Kalibrera regelverken så att företagarmotorn frigörs

EU-kommissionens färska rapport ”Annual report on European SMEs 2024/2025” som nyligen presenterats sammanställer företagens ekonomiska utveckling under 2024 och ger en prognos för 2025. Fokus ligger på tre nyckelindikatorer – antal företag, sysselsättning och förädlingsvärde uttryckt i fasta priser. Hur står sig Sveriges SME:s på den inre marknaden?

Sverige hade 2024 cirka 748 000 små- och medelstora företag (SME) vilket utgör 99,8 procent av alla företag – helt i linje med EU-genomsnittet. Under perioden 2013 till 2024 var ökningen av antalet SME i absoluta tal i Sverige på sju procent, vilket placerar Sverige på den nedre halvan bland alla EU-länder. De tre EU-länder som haft störst ökning är Polen, Rumänien och Ungern. Prognosen för 2025 är att Sverige förväntas ligga kvar på liknande nivåer och tappa jämfört med östeuropeiska länder som förväntas öka snabbare.

Sifforna är inte helt överraskande. Året inleddes med en dyster utveckling av antal nystartade företag och en lågkonjunktur som bitit sig fast. De länder som ligger i topp har haft en kraftig ökning av nyföretagande och tillväxt i SME-segmentet – särskilt inom tillverkning, transport och handel. Det är just i dessa områden som politiken kan göra stor skillnad genom att fokusera på att skapa ett regelverk för ett växande näringsliv som tar bort krånglet i företagens vardag – goda idéer, mod och vilja att utveckla individens entreprenörskap får aldrig hämmas av byråkratins kvarnar.

Hög arbetslöshet trots hyfsad jobbtillväxt i SME:s

Rapporten visar att Sverige hade en sysselsättningstillväxt på 1,8 procent mellan 2023 och 2024 vilket placerar oss snäppet över EU-snittet för perioden. Totalt är 2,3 miljoner människor sysselsatta i SME företag vilket utgör cirka 65 procent av den totala sysselsättningen i näringslivet och i nivå med EU-snittet. Tillväxten var särskilt påtaglig inom kunskapsintensiva tjänster och tekniksektorer, medan bygg och detaljhandeln utvecklades svagt. Högst sysselsättningstillväxt i SME-sektorn har Irland (dynamisk tech- och exportsektor), Malta (digitalisering och företagsvänliga reformer) och Ungern (tillväxt i traditionella industrisektorer). Samtliga dessa länder uppvisade tillväxttal väl över EU-snittet.

Trots jobbtillväxt i Sveriges SME:s har vi betydligt högre arbetslöshet jämfört med EU-snittet. En stark SME-sysselsättning bör kunna pressa arbetslösheten nedåt men marknadsobalanser, konjunkturläge och brister i matchning av kompetenser i jobbpusslet hämmar utvecklingen.

Här behövs tydliga politiska satsningar som stärker matchningen på arbetsmarknaden och utbildar för de jobb som finns. Här har även skattepolitiken en avgörande roll för att stimulera arbete, företagande och investeringar genom att förbättra regelverket så att skattepolitiken blir mer konkurrenskraftig. Ett välkommet förslag skulle vara att sänka entreprenörsskatten genom förbättringar i 3:12 regelverket.

SME:s är ryggraden i ekonomin – och samhället

Rapporten visar att det förädlingsvärde, uttryckt i fasta priser, som genereras av SME-sektorn i Sverige ökade med 3,5 procent mellan 2023 och 2024, vilket är en något starkare tillväxt än EU-genomsnittet. Rapporten visar att prognosen för 2025 är något avmattad där det samlade förädlingsvärdet i EU förväntas landa på +2,4 procent. Irland, Malta och Estland utmärker sig i topp där digitalisering, internationell konkurrenskraft och snabbväxande sektorer drivit på den starka värdeökningen.

Den fria företagsamheten och marknadsekonomins grundmekanismer sätter priset beroende på utbud och efterfrågan. Det politiken kan göra är att stimulera och göra det attraktivt för företagare att investera och utveckla sina verksamheter. Det borde vara självklart att entreprenörer lägger mer tid på att göra business än på byråkrati - men tyvärr ser det inte alltid ut så idag.

Små- och medelstora företag är ryggraden inte bara i svensk ekonomi och i våra samhällen – utan i hela EU. De är nyckeln till framtidens innovation, sysselsättning och välfärd. Men för att deras potential ska bli verklighet krävs långsiktiga spelregler, färre hinder och en tillväxtpolitik som fungerar i praktiken. Det är hög tid för politiken att kalibrera regelverken så att kraften i företagarmotorn frigörs och når sin fulla potential – ett företagar-Sverige i världsklass.