Startade eget som privat dagmamma

NYHET Publicerad

PRIVAT BARNOMSORG Madelen Malmström blev uppsagd från sitt jobb som kommunal dagmamma, då intresset bland barn och föräldrar i hennes stadsdel uppgavs vara för svagt. Idag är hon Gävles första privata dagmamma med full grupp och kö.

Madelen Malmström i pulkabacken med tre av de sex barn som valt henne som Gävles enda privata dagbarnvårdare, Jennifer, Anton och egna sonen Gustav. Madelens Småhallon har idag fullt och kö.

Foto: Anders Malmström

Madelens Småhallon håller till i familjen Malmströms radhus på Hallonvägen i Gävle.

I början av år 2010 fick 36-åriga Madelen, barnskötare, sin ansökan om att bli privat dagbarnvårdare godkänd. Sedan i maj jobbar hon med full grupp bestående av fem barn. Ett av dem är hennes egen son, två-årige Gustav.

- När jag skulle börja jobba efter mammaledigheten hade jag blivit uppsagd från mitt jobb som kommunal dagbarnvårdare. Man sa att intresset bland föräldrar och barn i vår stadsdel inte räckte till. Dessutom hade man anställt en dagmamma med många år i kommunal tjänst som flyttat in i närområdet, berättar Madelen Malmström och fortsätter:

- Visst, jag kunde säkert fått springvikariat på olika dagis, men det kändes så fel att lämna bort min egen son till någon annan dagbarnvårdare för att sedan jobba med att ta hand om andras barn.

Madelen började söka all information hon kunde om privat barnomsorg. Hon ringde kommunen och fick klart för sig att regeringen infört den så kallade barnomsorgspengen som öppnar för nya alternativ inom pedagogisk verksamhet. På nätet hittade hon några tjejer i Solna kommun – där barnomsorgspengen funnits i flera år – som jobbade tillsammans men där alla ändå var egna företagare.

- Jag gjorde en verksamhetsplan och tog fram min affärsidé, sedan åkte jag till Solna och besökte tjejerna där. Och blev superinspirerad, fortsätter hon.

Med stöd från nyföretagarorganisationer samt kommunens barn- och ungdomsförvaltning fick hon ihop sin budget. Sedan var det dags att presentera verksamheten för godkännande organ inom kommunen.

- Jag visste ju att jag hade en affärsidé som skulle fungera. Jag är det första privata alternativet i Gävle och jag vet att behovet finns. Samtidigt var jag ju orolig att de inte skulle tro på mig, berättar Madelen Malmström.

Men det hela gick vägen, på kort tid dessutom. Första besöket i Solna skedde i oktober 2009, och i maj 2010 drog Madelen igång den egna verksamheten.

- Kommunen anser att nattis inte är lönsamt och det är lång kö till det enda alternativ som finns i Gävle. Men hur ska man göra som förälder om man inte kan lämna så sent som halv sju på morgonen eller inte kan hämta klockan fem? Jag gör det här med barnens och familjens bästa i fokus, därför är jag väldigt flexibel i mina arbetstider, säger Madelen.

Det betyder att Madelens Småhallon håller öppet för barnen, från klockan sex på morgonen till klockan åtta på kvällen. Då hennes grupp på fem barn går omlott kan hon lägga schemat så att arbetsveckorna inte blir omöjliga att klara av.

- Vissa barn som kommer på eftermiddagen och är kvar till åtta på kvällen kan sedan vara lediga en hel vecka. Andra har lediga dagar mitt i veckan, så det funkar, säger hon.

- Måste jag hålla stängt på grund av sjukdom är det okej för föräldrarna att vara hemma med sitt barn, även om de båda är friska. Eftersom jag inte har någon vikarie fungerar Försäkringskassans regler så. Du är hemma med 80% av din lön och mina föräldrar har sett den lösningen som enbart positiv, fortsätter hon.

Då Madelen har tillstånd att bedriva pedagogisk verksamhet för barn upp till nio år har hon många planer för framtiden. I synnerhet då hon har flera familjer på kö till sitt företag.

- Dels vill jag göra som tjejerna i Solna, hitta andra privata dagmammor som vill jobba ihop med mig inom vissa delar. Sedan är ju ett fritids en affärsidé i sig. Idag har man grupper för skolbarn där 3.5 tjänster ska ansvara för upp till 60 barn. Det finns ingen möjlighet till några aktiviteter eller pedagogik. Det blir bara en förvaring, fortsätter hon.

Madelen lovordar möjligheten att sätta sitt barn i en mindre grupp i hemmiljö. Tillsammans med sina dagbarn kan spontant och på kort varsel styra varje dags aktiviteter.

