Återigen goda betyg för Jämtlands privata hälsocentraler

Siffrorna är hämtade från den nationella patientenkäten som Sveriges Kommuner och Regioner, SKR utför vartannat år. Enkätens utformning har ändrat sig från tidigare år. Det är färre frågor och frågorna handlar i princip enbart om läkarbesöket. Fortfarande väljs patienter ut slumpvis och svarsfrekvensen skiljer sig mellan olika enheter.

– Jag tycker enkäten säger väldigt mycket om hur patienterna upplever besöket även om det inte är ett facit. Bemötande är a och o när man har med människor att göra, tycker jag. I de frågorna ligger vi väldigt högt och det känns ärofyllt att få så höga betyg när det gäller respekt, empati och medkänsla, säger Hans Boberg på Nya Närvården i Strömsund.

Nya Närvården, som startade 2010, har alltid haft goda betyg i undersökningen som är återkommande. Fjällvivan på Frösön som startade för två år sedan är med i undersökningen för första gången och får även den höga betyg. Dan Gaversjö, vd på Fjällvivan, håller med Hans Boberg om att bemötande, empati och medkänsla är det viktigaste de jobbar med.

– Alla inom vården levererar en tjänst som patienten köpt via sin skattsedel. Den som sitter i vårt väntrum är oerhört viktig. Inom sjukvården har vi ett överläge eftersom man vänder sig till oss för vår kunskaps skull. Då måste vi lyssna, vara omtänksamma och professionella. Då skapar vi respekt och ger ett gott bemötande, vilket jag är glad för att vi har höga betyg på, säger han.

Regionen ställer krav på de privata hälsocentralerna inom en rad områden, bland annat en ekonomi i balans vilket både Nya Närvården och Fjällvivan har. Och synsättet att patienten är en kund som ska få valuta för pengarna (skattekronan) tror Dan är avgörande.

– Om du inte ser att patienten är den som betalar våra löner så är det lätt att hamna ur fokus. För oss är det självklart att hitta ett arbetssätt där ekonomin är i balans, slår du ihop alla regionens offentliga hälsocentraler i Östersund så går de gemensamt 28 miljoner kronor back, det är inte acceptabelt.

En ekonomi i balans och god kvalitet tenderar fler privata än offentliga vårdgivare leverera och frågan är om de offentliga har något att lära av de privata.

– Jag jobbade i 15 år inom regionen innan jag startade Nya Närvården. Jag hade inga speciella ekonomiska kunskaper eller nya arbetssätt med mig. Bara ambitioner om att ge bra vård. Jag tror vår nyckel är att vi har kontinuitet. Vi har varit ett gäng som hållit ihop och tillsammans utvecklat verksamheten, säger Hans.

Dan är inne på samma spår. Att låta medarbetarna vara med och bestämma, utveckla och styra verksamheten är deras nyckel till framgång.

– Vi har en platt organisation där ingen är värd mer än andra. Personalen är med och utvecklar verksamheten kontinuerligt. En utmaning hos det offentliga är att det ofta är någon annan som kommer och tycker om verksamheten. Det kan vara Socialstyrelsen, SKR eller någon kompetensutvecklare som ställer krav och ger förslag på förändring. Men de är inte i verksamheten och vet inte hur det fungerar i praktiken.

Med goda betyg och en ekonomi i balans torde de privata hälsocentralerna ha en positiv framtid. Men både Dan och Hans ser ändå orosmoln.

– Vi är fortfarande, efter 15 år, oroliga för hur politiken ställer sig till detta i framtiden. Vårdvalet är idag en lag och den lagen vill S och V ta bort. Såklart att det gnager när vi jobbar hårt och tänker långsiktigt, säger Hans Boberg.

Hans lyfter också problemet med att de privata hälsocentralerna glöms bort när det sker förändringar eller beslut som påverkar dem, som när EKG-apparaternas programvara uppdaterades och helt plötsligt slutade fungera. En upplevelse som Dan håller med om.

– Bland annat är journalsystemet i Region Jämtland Härjedalen för dåligt, det skapar stress hos alla som använder det.

Sedan pekar Dan på bristen inom specialistvården där Fjällvivan som privat vårdgivare fick möjlighet att kapa köerna för Jämtlands kvinnor i uppdraget att hantera patienter från kvinnokliniken under ett år.

– Det gjorde skillnad för många men idag har vi inte längre något avtal. Vi hade en läkare som bodde här, var anställd hos oss och betalade skatt i Jämtland. Nu har regionen i stället hyrpersonal och långa köer. Det är inte den vård jag önskar ge till jämtarna, säger Dan Gaversjö.