Brister i både vägunderhåll och snöröjning

Den svenska underhållsskulden för infrastruktur växer. Beräkningar visar att det eftersatta underhållet närmast fördubblas under kommande år. Att vägarna inte underhålls i tillräcklig utsträckning får direkta effekter för trafiksäkerheten och skapar sämre förutsättningar att driva företag i hela landet.

Riksförbundet M Sverige har tagit fram en ny rapport där bland annat geografiska skillnader i trafiksäkerhet presenteras, i vilken det visar sig att de norra skogslänen utmärker sig med flerfaldigt högre relativa dödstal. I rapporten slås fast att trots att dödstalet minskat i riket nationellt har de geografiska ojämlikheterna ökat kraftigt.

– Den största delen av vägarna i de mest olycksdrabbade länen är tvåfältsvägar med hastighetsgränser på 70, 80 eller 90 km/h, som dessutom saknar mitträcke. Det är på denna typ av vägar som de allra flesta dödsolyckorna också sker. I Västernorrlands län är dessutom 18,4 procent av vägarna i mycket dåligt skick, säger Tony Gunnarsson, sakkunnig i trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige.

Det har länge saknats pengar till nödvändiga investeringar i vägarna. Trafikverket räknar med försämrad funktion på 70 procent av vägnätet de kommande åren, däribland för vägar som klassas som viktiga för näringslivet och landsbygden. Eftersom säkerheten inte kunnat garanteras har i stället hastigheterna sänkts på hundratals mil statlig väg, inte minst i norra Sverige. Och ännu fler hastighetssänkningar är att vänta.

– Självklart minskar risken att dö i en trafikolycka om hastigheten är lägre. Men det grundläggande problemet med många landsvägar i de norra skogslänen är att de är dåligt underhållna, ibland felaktigt utförda och ofta saknar mitträcken. Sänkt hastighet är en nödlösning som inte löser det grundläggande problemet att vägen är för dålig. Resultatet blir dyrare och längre transporter för såväl företag som privatpersoner, avslutar Tony Gunnarsson.

Dåligt vägunderhåll sliter på bilarna

Richard Ferm, som grundade Fermgruppen AB 2004, har jobbat inom åkerinäringen hela sitt liv. Idag har hans företag 48 anställda chaufförer och totalt 22 timmerlastbilar. Han ser med oro på att vägunderhållet bara blir sämre och sämre.

– Den här utvecklingen har inte skett över en natt utan pågått under många år, men tyvärr har försämringen accelererat de senaste åren. Vi märker naturligtvis detta när vi är ute och kör, men de dåliga vägarna gör också att bilarna skakar sönder. Dåligt underhållna vägar leder till högre underhållskostnader för våra lastbilar.

– En viktig förutsättning för att det ska inte ska bli stopp i trafiken är att vägar med mitträcke inte är för smala. I dagsläget är trafikflödet oerhört känsligt och det räcker att en bil får punktering för att trafiken ska stoppa upp, vilket naturligtvis skapar stora problem för räddningstjänst, ambulans och snöröjare med mera, fortsätter han.

Han har dock inte bara erfarenhet av dåliga vägunderhåll, utan har också under vintern riktat kritik mot hur Trafikverket sköter snöröjningen i länet.

– Trots att det finns mer precisa möjligheter att förutsäga väder och att lastbilarna är säkrare och bättre är framkomligheten på våra vägar sämre än på många år. Under vinterhalvåret är det stopp på E4 mellan Sundsvall och Gävle varenda dag. Dåligt snöröjda vägar skapar en farlig arbetsmiljö för våra åkare och för att inte tala om andra trafikanter i mindre fordon.

Kritiken ska dock inte riktas mot snöröjarna, utan mot Trafikverket, säger Richard Ferm.

– Snöröjarna gör så gott de kan. Den bristande snöröjningen är resultatet av att färre bilar ska ploga längre vägsträckor. Trafikverket påstår att de inte ser några brister med vinterväghållningen i länet, men då måste man fråga sig om de har fel kriterier. Myndigheten kanske får den snöröjning som upphandlats, men i sådana fall har man gjort en dålig upphandling. Det här är inte värdigt ett land som Sverige, avslutar Richard Ferm.

Dåliga vägar gör det mindre attraktivt att driva företag

Enligt Svenskt Näringslivs rapport Företagens regionala utveckling 2023 placerar sig Västernorrland något över riksgenomsnittet i termer av andelen företagare som upplever betydande tillväxthinder kopplade till dålig infrastruktur: 14 procent, jämfört med 12 procent i riket.

– Bristande underhåll påverkar företagens dagliga verksamhet och möjlighet att växa. Försenade transporter medför extra kostnader för näringslivet, och i förlängningen försämrad konkurrenskraft. Det gör det mindre attraktivt att driva företag och investera i Västernorrlands län. Därför måste det eftersatta underhållet i hela landet återtas, säger Nils Paul, expert infrastruktur på Svenskt Näringsliv.