Ny ranking: så betygsätter företagen kommunerna i Västmanland

Årets rankning av det lokala företagsklimatet i Västmanland talar sitt tydliga språk – långsiktigt och engagerat arbete kombinerat med ett starkt politiskt ledarskap ger resultat.

– Årets ranking bekräftar att de kommuner som arbetar engagerat och strukturerat med att förbättra sitt företagsklimat också får ett bättre resultat i rankingen. Flera kommuner har under året startat flera viktiga processer i sitt förbättringsarbete, men nyckeln är inte enskilda punktinsatser utan ett långsiktigt arbete och dialog med näringslivet, säger Kristin Lahed, Svenskt Näringslivs regionchef i Västmanland.

Årets ranking visar att länet som helhet förbättrar sitt resultat i jämförelse med föregående år, vilket delvis beror på kraftigt förbättrat resultat för enskilda kommuner. Kungsör och Surahammar som gjort en imponerande resa de senaste åren fortsätter på samma spår och klockar in på plats 23 samt plats 122. Även länets största kommun, Västerås, gör en positiv positionsförflyttning uppåt från plats 176 till plats 155. I årets ranking finner vi likt föregående år tre kommuner i botten av listan ur ett nationellt perspektiv, nämligen Norberg på plats 290, Skinnskatteberg på plats 287 och Köping på plats 284.

Sala och Köping gör en marginell förändring mot föregående år och landar i årets ranking på plats 231 samt plats 284. Arboga kommun gör länets bredaste tapp och faller 63 placeringar till plats 215 efter att företagen sänkt betyget på kommunpolitikers attityder samt kommunens service och bemötande.

Dialogen med näringslivet påverkar

En avgörande parameter i arbetet med att stärka det lokala företagsklimatet är dialogen mellan kommun, tjänstepersoner, politiker och företagare. Just dialogen mellan företagen och kommunen är någonting som årets regionala klättrare Surahammar prioriterat högt:

– För oss är dialog och kunskapsutbyte nyckeln till framgång! Under det senaste året har vi arbetat strukturerat med olika mötesplatser/arenor med fokus på ökad förståelse för företagens vardag, möjligheter och utmaningar. Genom dialogen utvecklar vi Surahammars kommun och det är tillsammans som vi bygger en riktigt stark näringslivskommun, säger Maria Granberg, näringslivschef i Surahammar.

Resan med att likt Surahammar och flera andra kommuner i länet stärka företagsklimatet är ingenting som sker över en natt, utan är en del av ett systematiskt förbättringsarbete menar Kristin Lahed:

– Kommunerna som får med sig allt från bygglovsenheten till upphandlingsavdelningen i arbetet med att stärka företagsklimatet är också de som ser resultat när vi frågar företagarna. Alla kommuner kan stärka sitt företagsklimat, men det handlar om att genom ett starkt politiskt ledarskap få arbetet med företagsklimatet att genomsyra hela organisationen.

Kungsör fortsätter klättra

En annan kommun som fortsätter sin framgångsresa är Kungsör som under de senaste sju åren har klättrat från plats 286 år 2016 till plats 23 i årets ranking och således gör landets bästa snittförändring under en tioårsperiod.

– Det ger en väldigt härlig känsla när företagen berättar för oss att de uppskattar sin kommun. De positiva enkätresultaten från i våras har vi både firat och analyserat. Jag hoppas och tror att allt fler kommuner motiveras att jobba med sitt företagsklimat och möjliggöra för näringslivet, säger Ida-Maria Rydberg, näringslivschef i Kungsör.

Låga betyg på tillgången till kompetens

De frågor som får lägst betyg av de tillfrågade företagen i länet är skolans kontakter med det lokala näringslivet, offentlig upphandling och tillgången till relevant kompetens. Bristen på tillgänglig kompetens vandrar som en röd tråd genom länet. I Västmanland misslyckas idag mer än hälften av alla rekryteringsförsök, samtidigt som flera företag har stora rekryteringsbehov. En bred majoritet av länets företag vittnar om att det finns en brist på kompetens till både avancerade och enklare arbetsuppgifter.

– Kompetensbristen är inte unikt för Västmanland, men vi ser tydligt hur det tynger företagens upplevelse av företagsklimatet lokalt. Bristen på tillgänglig kompetens hämmar inte bara företagens utveckling på kort sikt, utan hotar också svensk konkurrenskraft i förlängningen. Här är den regionala dimensioneringen av relevanta utbildningar avgörande för fler anställningsavtal ska skrivas på, menar Kristin Lahed.

En fråga som kommunerna däremot äger helt själva är den kommunala myndighetsutövningen och servicen gentemot företagare. Flera kommuner i länet har under året initierat viktiga processer för att börja arbeta med serviceinriktad myndighetsutövning, bland andra Surahammar, Hallstahammar och Fagersta.

Den kommunala servicen gentemot företagen är någonting som gör stor skillnad i upplevelsen för företagare, avslutar Kristin Lahed:

– Att arbeta serviceinriktat med sin myndighetsutövning är en högt prioriterad fråga för det lokala näringslivet, och är dessutom en fråga som ligger på kommunerna själva att hantera. Här har flera kommuner under det året initierat den viktiga processen att få en grundlig förståelse för hur det är att vara företagare i hela den kommunala apparaten.

Ta del av årets rankinglista och utvecklingen över tid i hela landet på foretagsklimat.se.

Om Svenskt Näringslivs årliga ranking
Sedan 2001 sammanställer Svenskt Näringsliv en årlig ranking av det lokala företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Syftet med rankingen är att visa var i landet det är mest gynnsamt att starta och driva företag. 2023 års ranking utgörs till två tredjedelar av enkätsvar från 32 401 företagare, och till en tredjedel av statistiska faktorer från SCB och UC.