Kvinnor som har fött barn har mindre sjukfrånvaro än de som inte gjort det

Det finns många felaktiga föreställningar om kvinnor i arbetslivet, enligt Kristina Alexanderson, professor i socialförsäkring vid Karolinska Institutet.

– I massmedia finns det en allmän retorik kring att kvinnor som har fött barn är mer sjukskrivna än andra kvinnor, särskilt om de har fött flera barn – men de studier som vi har gjort visar att det snarare är tvärtom, säger hon.

Hon har lett ett forskningsprojekt som har undersökt om kvinnors sjukfrånvaro och sjuk- och aktivitetsersättning ökar eller minskar när de har fött barn. Här har alltså fokus varit på kvinnor och inte på könsskillnader som annars brukar mätas.

Minst sjukfrånvaro för de som föder flera barn

Först jämfördes tvillingsystrar som födde och inte födde barn i några studier. Där framkom att den typen av frånvarodagar var högst bland de som inte födde barn, och lägst bland de som födde flera barn.

Nästa projekt baserades på betydligt fler personer, nämligen alla kvinnor i Sverige i fertil ålder och som vid en viss tidpunkt inte hade fött barn tidigare. De följdes sedan flera år framåt i olika studier

.För varje studerat år ingick 350 000–500 000 kvinnor som delades in i tre grupper; de som de kommande studerade åren inte födde något barn, de som födde barn under året därpå, samt de som födde ytterligare barn under uppföljningen.

Högst sjukfrånvaro för de som inte fött barn

Resultatet av studierna visar att sjukfrånvaro och sjuk- och aktivitetsersättning var högst bland de kvinnor som inte hade fött barn. För kvinnor som hade fött ett barn var den betydligt lägre, förutom under graviditetstiden.

Det visade sig dessutom att de som sedan födde ytterligare barn hade allra lägst antal dagar med sjukfrånvaro och sjuk- och aktivitetsersättning. Det gällde generellt i samtliga årskullar som studerades samt i olika yrkesgrupper.

Det jämfördes i relation till typ av yrke, och om yrket var kvinno- eller mansdominerat. Det framkom även att det inte var någon större skillnad om arbetsgivaren var offentlig eller privat bland de kvinnor som arbetade inom vård, omsorg eller utbildning.

– Egentligen är resultaten inte särskilt förvånande i ett land som Sverige. Här kan de flesta av oss välja om vi föder barn eller inte, och hur många – även om en del som vill föda barn inte kan göra det. Och de flesta av oss väljer att föda så många barn som vi tror oss kunna klara av.

Stor trygghet för svenska föräldrar

I båda forskningsprojekten framkom att en central riskfaktor för att ha sjukfrånvaro eller sjuk- och aktivitetsersättning, var att ha haft en sjukdom eller skada som har krävt specialistvård eller sjukhusinläggning. Det sambandet, mellan sjuklighet och sjukfrånvaro, har ibland ifrågasatts för just kvinnor.

I andra länder, där det inte är möjligt för den som behöver vara borta från jobbet för att ta hand om ett sjukt barn att få ersättning för förlorad arbetsinkomst, antas det ibland att kvinnor sjukskriver sig för att ta hand om sjuka barn.

– Sådan är inte situationen i Sverige, med våra väl utbyggda trygghetssystem. Här finns det bra möjligheter att vara ledig under graviditeten, att vara föräldraledig, att vabba och att gå ner i arbetstid på grund av barn – allt utan att riskera att bli av med anställningen.

”Slentrianmässiga föreställningar om kvinnor”

Allmänt, även internationellt, finns det mycket få studier som följer kvinnor under flera år efter att de har fött barn, med avseende på olika typer av sjuklighet/skador och sambanden med sjukfrånvaro och arbetsförmåga.

Ofta förmedlas i den allmänna debatten och i massmedia, även bland forskare, politiker och myndigheter, en felaktig bild av kvinnors sjukfrånvaro, menar Kristina Alexanderson.

– Det finns en slentrianmässig upprepning av föreställningar om kvinnor, föreställningar som i stället behöver baseras på kunskap. Därför behövs det fler studier om detta.