SME-kommittén

Företagens vardag blir allt mer global och konkurrensutsatt; inte minst gäller det för små och medelstora företag. Det är i de små och medelstora företagen som de flesta nya jobben skapas. En mer väl fungerande arbetsmarknad är en viktig grundförutsättning för SME-företags konkurrensförmåga. Därtill behöver myndigheter i högre utsträckning ha förståelse och kunskap om SME-företagens förutsättningar. Både matchningen på arbetsmarknaden och incitamenten för att gå från bidrag till jobb behöver stärkas. Näringslivet är dessutom beroende av internationell kompetens som bidrar till företagens utvecklingskraft och samhällets välfärd.

Det bästa sättet för staten att trygga framtidens välstånd och välfärd är att underlätta för entreprenörer. På så sätt ökar också skatteintäkterna. Det behövs ett flertal reformer på skatteområdet. Regeringen behöver klargöra att det under kommande år inte ska införas några skattehöjningar eller andra bördor på företagen. De framgångsrika reformerna av entreprenörsskatten (3:12) som har genomförts sedan 2005, med både ökat företagande, jobbskapande och skatteintäkter som följd, bör också fortsätta. Kapitalskatten ska sänkas och rättssäkerheten öka. På den indirekta beskattningens område behövs reformer och likaså måste skatterna synliggöras.

Företagen behöver ett förutsägbart och kostnadseffektivt regelverk. Det är bättre att företagen får ägna tid åt att utveckla sina affärer än att fylla i blanketter, om än allt oftare digitala. Detta gäller både på nationell och lokal nivå. Sverige bör sluta att överimplementera EU-lagstiftning; detta gör nämligen att de svenska företagen får svårare att konkurrera på den europeiska och internationella planhalvan. Regeringen bör som regel följa rekommendationerna från Implementeringsrådet och Förenklingsrådet. Eventuella avsteg från rekommendationerna ska tydligt motiveras. Konsekvensanalyserna ska bli bättre och Regelrådets mandat stärkas. Vidare bör myndigheterna få i uppdrag att förenkla i sina regelverk och öka servicegraden mot företag.

Många SME är – och ännu fler skulle kunna bli – leverantörer av varor och tjänster till kommuner, regioner och myndigheter. Underlagen och processerna måste därför bli enklare och mer transparenta, så att fler företag får möjlighet att delta i offentliga upphandlingar. Osund konkurrens, där den offentliga parten driver egna bolag inom sektorer som konkurrerar med privata aktörer, måste stävjas. Upphandlande organisationer måste bli bättre på att identifiera anbud med orimligt låga priser, utifrån uppdraget, för att inte riskera att öppna upp marknaden för oseriösa leverantörer som inte uppfyller lagar och regler.

Att det råder goda förutsättningar för att anställa medarbetare är särskilt viktigt för små- och medelstora företag. En ny medarbetare är en stor investering och förknippat med ett risktagande. Ett väl fungerande utbildningssystem är avgörande för att företagen ska kunna skapa fler jobb. Utbildningarna måste hålla hög kvalitet och relevans samt dimensioneras utifrån arbetsmarknadens efterfrågan. Majoriteten av de nya jobben skapas i små- och medelstora företag och det är där som de flesta gör sitt första insteg på arbetsmarknaden. Därför ska insatser prioriteras på detta område för att hjälpa fler till jobb och samtidigt försörja företagen med behövd kompetens.

Internationell handel, genom export, import och investeringar, är avgörande för Sveriges välstånd. Små och medelstora företag har stor betydelse för svensk export då de bidrar till dryga 40 procent av varuexporten (motsvarande 600 miljarder kronor), men trösklarna för att exportera är hög för små företag. EU:s inre marknad, utan hinder för företagen och med en öppen handelspolitik mot omvärlden, är en förutsättning för det svenska näringslivets konkurrenskraft. SME-perspektivet måste bli tydligare, tullar bör avskaffas, tjänstehandeln förenklas och handelsavtal måste konstrueras så att mindre företag kan dra nytta av dem. En större regelsamordning, så kallad harmonisering, mellan EU:s medlemsländer behövs.

Brottsligheten kostar svenska företag över 100 miljarder kronor årligen, inklusive direkta och indirekta kostnader. Mängdbrott såsom stöld och skadegörelse är vanligast men
ökningen av bedrägerier och cyberbrott, som har en direkt koppling till organiserad brottslighet, är särskilt allvarlig. Utsattheten för brott hämmar viljan att investera, att anställa och många företagare uppger att de funderar på att lägga ner sina verksamheter just på grund av detta. Nolltolerans mot vardagsbrott och ökad anmälningsfrekvens är viktigt för att förebygga brott och öka förtroendet för rättssystemet. Samarbete mellan polisen, näringslivet och kommunen är avgörande, liksom att skapa en lättillgänglig och välutbildad poliskår med fokus på brott mot företag. Dessutom behövs offentlig statistik (brottskoder) över brott mot företag.

• Medelstora företag har mellan 50 och 249 anställda och en årsomsättning om högst 50 miljoner euro eller en årlig balansomslutning om högst 43 miljoner euro.
• Små företag har mellan 10 och 49 anställda och omsättning eller balansomslutning som inte överstiger 10 miljoner euro per år.
• Mikroföretag har färre än 10 anställda och högst 2 miljoner euro i årsomsättning eller balansomslutning.

• 
  År 2023 fanns det ca 1 229 300 företag i Sverige. Av dessa var ca 1 228 000 SME, det innebär att hela 99,9 procent av alla företag i Sverige är SME.
• Det finns ca 7 200 medelstora företag med 50–249 anställda
• Det finns ca 41 000 små företag med 10-49 anställda.
• Det finns ca 260 000 mikroföretag med färre än tio anställda.
• Det finns ca 919 500 enmansföretag.

• År 2023 fanns det 3,4 miljoner anställda i privata företag. Av dessa fanns 2,2 miljoner i SME, vilket motsvarar 64 procent.
• Från 1993 till 2019 skapades 82 procent av nya jobb i företag med färre än 200 anställda. Fyra av fem nya jobb skapas av SME.