- Den kommunala verksamheten är oerhört stelbent många gånger. För oss är det inget problem att göra en utflykt utan att boka i flera veckor i förväg. Lyser solen är vi ute hela dagen, kommer snön åker vi pulka. Det är inte ett måste att frukosten dukas av exakt klockan åtta varje morgon. Barnen får själv önska om de vill pyssla, sjunga eller baka, tillsammans med dem och föräldrarna styr vi den här verksamheten som vi själva vill. Barnen kan känna sig trygga här, de får vällagad mat och träffar samma grupp kompisar varje dag, säger Madelen Malmström.

- Det kan inte vara meningen att vi ska fostra våra barn att från tidig ålder anpassa sig till jättestora grupper. Dels tycker jag det är självklart att de föräldrar som vill vara hemma längre med sina barn ska ha en ekonomisk möjlighet att göra det, dels måste vi gynna de små alternativen till barnomsorg. Alla barn trivs inte i jättegrupper, fortsätter hon.

- Dagmamma är ett utdöende yrke. Vi måste få de unga som utbildar sig idag att se det här som ett alternativ. Tack vare barnomsorgspengen kan du vara egen företagare och ändå jobba med barn.

Nyheter

NYHET Publicerad:

Ljungbergsstipendier till fem unga från Gävle

UTMÄRKELSER "Det är fantastiska ungdomar som vi får premiera både för mycket goda studieresultat och för gott kamratskap", säger Sara Jons, Ljungbergsfondens vd, om de fem ungdomar från Gävle som idag får ta emot stipendier från fonden.
NYHET Publicerad:

Gävle Fjärrfrakt hotas av kilometerskatt på 3,5 miljoner

SKATTER För den svenska åkerinäringen är valet en alldeles speciell rysare. Vid en rödgrön valseger kan en kilometerskatt på 1,40 snart bli verklighet. För Gävle Fjärrfrakt AB betyder det extrakostnader på drygt 3,5 miljoner per år. "Konkurrenskraften får inte försvagas ytterligare", säger Rolf Ågren.
NYHET Publicerad:

"Mycket står på spel för mig som företagare"

GÄSTKRÖNIKA Jag går med spänd förväntan, och faktiskt lite oro, in i september där ett stundande val som kommer att avgöra så mycket ska äga rum. Men några saker är för mig glasklara. Jag är trött på att ta ur egen ficka och trött på att belåna mitt hem för att kunna driva ett företag i Gävle som skapat 90 arbetstillfällen.Det skriver Veronica Stjärnström, Assistanspartner, i sin krönika.
NYHET Publicerad:

Friskoledebatten vimlar av myter och osanningar

FRISKOLA "Debatten om friskolan vimlar av myter och osanningar. Nästan alla har köpt den tendentiösa bilden av att det är något problematiskt med friskolorna. Det är en form av masspsykos. Självklart blir jag frustrerad", säger Mikaela Valtersson, ordförande i Friskolornas Riksförbund.
NYHET Publicerad:

Brist på samsyn dåligt för företagsklimatet

DEBATT Kommunpolitikers attityd till företag är en av de absolut viktigaste frågorna som måste prioriteras för att skapa förutsättningar till ett bättre företagsklimat i en kommun. Det skriver Lotta Petterson i en debattartikel.
NYHET Publicerad:

Fler jobb med fler företag

DEBATT Sveriges största utmaning är att många människor är utan jobb. I valrörelsen pratar politiker mycket om arbetslöshet och utanförskap. Men de talar sällan om hur riktiga jobb blir till. Det skriver Jens Spendrup i en debattartikel. Idag besöker han gymnasieskolan Thorén Business School i Gävle för att samtala med elever och lärare om företagande och entreprenörskap.
NYHET Publicerad:

Inga sakliga argument mot vinster i friskolan

FRISKOLA "Debatten om vinstförbud och vinstbegränsningar för friskolor är märklig och känslomässig och styrd av ideologi. Jag lyssnar gärna på argument, men jag har aldrig hört några sakliga skäl mot vinster i friskolor", säger Anita Westerberg, vd för både Glada Hudikskolan som omfattar årskurs 1-9 och för Glada Hudikgymnasiet.
NYHET Publicerad:

En dubbelstöt mot ungdomsjobben

DEBATT Restaurangnäringen är en av de största arbetsgivarna för unga och människor med invandrarbakgrund. För att öka efterfrågan på den unga arbetskraften sänkte regeringen mervärdesskatten på restaurangtjänster den första januari 2012, från 25 procent till 12 procent, det vill säga samma nivå som på mat som säljs i butik.
NYHET Publicerad:

Varning för falska samtal, samlar in känsliga uppgifter

UPPDATERAD En eller flera personer samlar in personuppgifter genom att utge sig för att ringa från Svenskt Näringsliv. Detta stämmer inte, och vi vill nu varna medlemmar från att lämna ut uppgifter.
NYHET Publicerad:

Gävleborgsföretagen ger 83000 gymnasieplatser

KRÖNIKA I juni tog Emma, Julia och Ibrahim studenten. Deras gymnasieplatser finansierades via skattepengar. Skattepengar som ett genomsnittligt företag med en anställd betalar in till den gemensamma välfärden. 
NYHET Publicerad:

Upp till kamp!

