Studie: Begränsad arbetskraftsinvandring minskar skatteintäkterna

Tidöpartierna enades inför regeringsbildningen om att införa ett lönegolv för arbetskraftsinvandrare till motsvarande medianlönen, i praktiken runt 33 200 kronor. Förödande, konstaterade ett stort antal företagare, som varnade för att arbetskraftsinvandringen skulle halveras.

Men regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna har, trots företagens protester, tagit ett första steg genom att kraftigt höja försörjningskravet, som idag ligger på 13 000 kronor per månad. I början av maj presenterades förslaget att från och med oktober i år höja försörjningskravet till 26 500 kronor. Men Tidöpartiernas avsikt är fortfarande att förr eller senare landa på medianlönen. En utredare ska ta fram förslag om ett lönegolv motsvarande medianlönen som ska presenteras i början av nästa år.

Betydande samhällsekonomiska kostnader

I en ny studie som har tagits fram på uppdrag av Svenskt Näringsliv har Jonas Öhlin på Strategirådet granskat vad arbetskraftsinvandringen betyder för Sverige och hur ett lönegolv på medianlönen skulle slå mot näringslivet.

– Arbetskraftsinvandringen till Sverige 2022 motsvarade ett bidrag till svensk BNP på 43 miljarder kronor. Man bör därför vara medveten om att regleringar som syftar till att minska arbetskraftsinvandringen riskerar att medföra betydande samhällsekonomiska kostnader – vilket rapportens resultat visar med tydlighet, säger han.

Enligt studien skulle ett lönegolv motsvarande medianlönen innebära att de skatteintäkter som arbetskraftsinvandringen bidrar med gå ner från 14 till 9 miljarder kronor – alltså en minskning med fem miljarder.

– Ett lönegolv på medianlönenivå slår väldigt hårt mot arbetskraftsinvandringen inom vissa sektorer. Inom exempelvis hotell- och restaurangsektorn påverkas nästan samtliga arbetskraftsinvandrare, vilket förstås leder till sämre förutsättningar för företagen inom sektorn att säkerställa sitt kompetensbehov, säger Jonas Öhlin.

”Vi går ju på knäna redan nu”

Att hotell-och restaurangbranschen skulle lida av ett höjt lönegolv bekräftar Therese Liljeqvist, vd och ägare på Waxholms Hotell.

– Vi går ju på knäna redan nu med tanke på inflation och KPI:er och höjda hyror och allting. Och att vi då skulle få så mycket högre kostnader för arbetskraftsinvandringen, säger hon.

– Jag vet inte riktigt hur vi ska fixa det här, om jag ska vara helt ärlig, samtidigt som arbetsgivaravgiften för unga dessutom höjs. Det är många delar i en sådan här bransch som är så personalintensiv. Det går inte. På riktigt, det går inte, säger Therese Liljeqvist.

Stort ingrepp

Amelie Berg är expert på kompetensförsörjning. Hon är bekymrad över Tidöpartiernas förslag.

− Det är ett stort ingrepp på den svenska lönebildningsmodellen, där det är arbetsmarknadens parter, inte politikerna, som sätter lönerna, säger hon.

Amelie Berg bekräftar bilden av att arbetskraftsinvandringen är betydelsefull för hela näringslivet.

– Förslaget om att höja lönegolvet till medianlönen slår brett i alla branscher, men självklart extra hårt i branscher där de kollektivavtalade lönerna ligger under medianlönen, säger Amelie Berg och fortsätter:

– Regeringen har vid upprepade tillfällen sagt att det bara är till högkvalificerade yrken som arbetskraftsinvandringen behövs, men det stämmer inte. Det är många företag inom till exempel besöksnäringen och tjänstesektorn som också är beroende av att anställa personer från tredje land.

Men Amelie Berg påtalar att även inom de områden som räknas som mer högkvalificerade skulle företag drabbas om försörjningskravet höjdes till medianlönen.

– Till exempel skulle var tionde IT-expert nekas ett arbetstillstånd vid ett lönegolv i nivå med medianlönen.