Avståndsskatten är förödande

Borgenkoncernen, med sina dotterbolag i Dalarna, Hälsingland och Jämtland, är Sveriges största specialvirkeskoncern. Företaget har funnits i över hundra år och omsätter runt 650 miljoner. Den huvudsakliga verksamheten är produktion, marknadsföring och försäljning av träprodukter som telefon- och kraftledningsstolpar samt slipers.

Tommy Karlsson är mycket kritisk till regeringens planer på en avståndsbaserad skatt på transporter med tunga fordon. Den nyligen presenterade utredningen visar att den kan komma att uppgå till 24 kronor per mil.

– Med våra transporter in och ut skulle vi få ökade kostnader med runt sju miljoner kronor årligen. Det är en tredjedel av vår vinst som skulle utraderas. Vi kör våra transporter på järnväg i den mån vi har möjlighet. Men det finns inga järnvägar som går ut i skogen, där vi avverkar våra träd.

Tommy Karlsson ställer sig också frågande till hur den tekniska utformningen kommer att se ut vid skatteuttaget. En mycket stor andel av Sveriges vägnät är privatägt och underhålls av ägarna själva.

– Om regeringen väljer att kalla det för vägslitageskatt så borde de inte ta ut skatt på de sträckor som körs kör på privata skogsvägar. Och hur ska man särskilja detta? Våra lastbilstransporter går i stor utsträckning på privata vägar, säger Tommy Karlsson.

Men den största invändningen mot avståndsskatten är den gravt konkurrenshämmande effekten den får för hela Sveriges ekonomi då vi riskerar att tappa basen för hela vårt välstånd.

– Svenskt Näringslivs siffror visar att det kostar 404 kronor per timme att ha en person anställd i Sverige inklusive indirekta lönekostnader. I Finland, som är ett viktigt konkurrensland för oss, ligger samma siffra på 320 kronor i dag. Vi är redan hårt ansatta av den finska konkurrensen vad gäller export av trävaror, säger Tommy Karlsson.

Men jämförelserna blir ännu mer illavarslande i relation till de övriga länderna runt Östersjön, vilka också är stora exportörer av skog.

– I Estland är personalkostnaden 101 kronor i timmen och i Lettland så lite som 69 kronor i timmen. Hur ska vi kunna förklara för en kund i Nordafrika att de måste betala mer för våra varor på grund av att vi har så höga skatter och avgifter? undrar Tommy Karlsson.

Men avståndsskatten slår inte enbart mot Sveriges globala konkurrenskraft. Den slår även mot den svenska glesbygden.

– Det är många som lever på skogsnäringen ute på landsbygden. Men detta slår också mot fler branscher. En limpa kommer naturligtvis att bli dyrare ute på landsbygden, dit inga järnvägar når, i förhållande till de större städerna. Mjölken blir dyrare. Mjölet blir dyrare. Byggnation blir dyrare.

Tommy Karlsson vill se större förståelse för företagens villkor i Sverige och en insikt i att det är företagen, och framförallt basnäringen, som står för skatteintäkterna och därmed vårt välstånd.

– Kunskapen om näringslivets villkor är upprörande låg hos politiker. Vi har redan exporterat stora delar av transportnäringen på grund av den så kallade gröna skatteväxlingen. Räkna antalet utländskt registrerade långtradare på våra vägar så förstår ni vad jag menar. Vi håller också på att exportera vårt jordbruk till länder med lägre kostnader. Vårt näringsliv tål snart inte mycket mer, avslutar Tommy Karlsson.

Henrik Sjögren