Det måste bli bättre fart i ekonomin och fler behöver komma i arbete. Utvecklingen går att vända. Men det är bråttom att få rätt förutsättningar på plats.
Vi har tagit oss igenom tuffa perioder förut. Och kommit ut starkare på andra sidan. Vi vet vad som krävs och vilka som står för lösningarna — våra företag och företagare.
Runt omkring oss pågår en global kapplöpning för att leda omställningen till en fossilfri ekonomi. De länder och regioner som vinner kommer att ha lagt grunden för ett större välstånd. Sverige har ett unikt utgångsläge. Men för att ta vara på våra möjligheter, så behöver vi öka tempot.
Nu krävs mer fossilfri el, snabbare tillståndsprocesser, utbildning och talang i världsklass och att fler kommer i arbete. Vi behöver locka stora investeringar till Sverige och trygga en friare handel som ger svenska företag möjlighet att skapa mer klimatnytta, både här och i resten av världen.
Företagen är redo. Ge dem förutsättningarna att göra jobbet.
Sveriges välfärd fungerar tack vare miljoner medarbetare, avancerad teknisk utrustning, tusentals lokaler och ett enormt administrativt maskineri.
Men hela systemet finns tack vare resurserna som våra företag skapar. Utan företag. Ingen välfärd.
Och varje timme Sverige jobbar räknas. Det är tack vare de arbetade timmarna, och pengarna de omvandlas till, som vi kan bygga ut välfärden, höja reallönerna, säkra pensionerna, genomföra nödvändiga investeringar och klara klimatet.
I dag har vi lägre årsarbetstid än 22 av EU:s 27 medlemsländer. Om Sverige sänker arbetstiden har vi inte råd att lösa våra största utmaningar.
En vanlig vecka jobbar svenskar i snitt 38,1 timmar. Omräknat till ett år – med semester, föräldraförsäkring och röda dagar inkluderat – arbetar svenskar 27 timmar per vecka. Bara Tyskland, Österrike, Danmark och Nederländerna har kortare årsarbetstid.
En växande ekonomi är avgörande för att Sverige ska kunna göra nödvändiga investeringar i energi, infrastruktur och klimat. Om arbetstiden minskar krymper ekonomin och därmed möjligheten att lösa våra största utmaningar.
En övergång från 40 till 35 timmars arbetsvecka skulle innebära att Sveriges BNP sjunker med 500 miljarder om året, och att resurserna till välfärden minskar med 240 miljarder.
Sverige har ett näringsliv i världsklass som lagt grunden för vårt välstånd. Men vi kan inte leva på gamla meriter. Nu måste vi få bättre fart på svensk ekonomi.
Det måste löna sig ännu bättre att arbeta, investera och anstränga sig. För att säkra ett växande välstånd så behöver Sverige stärka drivkrafterna. Vi både kan och måste bli ett mer attraktivt land för talanger, företag och investeringar. Då har vi inte råd att skatta bort vare sig kunskap eller ambition.
Vi står inför ett omfattande skifte där det fossila ska fasas ut till förmån för mer hållbara alternativ. För att Sverige ska leda omställningen måste vi bygga ut den fossilfria elproduktionen och modernisera vår infrastruktur.
Svenska företag arbetar för att bli vinnare i den gröna omställningen. Ska de lyckas krävs att energisystemet byggs ut - nu. Vi måste skapa förutsättningar för stora investeringar i både elproduktion, elnät och infrastruktur för att stärka vår konkurrenskraft.
Tuff konkurrens och fallande kunskapsnivåer gör att Sverige riskerar att halka efter. Ska vi säkra vår framtida kompetens och konkurrenskraft måste vi stärka kvaliteten och höja kunskapsresultaten genom hela vårt utbildningsystem, från grundskola till spetsforskning.
Genom att underlätta och uppmuntra för företag att investera i forskning och utveckling stärker vi Sverige som ett attraktivt och självklart val för forskare, entreprenörer och talang från hela världen.
Utan en växande ekonomi klarar vi inte de utmaningar vi har. Men vad är tillväxt? En större tv och en finare bil? Eller en elsnål tv och en säkrare bil? Tillgång till cancervård, lägre spädbarnsdödlighet, bättre bostäder eller ren luft.
I en serie korta föreläsningar lyfter olika profiler från näringsliv och akademi fram sina perspektiv på ekonomisk tillväxt.
Journalisten och författaren Katrine Kielos-Marcal visar hur gamla föreställningar om manligt och kvinnligt har präglat det moderna samhällets uppkomst och vilken potential som finns om kvinnor – som fattar 80 procent av alla konsumentbeslut – får mer inflytande över design och investeringar.
Maria Rankka, entreprenör och investerare inom health tech, hävdar att det är fullt möjligt att bygga ett samhälle där många kan leva friska, långa och förhoppningsvis meningsfulla liv. Nyckeln heter ekonomisk tillväxt.
Journalisten och författaren Henrik Mitelman tar med oss till platser som vänt fattigdom till rikedom och visar vad Sverige skulle kunna lära sig av norra Italien, Singapore och Texas.
98%
av Sveriges elsystem är fossilfritt
2045
Till dess behöver elproduktionen fördubblas
1000 miljarder
behöver investeras i elnätet
Produktivitet, att skapa allt större värde av varje arbetad timme, är avgörande för ett lands välstånd och har ökat i Sverige under lång tid. Sedan finanskrisen 2008 har produktivitetstillväxten varit lägre i Sverige.
