I sparandet ligger nyckeln till friheten

Men det jag däremot personligen alltid ser till att prata om när jag träffar unga människor som funderar på att starta eget är vikten av att vara och tänka ekonomiskt. Jag gör det inte utifrån en mall om vad föreläsningar om företagande för ungdomar ska innehålla; jag gör det på grund av min egen livserfarenhet.

När jag själv var klar med min gymnasieutbildning drog jag iväg till Frankrike och Paris för att för första gången i mitt liv stå på egna ben. Inledningsvis arbetade jag som au-pair, men sedan blev det modelluppdrag. Då såg jag till att hitta ett eget billigare boende för att bättre kunna hushålla med mina pengar. Detta till skillnad från de som tackade ja till att hyra modellagenturernas dyrare boenden. Jag minns att det till och med var en tjej som kom tillbaka till Sverige med en skuld till sin agentur.

Där och då lade jag grunden för mitt ekonomiska tänkande, att se till att hålla nere mina kostnader. Jag inser att det kan låta trist och tråkigt, men faktum är att det är sparsamheten som sedan sett till att ge mig större frihet i livet. Genom att se till att det alltid finns en buffert har jag kunnat byta karriärer och avbryta anställningar för att ta nya steg i livet. Med detta som erfarenhet kan jag helt enkelt konstatera att sparsamheten inte är så tråkig som den låter, för det är den som ger dig frihet när du behöver den.

Det är just detta jag vill betona för ungdomar som funderar på att starta eget, en regel som egentligen gäller för var och en. Inled inte ditt liv och ditt företagande med stora skulder. Du kan inte skaffa dig den fina lägenheten och värstingbilen direkt. Ha dem möjligen som målbild, men ha koll på din ekonomi och håll nere kostnaderna på vägen dit.

Men för den som vill testa sin företagaridé och sitt entreprenörskap räcker det givetvis inte enbart med att ha koll på utgifterna. Viktigt är också att vara modig nog och våga. Det gäller också att inte vara rädd för att ifrågasätta och inte alltid acceptera när svaret blir att ”det inte går” eller ”nej tack”. Givetvis kan det bli ett nej även när man försöker en andra eller tredje gång, men – och även detta råd bygger jag på mina egna erfarenheter – när jag inte accepterat det första nejet och söker alternativa lösningar till att förändra detta nej till ett ja, så funkar det relativt ofta. I grunden handlar det om, precis som när det gäller att ha koll på ekonomin, att ligga steget före. Den som har en ekonomisk buffert har en trygghet att välja andra vägar när så krävs. Den som får ett nej, men redan har tänkt ut alternativa lösningar, ökar sina chanser att få ett ja.

Canita Dagård, verksamhetschef Marknadsföreningen i Halland