Momsadministration kostar företagen 14 miljarder kronor

Det var längesedan det gjordes en större överblick och uppskattning av företagens administrativa kostnader för att följa momsregelverket. En ny förstudie från konsultföretaget Trinovo uppskattar den årliga kostnaden till 14 miljarder kronor. Förstudien omfattar endast delar av momslagstiftningen så den totala kostnaden för företagen att uppfylla momsreglerna bör således vara ännu högre.

Svenskt Näringsliv har tidigare efterfrågat behovet av att kartlägga och beräkna regelkostnaderna i enlighet med tidigare rapporter av Nutek 2005 och Skatteverket 2006. Därför har Svenskt Näringsliv med hjälp av konsultföretaget Trinovo tagit fram en ny rapport som ger en aktuell kostnad för företagen att administrera delar av momslagstiftningen, som uppmärksammas i Dagens Industri. Storleken på företagens kostnader för att följa regelverk på ett adekvat sätt är relevant att diskutera inom alla skatteområden, men specifikt inom momsen. Företagen är uppbördsmän för någon annans skatt. Det är därför beklämmande att viktiga förenklingsförslag som skulle kunna dra ner tiden för att fullgöra åtaganden inom momssystemet, lyser med sin frånvaro.

Studien är en förstudie och omfattar därför endast delar av momslagstiftningen. Fokus ligger specifikt på blandad verksamhet, där företagen hanterar transaktioner som både är momspliktiga och undantagna, samt transaktioner som påverkar avdragsrätten. Den totala uppräknade regelkostnaden på nationell nivå för dessa områden uppgår till ca 14 miljarder kronor om året. Kostnaden överstiger Skatteverkets anslag med sex miljarder kronor för 2023 och motsvarar ungefär 19 200 heltidsjobb baserat på arbetskraftskostnaden 2022. Det är de allra minsta företagen (1–4 anställda) som står för nästan 50 % av kostnaden.

Bedömningar och utredningsarbete kring ingående moms är det som företagen, inom alla storlekssegment, lägger mest tid på. Processen för att bedöma ingående moms står för 70% av de totala kostnaderna, motsvarande nästan 10 miljarder kr. Det kan exempelvis handla om utredning avseende avdragsrätt helt eller delvis inom; lokalhyra, importmoms, undantagna transaktioner, kundförluster, personalbilar, begagnade varor m.m. Avdragsrätt är en av momssystemets grundpelare för att syften och ändamål ska upprätthållas samt för att momsen inte ska fastna som en kostnad hos företagen.

En jämförelse kan göras med en undersökning från 2005 utförd av myndigheten Nutek. Med hänsyn tagen till att samma områden omfattas, att kostnaderna räknas upp till dagens prisnivå och att uppräkningen baseras på aktuellt antal företag, bedöms kostnaderna i föreliggande studie vara 25 % högre. Oavsett vad kostnadsökningen beror på pekar det indikativa resultatet i helt fel riktning. Det innebär samtidigt att förenklingar av momslagstiftningen behövs mer än någonsin.

Momsen toppar i regelbörda för företagen som gör det oavlönade jobbet åt staten att få in konsumenternas skatt. Den undersökta delen av regelverket är dessutom endast en skärva av helheten. Internationella transaktioner är inte med i studiens avgränsningsområde och driver sannolikt stora kostnader. Affärssystemaspekterna är adresserade, men inte medräknade i det presenterade resultatet. Utbildningskostnader likaså. Det finns många möjliga momsreformer att genomföra för att reducera tiden det krävs för att tolka regelverket. Minskad komplexitet bör vara prioriterat och såväl Tidöavtalet som regeringsförklaringen påtalar att insatser för lägre administrativa kostnader behövs. Även den nyss tillsatta produktivitetskommissionens direktiv pekar på att regelbördan för företagen inte får vara för betungande.

Hörsamma företagens behov av lättare och enklare momsregler. Det skapar utrymme att fokusera på mer produktiva aktiviteter som främjar tillväxt och konkurrenskraft.

SKRIVET AVOscar Brissle