Sparbankerna hotas av en finansskatt

Ewa Andersen, vd för Sparbankernas Riksförbund, förklarar att sparbank är en associationsform som saknar aktieägare. Banken kan inte hämta kapital ur något annat än vinst för att säkra kreditförsörjning till kunderna. Reglerna medför att kapitalet hos alla banker, inklusive sparbanker, måste öka. Att då införa en skatt som riskerar att kapitalet minskar förefaller skrämmande.

15 procent skatt på lönekostnaden är grundbulten i den föreslagna finansskatten på momsbefriad verksamhet. En sådan kostnad skulle riskera att Sparbankerna tvingas dra ner antalet anställda med närmare 500 tjänster från dagens 3 400. Flera av de 221 kontor som finns idag kan komma att få läggas ner.

– Det här förslaget slår väldigt hårt mot oss. Vår affärsmodell bygger på att ha fler anställda per intjänad krona för att kunna ge service även utanför storstäderna, företrädelsevis på landsbygden, där servicen inom andra sektorer redan är ganska låg, säger Ewa Andersen.

Alternativet till uppsägningar och stängda kontor är att minska vinsten och därmed minska möjligheten till nyutlåning till företag och privatpersoner på landsbygden.

– Vi räknar med att förslaget innebär att nyutlåningen riskerar att minska med upp till 15 procent. Där vi tvingas stänga ner och flytta kommer det kommunala skatteunderlaget också att minska, eftersom medarbetare tvingas flytta.

Ewa Andersen berättar att Sparbankerna lämnat remissvar och är djupt engagerade i frågan. Hon säger att de får starkt gehör för att förslagets beräkningsunderlag – alltså lönesumman – är fel utgångspunkt.

Det Sparbankerna efterlyser är en gemensam ansträngning där politikerna slopar förslaget och tar fram ett bättre.

– Vår filosofi är att de pengar som kommer från orten ska också tillbaka till orten. Förslagets stora förlorare är kunderna och de anställda som riskerar att få sluta sina jobb, säger Ewa Andersen.

Jesper Mott