Källa: Ekonomifakta
Enligt EU-kommissionens prognos förväntas Sverige 2024 ha lägst tillväxt i hela unionen.
Källa: EU Kommissionen
Sverige har samtidigt EU:s tredje högsta arbetslöshet. Spanien och Grekland har högre arbetslöshet, men deras siffror har sjunkit de senaste åren. Sveriges har ökat.
Källa: Ekonomifakta
Små skillnader i årlig tillväxttakt får stor inverkan över tid. I ett land med 2,5 % årlig tillväxt växer ekonomin med 85 % på 25 år, medan 1,5 % i tillväxt innebär att ekonomin växer med knappt 50 %.
Källa: Svenskt Näringsliv
I början av 1970-talet låg Sverige på en fjärdeplats i välståndsligan. Sedan dess har vi tappat mark. Idag ligger vi på tolfte plats. Men, med kloka reformer kan Sverige nå toppen igen.
Källa: Ekonomifakta
2024 väntas Sverige ha lägst tillväxt i hela EU
Källa: Economic forecast for Sweden - European Commission (europa.eu)
Världen är fortfarande beroende av olja, kol och gas. Andelen fossilfritt väntas växa snabbt, men stora investeringar kommer att behövas de närmsta 10 - 20 åren för att klara elektrifieringen och omställningen till fossilfritt.
Källa: International Energy Agency
Sverige har unika förutsättningar att möta kraven på snabb omställning och elektrifiering. Vår elproduktion är redan i det närmaste helt fossilfri, vilket innebär en viktig konkurrensfördel och gör Sverige till ett föredöme i världen.
Källa: Our World in Data
Sedan 1980-talet har vår elförbrukning varit stabil, trots en befolkningstillväxt på nära två miljoner och en stadig ökning av BNP. Detta har varit möjligt mycket tack vare att industrin blivit mer energieffektiv. Fram till år 2045 behöver vi öka investeringstakten i ny elproduktion för att möta ett ökande elbehov.
Källa: Energimyndigheten
Elnätets utbyggnad är lika viktig för omställningen som ökad elproduktion. Till 2045 kommer det behövas omfattande investeringar i elnätet. Idag är den långsamma investeringstakten i bättre elnät en flaskhals för omställningen till ett fossilfritt energisystem.
Källa: Ellevio
Sverige har goda förutsättningar att bygga ut mer fossilfri elproduktion. Det kalla klimatet, de stora geografiska landytorna och den långa kusten gör Sverige intressant ur investerares synvinkel. Mer fossilfri elproduktion planeras, men mycket mer måste till.
25 TWh vindkraft har givits tillstånd att byggas men hela 210 TWh är under prövning.
Källa: Svensk Vindenergi
Regeringen vill möjliggöra för att ny kärnkraft med en total effekt om minst 2500 MW ska vara i drift senast år 2035.
Källa: Regeringen
Det finns också potential att öka vattenkraftens kapacitet.
Utan att behöva utveckla nya vattendrag kan vi öka effektuttaget med nästan 25 procent från befintliga kraftverk.
Källa: Skellefteå Kraft
Utbildning och forskning i världsklass har lagt grunden för innovationer och framgångsrika globala företag. Vi investerar näst mest i EU per capita i forskning och utveckling. På listan över världens mest innovativa länder är Sverige på andra plats.
Källa: World Intellectual Property Organization
Men, för få av dem som kommer, stannar och jobbar i Sverige. Sverige behöver en strategi för att attrahera och behålla internationell kompetens. Sverige behöver en strategi för att attrahera och behålla internationell kompetens.
Källa: OECD
Sverige tappar placeringar på topplistan av länder med bäst utbildningssystem. 2003 var Sverige på första plats. Nu har vi tappat mark och rankas på tolfte plats.
Källor: UNDP och UNDP Human Development Reports
Den senaste Pisa-undersökningen visar även på stora skillnader i kunskap mellan olika elevgrupper. Sammantaget har Sverige en negativ utveckling. Sverige behöver stärka kvaliteten i undervisningen på alla nivåer, från förskola till högskola.
Källa: Regeringen
Svenska företag upplever att det största hindret för att växa är att hitta rätt kompetens. Det gäller allt från yrkesarbetare till ingenjörer. 7 av 10 företag upplever att det är svårt att rekrytera.1 av 4 rekryteringar misslyckas helt. Det har Sverige inte råd med.
Till år 2045 behöver Sverige fördubbla elproduktionen
Det tycker vi. Det är företagen som står för 80% av Sveriges BNP, 70% av alla jobb och 61% av all forskning och utveckling. Visa vad du som företagare bidrar med genom att ladda ner färdigt material att dela i dina sociala medier.
Tryck och håll fingret på bilden tills för att få upp en meny. Där väljer du ”Spara i bilder”, ”Spara bild” eller något liknande, beroende på vilken webbläsare du har i din telefon.
Högerklicka du på bilden och välj ”Spara bild”. På en Mac kan du behöva hålla ner Control-tangenten medan du klickar.
61% av svensk forskning och utveckling bedrivs av företagen
Källa: Forskning och utveckling - internationellt - Ekonomifakta