Grön skatteväxling – till vilken nytta?

I den politiska debatten används begreppet ”grön skatteväxling” som argument för förändring i befintliga skattenivåer och införande av nya skatter. Vad innebär egentligen grön skatteväxling? Kärnan är en intäktsneutral växling mellan olika skatter i form av skattehöjningar på miljöstörande verksamhet och skattesänkningar på arbete. Idén är att skatteväxlingen ska bidra till både renare miljö och lägre arbetslöshet.

Detta låter onekligen spännande för att möta två av vår tids stora samhällutmaningar; förbättrad miljö och ökad sysselsättning. Konceptet är dock vid närmare granskning behäftad med flera problem och ingen mirakelkur eller helhetslösning som kan användas utan grundliga konsekvensanalyser.

Utmaningen med grön skatteväxling

Skatteväxling är inget nytt påfund utan är ett begrepp som växte fram i slutet av 1980-talet och som har analyserats av både forskare och av myndighetsutredningar. Resultatet av en skatteväxling påverkas av flera olika faktorer. Bland annat följande bör beaktas:

• För att skatterna ska vara utbytbara krävs att det finns likheter mellan de skattebaser som påverkas, något som ofta inte är fallet. En miljöskatt har som huvudsyfte påverka människors och företags beteenden, vilket står i konflikt med en långsiktig och stabil finansiering.
• Hänsyn behöver tas till hur miljöskatten kan påverka andra skattebaser i ekonomin. Visserligen är sänkt skatt på arbete välkommet då fler människor kommer i arbete, vilket ökar skattebasen arbete. Dock vägs nyttan av detta inte upp av skadan från de snedvridningar som miljöskatter orsakar för svensk ekonomi. Skatteväxlingskommitténs analys visade att nettot för välståndet blir negativt när skattesänkningar finansieras av höjda miljöskatter. Skatterna på arbete är mer än 16 gånger större än miljöskatterna (John Hassler & Per Krusell, SNS Analys nr 14; Klimat och ekonomi). Det innebär att en liten skattesänkning gällande arbetsbeskattning behöver kompenseras med en relativt högre skattehöjning gällande miljöskatter för att vara intäktsneutral.

Utformningen av miljöskatter

Miljöskatter motiveras av miljöskäl och behöver kopplas till ett specifikt miljöproblem, exempelvis syftar koldioxidskatt till att minska koldioxidutsläpp. Utgångspunkten är att den som förorenar ska betala samhällskostnaden för sin förorening. Vid utformningen av en miljöskatt är det viktigt att beakta krav och andra styrmedel som finns på miljöområdet utöver skatter. Andra styrmedel kan vara mer ändamålsenliga verktyg än skatter. Syftet med en ”grön” skatt behöver vara att öka miljörelateringen av skattesystemet i de fall det är motiverat av miljöskäl. En utmaning är att intäkten från en miljöskatt minskar när skattebasen blir mindre på grund av ändrad konsumtion. Det innebär att en effektiv miljöskatt minskar skattebasen över tid, vilket inte är oproblematiskt om det finns ett fiskalt beroende av skatteintäkterna från miljöskatten.

Svenska miljöskatter är höga relativt andra länder. Högre skatter och strängare krav relativt omvärlden riskerar innebära sämre konkurrensvillkor för svenska företag. En miljöpolitik som inte beaktar den internationella dimensionen kan leda till att svensk produktion ersätts av produktion i länder med mindre miljövänlig produktionsteknologi och med lägre miljökrav. Att produktion och nyinvesteringar flyttar till andra länder med större utsläpp i sin industri leder till en sämre global miljö. Däremot skulle införandet av en gemensam skatt i en större grupp av länder, exempelvis EU, kunna ha en långsiktig effekt på övriga delar av världen och en rimlig global koldioxidskatt skulle ha små effekter på ekonomisk tillväxt. Prognosen i budgetpropositionen för 2018 är att skatten för arbete uppgår till 1197,7 miljarder kr och att energiskatt, koldioxidskatt och övriga miljö- och energiskatter uppgår till 73,5 miljarder kr.

Vid utformningen av en miljöskatt måste lagstiftaren också beakta hur företags benägenhet att fortsätta investera i bättre miljöteknik påverkas. I sammanhanget är det viktigt att framhålla att svensk industri ligger i framkant i miljöarbetet och utvecklingen av miljöteknik. Frågan behöver därför ställas om ytterligare miljöskatter gynnar svenska företagens långsiktiga miljöarbete. Det svenska näringslivet är generellt bra på hållbarhet och har integrerat frågan i sina strategier. Att arbeta med hållbarhet är nödvändigt för att vara konkurrenskraftigt i en global värld. Alltför stränga svenska krav och särregler kan minska svenska företags förmåga att bidra till global hållbarhet och konkurrenskraft genom export.

Ställ krav på konsekvensanalys

Globala miljöproblem måste lösas tillsammans med andra länder. Ensidiga nationella skatter och krav på miljöområdet försämrar konkurrenskraften för svensk industri. Det kan i sin tur påverka den svenska välfärden negativt. Den globala miljön riskerar inte heller bli bättre vid ensidiga svenska åtgärder. Att använda miljöskatter för att finansiera sänkningar av andra skatter är en ingen quick fix.

Idén med grön skatteväxling är vällovlig i teorin, men i praktiken förknippad med allvarliga problem. Såväl vår miljö som vår välfärd är för viktiga för att beslut ska tas utan tillräcklig analys och med avsaknad av en röd tråd. Den politiska diskussionen måste bygga på fakta och mindre på viljeyttringar och önsketänkande. Det är hög tid att överväganden kring miljöbeskattning får en tydligare koppling till de ekonomiska förhållandena, under vilka skattesystemet måste fungera. Det är rimligt att den som förespråkar grön skatteväxling kan redogöra för de effekter som skatteväxlingen får för både välfärd och miljö och om en miljöskatt alls är ett ändamålsenligt styrmedel för ett visst miljöproblem.

SKRIVET AVRobert Lönn