Avskaffade ägarskatter fick större positiva effekter än väntat

”Miljardärsskatten” har blivit en het fråga i årets valdebatt. Det handlar om en svensk variant av den franske ekonomen Gabriel Zucmans idé om en förmögenhetsskatt på dollar- eller euromiljardärers tillgångar. I svensk utformning riktas utkasten till förslag mot både miljardärer i kronor och dollar. Det finns anledning att dra lärdom av våra svenska erfarenheter av skatter på företagares tillgångar, som oftast är bundna i företag för att skapa tillväxt och jobb.

Sverige hade fram till 2007 en ”miljonärsskatt” – en skatt på förmögenheter över 1,5 miljoner kronor – och fram till 2004 även en skatt på arv. Skatterna bedömdes efter hand som så skadliga att det infördes undantag för olika tillgångsslag, såsom näringsverksamhet och stora kontrollposter i börsnoterade företag. Redan 1978 sänktes skattevärderingen av aktier på börsens A-lista, medan aktier på O- och OTC-listorna värderades till 30 procent. Investeringskapital och företagare lämnade landet, samtidigt som kapital sökte sig till mindre produktiva tillgångsslag.

Det som nu föreslås av Zucman och hans svenska anhängare är alltså en skatt som fokuserar på precis det som vi i Sverige efter hand tvingades undanta från beskattning för att värna befintliga företag.

I en artikel i Svensk Skattetidning nr 6 2025, som delvis bygger på min bok Generation Ö – som i överlåtelse (Ekerlids, 2024), beskriver jag hur reformerna fick de förväntade effekterna. Men med facit i hand kan vi också konstatera att de fått större långsiktigt positiva effekter för privat ägande, kapitalbildning och företagande än vad många nog förutsåg.

Artikeln går översiktligt igenom skatternas historia, hur de var utformade, hur de avskaffades och försöker ge en bild av de bredare effekterna. Den redogör även för undersökningar om hur svenskar ser på avund och beskattning av rika. Sverige är ett av de länder i världen som uppvisar lägst nivåer av avund gentemot rika. Till skillnad från i de flesta andra länder anser dessutom en majoritet av svenskarna att rika förvisso ska betala höga skatter – men inte extra höga skatter, vilket är en vanlig uppfattning i andra länder.

Skälen till att avskaffa skatterna var pragmatiska. Arvs- och gåvoskatten avskaffades av regeringen Göran Persson och en enig riksdag röstade igenom förslaget, främst för att underlätta generationsskiften i familjeföretag. Det fanns en gemensam uppfattning om att skatten gav små intäkter och medförde oproportionerligt stora negativa effekter.

Förmögenhetsskatten avskaffades av regeringen Fredrik Reinfeldt, som bland annat pekade på att förmögenhetsskattens värderingsregler och många undantag skapade kryphål och uppmuntrade skatteplanering. Skatteverket konstaterade i flera sammanhang att värderingsreglerna gav incitament att i förväg omstrukturera ägandet för att minimera skatten.

När det i dag diskuteras skatter på tillgångar bör vi komma ihåg att sådana skatter hade betydande realekonomiska effekter. Generationsskiften i familje- och ägarledda företag kunde försvåras så mycket att företag tvingades säljas, delas upp eller belånas kraftigt för att finansiera skatten. Detta påverkade inte bara ägarfamiljerna, utan även de anställda och de lokalsamhällen där företagen ofta utgjorde en viktig del. I en del fall valde företagare att sälja eller flytta verksamheten utomlands redan under sin livstid för att undvika att nästa generation skulle drabbas.

I dag känner de flesta till Ingvar Kamprad och IKEA samt familjen Rausing och Tetra Pak, men skatterna på ägande påverkade generationer av svenska företagare med sina tillgångar bundna i företag. Det är svårt att uppskatta hur mycket Sverige gick miste om på grund av dessa skatter, men utvecklingen efter att de avskaffades kan ge en fingervisning.

Sverige är idag hemvist för hela 48 unicorns – företag värderade till över en miljard dollar – och tillhör därmed den absoluta världstoppen räknat per capita. Sverige är nummer ett i Europa när det gäller unicorns per capita. Sveriges kapitalmarknad ses samtidigt som en internationell förebild. En viktig del av denna utveckling är att framgångsrika företagare har valt att stanna och utveckla nya företag i Sverige i stället för att lämna landet eller placera sina vinster i annat än företagande.

Tänk om Sverige hade avskaffat de skadliga ägarskatterna tidigare?

Läs artikeln här. Artikeln publiceras med tillstånd av Norstedts Juridik och JUNO/Svensk Skattetidning.