"Branschskolor vore en välkommen lösning"

Slutbetänkandet från Yrkesprogramsutredningen väntas komma i september i år. Men redan är idén känd och energibranschen via Svensk Energi har bjudits in för diskussion som en av tiotalet branscher där branschskolor skulle kunna trygga tillflödet av kompetens för identifierade smala framtidsyrken med akut brist.

Anna Wärmé säger:

– Det är väl känt att utbildningar till vår bransch är kostsamma att organisera. Dyra maskinparker behöver få långsiktig beläggning och detta klarar inte alla kommuner och utbildningsanordnare i dag. El- och energiprogrammet på Magnus Åbergsgymnasiet i Trollhättan – som stoppas i höst och i stället förläggs till Birger Sjöberggymnasiet – är ett sådant exempel.

– Vi ser en annan sida av kostnadsmyntet, nämligen att relevanta gymnasieutbildningar inte erbjuds som en självklarhet utan bara på ett fåtal orter. Detta hänger också samman med underlaget för Yrkeshögskoleutbildningar (YH) som är nästa steg efter gymnasiet.

Behov av tusentals

Energibranschens rekryteringsbehov – inte minst av ingenjörer och tekniker med antingen energi- eller elkraftskompetens – räknas i tusentals de kommande åren. Bara Svensk Energis medlemsföretag anger ett behov på 2 600 personer de närmaste tre åren. Utbildningssystemet kan inte på någon nivå leverera vad energibranschen behöver. Lägg därtill att branschen sedan tiotalet år tillbaka investerar massivt. Det har blivit 300 miljarder kronor på sju år.

En idé gällande branschskolor är statlig delfinansiering och möjlighet att ta emot inackorderade i perioder, med specialinriktning redan från årskurs två. Branschens behov redovisades i början av maj, då Yrkesprogramsutredningen bjöd in ett antal branscher för att diskutera utmaningen med flaskhalsyrken och dyra gymnasieutbildningar.

Anna Wärmé igen:

– Med de kartläggningar och analyser, som Svensk Energi har gjort rörande kompetensbehoven, så har vi kommit långt i form av tydligt definierade yrkesutgångar, kompetensbehov och utbud. Branschen har flera förslag på skolor och yrkesutgångar, som utgör potentiell testverksamhet och som redan i dag mer eller mindre fungerar som branschskolor – dock utan statlig finansiering. Eller tillräcklig nationellt spridning.

– Dessa kompetenscentra ska även kunna inbegripa validering, preparandutbildning för ökat underlag till yrkeshögskoleutbildning och ”karriärväxlare”, gymnasial vuxenutbildning (så kallade Yrkesvux) samt utbildning inom ramen för yrkesintroduktionsanställning där sådana avtal finns.

– Yrkesprogramsutredningen vill gärna se ett ”tydligt intresse” från branscherna och arbetsmarknadens parter innan sommaren. Svensk Energi informerar om utredningen, och tar gärna inspel frånskolor, potentiella huvudmän och medlemsföretag.

Text: Kalle Karlsson