För ett Sverige som jobbar

Mödosamt arbete i generationer har byggt Sveriges välfärd och välstånd. Det har gett oss trygghet, frihet, utbildning, sjukvård och ett generöst skyddsnät.

Nu har Sverige nya och stora utmaningar. Försvaret behöver stärkas. Infrastrukturen i hela landet behöver rustas upp. Utanförskapet måste brytas och ekonomin börja växa på allvar. Samtidigt är vi friskare och lever allt längre. Det är fantastiskt, men det gör också att de som jobbar behöver försörja fler.

Ändå drivs frågan att vi ska arbeta mindre.

Att jobba mindre till samma lön kan låta bra. Men det vore ännu ett beslut med oöverskådliga konsekvenser för Sverige. Som när kunskapskraven i skolan fick ge vika för moderna pedagogiska teorier. Eller när försvaret rustades ner i tron att freden kunde tas för given. Eller när vi avvecklade kärnkraftverk i förtid.

Sverige har inte råd med fler experiment.

Vi har fler semesterdagar, föräldradagar och röda dagar än de flesta andra länder. Det är landvinningar vi ska vara stolta över och som tidigare generationer arbetat hårt för att uppnå. Men skulle vi alla jobba mindre så skulle också resurserna till välfärden, försvaret och andra viktiga områden minska.

I ett läge med stora samhällsutmaningar, en osäker omvärld och stora teknikskiften har vi mycket att ta tag i.

Jobbar vi mindre, får vi mindre gjort.

Människor som rör sig på en affärsgata — Foto: Marcus Lindström/Istock

Fler arbetade timmar för ett växande Sverige

Ju fler timmar Sverige jobbar, desto större är möjligheterna att stärka vår konkurrenskraft, öka tillväxten och klara att finansiera de utmaningar vi står inför. När fler dagar går till arbete och färre till frånvaro ökar dessutom företagens förmåga att växa och anställa. Efter flera år med låg tillväxt behöver svensk ekonomi så många arbetade timmar som möjligt, inte avskaffat karensavdrag eller generell arbetstidsförkortning genom lagstiftning eller centrala avtal.

Vanliga frågor om arbetstidsförkortning

Jobbar svenskar mer än andra?

Nej, i Sverige jobbar vi färre antal timmar än i många jämförbara länder. Faktum är att bara Norge, Danmark och Tyskland har kortare årsarbetstid än Sverige av alla OECD-länder.

Källa: Ekonomifakta /OECD.

Hur mycket arbetar vi i Sverige?

Den faktiska arbetstiden per anställd är 1 431 timmar per år, vilket motsvarar 28 timmar per vecka. Den teoretiska arbetstiden för en heltidsanställd i Sverige är 40 timmar per vecka, vilket motsvarar 2 080 timmar per år. När ledighet, semester, sjukfrånvaro och annan frånvaro räknas bort, uppgår alltså den faktiska arbetstiden per anställd till 1 431 timmar per år.

Källa: Ekonomifakta/OECD.

Hur mycket jobbar man i andra länder som Norge, Danmark och Tyskland?

Årsarbetstiderna i Norge, Danmark och Tyskland är 1 407, 1 379 och 1 331 timmar vilket är marginellt mindre än i Sverige där vi jobbar 1 431 timmar per år.

Källa: Ekonomifakta/OECD.

Hur mycket skulle en lagstadgad arbetstidsförkortning från 40 till 35 timmar kosta Sveriges ekonomi?

Beräkningar visar att en sådan reform kan minska BNP med drygt 500 miljarder kronor per år, motsvarande cirka 8,1 procent av BNP eller cirka 49 000 kronor per person och år. En växande ekonomi är avgörande för att Sverige ska kunna göra nödvändiga investeringar i energi, välfärd, infrastruktur och klimat. Om arbetstiden minskar krymper ekonomin och därmed möjligheten att lösa samhällsutmaningar.

Källa: Samhällsekonomiska kostnader av arbetstidsförkortning, Svenskt Näringsliv.

Varför är lagstadgad arbetstidsförkortning fel väg att gå?

En generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön skulle minska vårt välstånd drastiskt. Det är också ett hot mot den svenska modellen. I decennier har arbetsmarknadens parter förhandlat fram lösningar som balanserar arbetsgivares och arbetstagares intressen – denna modell gör det möjligt att ta hänsyn till branschspecifika behov och förutsättningar utan att äventyra tillväxt och välstånd. I ett ekonomiskt och säkerhetspolitiskt mycket allvarligt läge behöver Sverige mer arbete, inte mindre.

Källor: Ekonomifakta/OECD och Samhällsekonomiska kostnader av arbetstidsförkortning, Svenskt Näringsliv.

Rapporter om arbetstid

LO:s arbetstidskrav kan lamslå välfärden – en halv miljon medarbetare saknas

LO:s arbetstidskrav kan lamslå välfärden – en halv miljon medarbetare saknas Om LO:s krav på kortare arbetstid blir verklighet saknas 550 000 medarbetare i Sverige, enligt en ny rapport. Det riskerar att slå mot vård, skola och omsorg. ”Det är helt galet. Jag ser inte hur det ska gå till”, säger chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.

Läs mer

”Även om vi tjänar lika mycket i ettor och nollor och får in lika mycket pengar på kontot så kommer det att finnas färre varor och tjänster i Sverige att fördela”, säger Petter Danielsson.

Nya siffror: Så mycket fattigare blir du av LO:s krav – ”En kostnadschock”

Nya siffror: Så mycket fattigare blir du av LO:s krav – ”En kostnadschock” En ny rapport från Svenskt Näringsliv varnar för att LO:s krav på kortare arbetstid i praktiken skulle göra löntagarna fattigare. ”För ett hushåll med två inkomster handlar det om ungefär 6 000 kronor mindre i köpkraft varje månad”, säger arbetsmarknadsekonomen Petter Danielsson.

Läs mer

Nya siffror: Så lite jobbar svensken – nästan minst i västvärlden

Nya siffror: Så lite jobbar svensken – nästan minst i västvärlden En 35‑timmarsvecka skulle ge Sverige den lägsta årsarbetstiden i hela OECD och riskera att slå direkt mot företagen, varnar Svenskt Näringsliv. ”En ren kostnadschock”, säger arbetsmarknadsekonomen Petter Danielsson.

Läs mer