. Företagen spelar en avgörande roll för ett fungerande samhälle. Skadas näringslivet så skadas samhällets motståndskraft för att klara även andra större samhällsutmaningar, konstaterar Lena Nitz.

Tre områden

De hundra miljarderna som rapporten räknat in fördelas över tre områden, direkta kostnader, indirekta kostnader och uppskattade intäktsbortfall (se faktaruta).

– Det handlar exempelvis om stölder och skadegörelse, ökade kostnader för säkerhet och intäktsbortfall i samband med att man drabbats, förklarar hon.

När näringslivet drabbas av brottslighet drabbas också hela samhället.

– Om företagen har sämre förutsättningar så minskar också konkurrenskraften vilket leder till minskade intäkter även för det offentliga i form av skatt, säger hon.

Mjuka värden som är svårare att kvantifiera, som exempelvis kostnader till följd av otrygghet ingår inte i underlaget för rapporten.

– Nej, precis, så kostnaden är nog egentligen ännu högre, men det är väldigt svårt att räkna på dessa parametrar så den fulla bilden har vi inte.

Exempelvis uppger 5 procent, eller totalt ungefär 17 000 företag, att de övervägt att lägga ned delar eller hela verksamheten till följd av brottslighet det senaste året, och fyra procent har haft svårt att nyrekrytera personal till sina företag.

– Det här är mycket allvarligt och riskerar att få allvarliga konsekvenser för samhället i längden. Företags blotta närvaro skapar trygghet och ett levande samhälle. Det i sig skapar trygghet. I samma stund som brottsligheten tränger bort företagen tar kriminaliteten och otryggheten över, förklarar Lena Nitz.

– Hur ska ekonomin växa och hur ska det kunna bli fler jobb om kriminaliteten hindrar företag från att investera och människor tackar nej till jobb på grund av ökad otrygghet?

Företag slutar anmäla

De mest vanliga brotten som drabbar företagen är de som normalt benämns ”mängdbrott” och här handlar det exempelvis om stöld, skadegörelse och inbrott. Många företag som utsätts för dessa brott upplever att polis inte tar utvecklingen på allvar. Företagare får vänta i timmar på att polisen ska dyka upp och många upplever att utredningar läggs ned rutinmässigt. Det leder inte till någon åtgärd alls.

– Tyvärr har detta gått så långt att 41 procent av företagen nu helt slutat att anmäla de brott man utsätts för till polisen. Endast ungefär vart tredje företag anmäler samtliga brott. Det är mycket bekymmersamt då det i förlängningen urholkar förtroendet för rättsväsendet, förklarar Lena Nitz.

Samtidigt är det ofta just med dessa instegsbrott som ungdomar startar sin kriminella bana.

– Precis, och av den orsaken är det väldigt viktigt att prioritera upp dem och hålla efter mängdbrotten för det har en brottsförebyggande effekt.