Norsk kritik: ”Kvotering inte rätt väg att gå"

Inom det svenska näringslivet finns det idag fler kvinnor än någonsin på chefsposition och i styrelserna än någonsin förr. Om utvecklingen fortsätter i samma takt som idag kommer de svenska börsnoterade bolagen ha 50 procent kvinnor i styrelseledningen inom tio år. Det visar ny statistik från andra AP-fondens jämställdhetsindex. Siffrorna visar en tydlig ökning de senaste tre åren. Det är en positiv utveckling, om än något för långsam, enligt Christina Olivecrona, andra AP-fonden.

Fortfarande är det storbolagen som knyter till sig flest kvinnor, men det måste också sättas i relation till den bransch bolaget verkar inom, sa Christina Olivecrona under ett seminarium i ämnet, anordnat av Svenskt Näringsliv.

– En mansdominerad bransch har ofta fler män i ledningen, och vice versa, sa hon.

Fler kvinnor på fler poster

Andra AP-fondens statistik riktar enbart in sig på börsnoterade bolag. Svenskt Näringsliv har å sin sida samlat in lönestatistik från hela den privata sektorn. Inom Svenskt Näringslivs medlemsföretag är omkring 39 procent kvinnor, en stabil nivå de senaste åren. Störst ökande är trenden för kvinnor i chefspositioner, vilka idag utgör 37 procent inom medlemsföretagen. Det visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv.

Men även om det generellt sett ser bättre ut ur jämställdshetsperspektivet än någonsin, så finns det branscher där utvecklingen går åt fel håll. Inom IT-branschen går det knackigt, även om den globala koncernen CGI är ett av de företag som leder ligan. I Sverige har företaget 4 000 medarbetare, av vilka 28 procent är kvinnor. Det är högre än genomsnittet, vilket är glädjande, menar vd:n för den svenska verksamheten, Per Fors.

Men han anser också att siffran borde vara högre, både generellt och i chefsposition. Målet är att få upp antalet kvinnor i ledningen på CGI till 40 procent, från dagens 35 procent.

– Det går för långsamt, sedan några år går det till och med bakåt i branschen, vilket är anmärkningsvärt. Vi måste börja med att få in fler kvinnor i rätt utbildningar, och sudda bort attitydförändringar. IT är mycket roligare idag, och vi strävar efter en bra balans i våra team, sa han.

Norsk kvotering når inte ända fram

I Norge har man sedan några år tillbaka provat den metod många svenska företag ställer sig kritisk till- könskvotering i börsnoterade bolagsstyrelser. Sedan 2006 måste norska börsnoterade bolag ha minst 40 procent kvinnor i sina styrelser, annars riskerar de stränga påföljder.

Förhoppningen var att effekterna skulle ”spilla över” till resten av företagsleden och därmed öka andelen kvinnor överlag, vilket inte blev fallet. Kvotering leder inte till ökad jämställdhet i näringslivet, konstaterade Kristina Jullum Hagen, på Svenskt Näringslivs norska motsvarighet, NHO.

– Faktum är att Sverige ligger före Norge, och det utan lagstiftning. Jag delar åsikten att ett jämställt näringsliv är att sträva efter, men jag ser inte att kvotering är rätt väg dit. Det lagen har gjort är att få fram 900 kvinnliga styrelseledamöter, men det utan att kunna ändra de underliggande strukturerna. Det visar att kvotering inte betyder en quick-fix för jämställdheten, sa Kristina Jullum Hagen.

Valberedningens betydelse

Det höll Caroline af Ugglas, vice vd Svenskt Näringsliv, och Helena Stjernholm, vd Industrivärden, med om. Båda styrelseproffsen har suttit i flertalet valberedningar, och ville betona valberedningens funktion i arbetet att hitta kompetent personal för företaget, oavsett kön eller annat.

– Det är valberedningen som vet vilken kompetens företaget behöver och bygga det pussel som krävs för att skapa bra styrelser och ledningsgrupper. Därför blir det farligt när politiken flyttar in på bolagsgolvet, sa Caroline av Ugglas.

Helena Stjernholm höll med.

– Hotet om kvotering har säkert bidragit i viss mån till den ökningen av andelen kvinnor i styrelserna vi ser idag. Med det sagt tycker jag inte att kvotering är rätt väg att gå, vilket vi kan se när vi jämför Norge och Sverige.