Minskat regelkrångel ger skjuts åt svensk export

Även om den svenska exporten har ökat under de senaste åren så har dess världsmarknadsandel minskat. Samtidigt härrör cirka 50 procent av BNP från exportindustrin. Företagare och politiker är oroade. Om exporten fortsätter försvagas riskerar konkurrenskraften och i förlängningen svensk välfärd att hamna på efterkälken.

Så hur ser då svenska exportföretag på sin situation i dagsläget? Adam Brånby, vd för klädföretaget Woolpower, berättar att de har hela världen som marknad och att konkurrensen är stenhård.

– Vi som företag tävlar med resten av världen. Det är som att vi ska springa hundrameterslopp mot internationella företag och då kan svenska företag inte ha en för stor ryggsäck, säger han.

Adam Brånby tar ett exempel med kostnader för arbetskraft. All produktion på Woolpower görs i Östersund och arbetskraft är därmed en stor utgift. Han jämför med Bangladesh, där företaget skulle kunna ha flera sömmerskor till samma pris som för en i Sverige. Andra utmaningar handlar om höga importtullar i USA och om krångliga regelverk som inte är harmoniserade. Han hoppas att frihandelsavtalet TTIP genomdrivs och att det blir enklare att behålla pengar i företagen, som då kan läggas på utveckling och expansion.

1,3 miljoner människor i Sverige är direkt eller indirekt sysselsatta av exporten. EU- och Handelsminister Ann Linde är oroad över den svaga exportutvecklingen under senare år. Sverige har tappat mot andra jämförbara länder som Tyskland och Nederländerna. En förklaring är att Sverige inte lyckats ställa om mot nya tillväxtmarknader, enligt Ann Linde.

I regeringens exportstrategi, som lanserades förra året, satsar man därför på att underlätta för företag att expandera till nya marknader. Regeringen har valt ut 26 tillväxtmarknader som prioriteras, till exempel Peru och Iran.

– Nu arbetar vi med genomföra exportstrategin för fullt. Det finns 22 insatser i strategin och det har inletts arbete med samtliga, säger Ann Linde.

Jennie Cato, senior projektledare på Teknikföretagen, berättar att deras medlemsföretag står för en tredjedel av varuexporten. Hon tycker att delar av det Ann Linde pratar om är bra. Men hon ser lågt hängande frukter som regeringen missar.

– Vi har många företag i Sverige, men vi är beroende av några få stora. Vi måste få fler att växa och nå ut på nya marknader. 99 procent av företagen är små och medelstora företag med upp till 250 anställda, och det krävs riktade insatser mot den här typen av företag.

Småföretagen saknar ofta de ekonomiska muskler som krävs för att etablera sig på marknader långt bort, och därmed är ett naturligt första steg att satsa på marknader som ligger geografiskt nära.

– Sex av våra medlemmars mest prioriterade marknader finns inte med på regeringens lista över prioriterade marknader. Det tycker vi är anmärkningsvärt. För att hjälpa små företag att nå ut måste man ha riktade insatser till marknader som är närmre hemmamarknaden, säger Jennie Cato.

Jörgen Bödmar är vd för Designonline.se som säljer designmöbler via nätet. Företaget exporterar till ett 70-tal länder. 70 procent av verksamheten är utanför landet. Jörgen Bödmar är, precis som Adam Brånby, inne på att politikerna måste göra vardagen för exportföretagen enklare. De får medhåll från riksdagsledamoten Lars Hjälmered (M).

– Om vi politiker fattar beslut om beskattning som bara straffar svenska företag och inte företag i andra länder, ja då straffar man ut svenska företag. Vi nationella beslutsfattare måste tänka efter vilka konsekvenser den här typen av beslut får.