Att driva företag, investera och anställa fler måste bli mer lönsamt, inte mindre
Hållbara försäkringar bygger på både rättigheter och skyldigheter. Karensavdraget i sjukförsäkringen är inget undantag. Det fungerar som en självrisk och reducerar arbetsgivarnas kostnader vid kortare sjukfrånvaro. Dessutom minskar den antalet sjukdagar, visar forskning som studerat den senaste perioden med slopad karens i Sverige 1987–1991. Trots jämförelsevis god hälsa fick svenskarna då bland de högsta sjukfrånvaronivåerna i västra Europa.
”Detta är inte en teoretisk spekulation. Det är en av de tydligaste lärdomarna från svensk sjukförsäkringshistoria”, konstaterade ekonomiprofessorerna Magnus Henrekson och Mats Persson häromveckan på DN Debatt.
Ändå går flera partier nu till val på frågan om slopat karensavdrag. Märkligt nog, för ingenting tyder på att effekten skulle bli annorlunda om karensen togs bort idag. Tvärtom skulle det rimligen förstärka de mönster som till exempel kunde skönjas när Statistiska centralbyrån granskade sjukfrånvaron under nio VM- och EM-turneringar i fotboll mellan 2005 och 2025. Enligt studien ökade sannolikheten för korttidsfrånvaro från 19 till 27 procent under de veckor då mästerskap spelades. Sambandet hade närmast varit dråpligt om det inte speglade något så kostsamt och tillväxthämmande. Beräkningar visar att arbetsgivarnas kostnader skulle öka med mellan 21 och 42 miljarder kronor per år om karensavdraget slopas.
Tillsammans kan vi bidra till en slutspurt på valrörelsen som innehåller mer av företagarnas perspektiv
Sådana siffrorna vill Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson dock inte kännas vid. Hon och hennes partikamrater hävdar envist att notan skulle landa på bara 5 miljarder kronor per år. Detta trots att en rapport som de själva har beställt visar att den årliga kostnaden blir 12–21 miljarder kronor – och då har alla kostnader ändå inte räknats in.
En sak är Andersson dock tydlig med: det är företagen som får betala för reformen. Och rent strategiskt är det kanske inte så konstigt att hon vägrar kännas vid hela kostnaden. Med hänsyn till fakta blir det helt enkelt svårt att argumentera för generösare regler i ett system där man redan idag tycks kunna vara sjukanmäld för alltifrån hjärtsvikt till fotbollsintresse.
Det saknas inte skäl att stärka arbetandes trygghet vid sjukdom. Men insatserna bör då riktas mot dem som drabbas av återkommande eller långvarig sjukfrånvaro. Karensavdraget behövs för att hålla sjukförsäkringssystemet stabilt. Likaså måste vi, oavsett vilka som vinner valet i höst, slå vakt om en näringslivspolitik som värnar svensk konkurrenskraft och tillväxt. Att driva företag, investera och anställa fler måste bli mer lönsamt, inte mindre.
Via länken här kan du som är företagare enkelt räkna ut hur mycket ditt företags kostnader skulle öka om karensavdraget försvinner. Kalkylerna baseras på officiella beräkningar och visar både direkta kostnader och möjliga beteendeeffekter. Jag vill också uppmana alla företagare att delta i Tillväxtuppropet som skickar en tydlig uppmaning till nästa statsminister om att ta näringslivets prioriterade frågor på allvar.
Det är nu mindre än en månad kvar till valet. Tillsammans kan vi bidra till en slutspurt på valrörelsen som innehåller mer av företagarnas perspektiv.
Johan Dalén, regionchef Blekinge







