En god beredskap kräver goda villkor för företagen

Sverige befinner sig inte i krig, men inte heller i ett rent fredstillstånd. Både från företag och olika myndigheter möts vi numera allt oftare av en vilja och inriktning att bidra till Sveriges beredskap. Men ännu är det många som famlar, som inte vet vem som bär vilket ansvar eller vad som ska prioriteras först.

Under de tre decennier som gått sedan kalla kriget slutade har Sveriges totalförsvar rustats ned. När det nu åter ska rustas upp ser Sverige och världen annorlunda ut, och det kräver andra lösningar än tidigare. Inte minst kommer företagen spela en betydligt viktigare roll för totalförsvaret. Om detta har vi på Svenskt Näringsliv nyligen släppt en rapport, väl värd att läsa.

Företagens ändrade roll beror dels på att många verksamheter har privatiserats och konkurrensutsatts. Där staten tidigare var den centrala aktören, som själv kunde styra om sina egna verksamheter, finns det nu en mångfald av olika företag och entreprenörer. Statens roll blir inte längre att ensam sköta beredskapen, utan snarare att ha koll på helheten, upphandla och hålla ihop vår beredskap.

Det kan i sig vara positivt. Företag måste vara effektiva och innovativa för att överleva på marknaden. Det är en styrka som även kan användas för att bygga ett bra totalförsvar. Många företag vi träffar är också beredda att delta i det arbetet. Vissa väntar ivrigt på att utbyggnaden av totalförsvaret ska ta fart på allvar. Kan staten ge långsiktiga spelregler och upphandlingar kommer företagen också kunna leverera.

Företagens ökade roll ställer också större krav på att villkoren är goda för företag, generellt. Att vi har konkurrenskraftiga företag som ligger långt fram i utvecklingen och som har hög kompetens inom många olika områden gör oss mer rustade för oväntade händelser. De varor och tjänster som företagen utvecklar i fredstid kommer i många fall också att behövas i krigstid.

En god beredskap kräver ett starkt näringsliv.

Ulrica Bennesved, regionchef Svenskt Näringsliv Kalmar län