Ett starkt företagsklimat är svaret för pressade kommuner

För kommuner och regioner handlar det om att allt från energi och skolmat till hyror och pensionspengar driver på kostnadssidan. Resultatet av detta är att många lokalpolitiker nu tvingas dra ned på utgifterna i sina kommuner vilket inte sällan drabbar det mest fundamentala i orterna såsom skola, äldreomsorg och välfärd. Något som ligger till grund för flera för näringslivet viktiga frågor, inte minst kompetensförsörjningen. På många platser handlar det om hundratals miljoner som ska sparas på kort tid.

Det är viktigt att, oavsett ekonomiskt läge, fundera på vad en kommun ska ha för verksamhet och i vilken omfattning. Det finns goda skäl att se över, prioritera och få bort onödiga kostnader i verksamheten oaktat hög- eller lågkonjunktur eller hur många punkter räntan ser ut att höjas med kommande tid. Men den långsiktiga lösningen behöver inte vara varken alarmerande skattehöjningar eller nedskärningar som tynger händerna i välfärden. Den långsiktiga lösningen tar sitt avstamp i ett starkt näringsliv och ett attraktivt företagsklimat som lockar framtida investeringar.

Bara i Västmanland sysselsätter företagen över 79 700 personer, vilket i skattepengar motsvarar över 23,5 miljarder kronor årligen till kommun, region och stat. Många av de långsiktiga reformerna för att ge företagen rätt förutsättningar att få fler i arbete och således bidra med mer skatteintäkter genomförs på nationell nivå – men mycket av ansvaret åligger även kommunerna. Det finns legitima skäl till att vissa kommuner får låga betyg i företagsklimatsrankingar och varför andra får höga. Myndighetsutövande, servicenivå, utbud på kompetens och myndigheternas förmåga att vara snabbfotade är några av de lokala aspekter som spelar stor roll.

Ett handlingskraftigt lokalt initiativ som dessutom är välbeprövat i andra kommuner är bland annat att effektivisera den offentliga upphandlingen med kategoristyrning som arbetsmetod. Många upphandlingsexperter menar att kommuner kan spara mellan fem och tio procent genom att upphandla bättre. För en kommun som Västerås handlar det exempelvis om en besparingspotential på 600 miljoner kronor, och i KAK-regionen (Kungsör, Arboga och Köping) handlar det om i runda slängar 80 miljoner kronor – vilket med råge motsvarar besparingskravet på övriga kommunala verksamheter som ligger på bordet under dessa något tuffare tider.

Effekten av en kategoristyrd upphandlingsprocess tenderar inte bara att gynna den lokala ekonomin genom att effekten blir att kommunen lyckas få mer valuta för pengarna – det gynnar också ofta företag som deltar i upphandlingarna genom förbättrade interna processer. Det har alltså inte bara en effekt på den lokala ekonomin, utan också på det lokala företagsklimatet.

Den viktigaste frågan som kommuner bör ställa sig under ekonomiskt pressade tider är hur det lokala näringslivet kan få bättre förutsättningar på lokal nivå genom ett stärkt företagsklimat. Det är tack vare lokala företags kommande expansion och tillväxt som fler arbetstillfällen skapas – och fler skattekronor tillkommer den kommunala kassan. Företagen sitter på lösningarna, men politiker på nationell och lokal nivå behöver ge företagen attraktiva förutsättningar att verkställa.