Småföretagen får bära konsekvenserna av slopat karensavdrag
Marie Svensson, vd för Tjeders, har skrivit under Karensupproret. Hon varnar för ökade kostnader och större osäkerhet för företag om karensavdraget slopas. Samtidigt ser hon risk för att personer med återkommande sjukfrånvaro får svårare att ta sig in på arbetsmarknaden.
Tjeders är ett personalägt företag med ungefär 40 anställda i Malmköping. Företaget tillverkar och levererar kallelsesignalsystem till företag, kommuner och regioner. Den egna sjukfrånvaron är relativt låg, men Svensson ser stora risker för personalintensiva tjänsteföretag där arbetet måste utföras på plats hos kunden.
– För vår egen del är vi inte särskilt drabbade, men jag tänker på många som driver tjänsteföretag. Där betalar kunden för att någon ska vara på plats och utföra ett arbete vid en viss tidpunkt. Vid sjukfrånvaro uppstår problem i planeringen och dubbla kostnader för företaget när de ska säkerställa att det kommer en ersättare. Är man sjuk ska man självklart vara hemma, men det måste också finnas förutsättningar för företagen att hantera frånvaron.
Ökad osäkerhet vid rekrytering
På Tjeders ligger sjukfrånvaron på under tre procent. Den slimmade organisationen gör ändå verksamheten sårbar när någon är borta. Kollegor kan ofta täcka upp för varandra, men det finns gränser för hur mycket frånvaro verksamheten klarar av.
Svensson befarar att ett slopat karensavdrag kommer att öka sjukfrånvaron och göra det svårare för arbetsgivare att planera och bemanna sina verksamheter. Hon ser också en risk för att förändringen får konsekvenser för personer som redan har en historik av återkommande sjukfrånvaro.
Om kostnaderna och osäkerheten ökar kan arbetsgivare bli mer försiktiga vid rekryteringar. Det riskerar enligt Svensson att försämra möjligheterna för personer med tidigare sjukfrånvaro att få ett nytt arbete.
– Jag tror att det blir en större osäkerhet med personer som har haft mycket sjukfrånvaro. Det kommer inte bli enkelt för dem att få ett nytt jobb. Arbetsgivare kommer bli mer försiktiga och kanske inte våga anställa någon med en sjukdomshistorik i samma utsträckning som tidigare. Vi måste samtidigt kunna få verksamheten att fungera. Det kan bli väldigt tufft för de personerna.
Vill att politikerna ser företagens vardag
Svensson menar att konsekvenserna av nya regler ofta underskattas, särskilt för små och medelstora företag som har mindre ekonomiska marginaler och begränsade möjligheter att hantera ökad frånvaro. Hon efterlyser därför ett större hänsynstagande till småföretagens förutsättningar när politiker utformar nya reformer.
– I allt som de gör behöver de sätta på småföretagarglasögonen. Det räcker inte att undanta vissa saker för små företag. Det som fungerar för oss små företag klarar de stora också. Men säkerställ att vi kan uppfylla kraven från början.
Hon lyfter även kompetensförsörjningen som en viktig fråga. Företagen kan bidra genom praktik och prao och genom att visa unga vilka yrkesvägar som finns. Samtidigt behövs en närmare dialog mellan näringsliv och utbildningsväsende, så att utbildningarna motsvarar företagens behov.
Avslutningsvis betonar Svensson att svenska företag verkar på en internationell marknad och att nya regler måste vägas mot företagens möjligheter att växa och konkurrera.
– Vi konkurrerar med övriga världen rent krasst, även om vi inte exporterar så är det en öppen marknad. Så man kan inte överreglera och göra det svårare för svenska företag. Det gäller karensavdraget, arbetsförkortningar och alla nya regelverk. Ha på er småföretagarglasögonen och försämra inte förutsättningarna för oss. Vi behöver kunna växa tillsammans. Då får vi snurr på hjulen i aktiebolaget Sverige.