KRÖNIKA Patrik Karlsson, som jobbar med arbetsmarknadsfrågor, står för veckans inlägg. Han skriver på ett mycket bra, inkännande sätt om möte med en medlemsföretagare och den energi ett sånt möte ger oss som jobbar i Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Företagarrörelsen viktigare än någonsin

KRÖNIKA Valrörelsen rycker allt närmare och temperaturen i debatten höjs allt mer. Mycket kraft läggs på en debatt om hur välståndet ska fördelas, vad som ska göras med skattepengarna och hur mycket skatt som ska tas in. Mindre kraft läggs på att debattera om hur man skapar de bästa förutsättningarna för ökat välstånd. Det skriver Robert Thorburn i sin krönika. 
NYHET Publicerad:

Dubbelstöten hotar många ungdomsjobb

UNGDOMSARBETSLÖSHET De många tusen restaurangerna runt om i Sverige hotas av en fördubblad moms och dessutom av fördubblade arbetsgivaravgifter för unga medarbetare om det blir regeringsskifte i september. Bransch- och arbetsgivarorganisationen Visita pekar på att följderna kan bli mycket allvarliga och har lanserat ett speciellt namn – Dubbelstöten – för detta hot. 
NYHET Publicerad:

Ungdomsrabatten gör vägen till arbetslivet enklare

ARBETSGIVARAVGIFT För Nori Camuz på ICA Nära Plus i Gävle är det självklart att behålla den lägre arbetsgivaravgiften för unga. För den svenska handeln totalt ger denna så kallade ungdomsrabatt kostnadsbesparingar på ungefär fyra miljarder kronor årligen.
NYHET Publicerad:

Vad ska du göra i höst?

KRÖNIKA Den frågan får många ungdomar den här årstiden från släktingar och vänner. Svaret är sällan givet eller enkelt. Men valet av utbildning och yrke påverkar såväl individens förutsättningar och företagens rekrytering som jämställdheten i arbetslivet. Så börjar Carina Lindfelt, chef för Arbetsmarknadsavdelning på Svensikt Näringsliv sin krönika.
NYHET Publicerad:

Almedalen är bara början

KRÖNIKA "Den bristande matchningen på arbetsmarknaden är ett av Sveriges största samhällsproblem just nu. Det förtjänar en intensiv debatt både fram till och efter valdagen – inte bara i Almedalen",  skriver Tobias Krantz i sin krönika.
 
NYHET Publicerad:

Den ljusnande framtid är vår?

SOMMARKRÖNIKA Om två och en halv månad är det dags för val i Sverige och många talar om jobben som den viktigaste frågan. Det är bra. Men - jobb skapas inte ur tomma intet. Det är företagen som är Sveriges jobbskapare och politikerna ska fixa förutsättningarna så att våra jobbskapare kan bidra med lägre arbetslöshet och mer pengar till vår gemensamma välfärd. 
NYHET Publicerad:

Reellt hot mot 11 000 företag fick Vårdföretagarna att agera

VÄLFÄRD "Det finns ett reellt hot mot de 11 000 företagen inom privat vård och omsorg i Sverige och därmed också mot deras 160 000 medarbetare. Vi måste ta det som politikerna säger på allvar",  säger Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på bransch- och arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna.
NYHET Publicerad:

Staten tar för sig

KRÖNIKA När man lyssnar på debatten kan det ibland låta som att vi befinner oss i en omfattande privatiseringsvåg. Eller experiment som en del föraktfullt kallar det. Det har visserligen skett en del konkurrensutsättningar på senare år. Men det är inte det som är det främsta kännetecknet för den tid vi lever i. Det skriver Jonas Frycklund i sin krönika.
NYHET Publicerad:

För EU:s lägsta arbetslöshet krävs mer än 6400 jobb i Gävleborg

DEBATT Socialdemokraternas mål är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. En hög ambition som är välkommen!  Men det kommer att krävas omfattande jobbskapande reformer för att nå dit, skriver Lotta Petterson i en debattartikel.