NYHET27 april 2022

Jörgen Warborn: Jag ska jobba för att AI Act blir så obyråkratisk som möjligt

EU-kommissionens förslag till reglering av artificiell intelligens, AI Act, debatteras nu både i Rådet och i Europaparlamentet. Störst insyn i dessa frågor, bland de svenska Europaparlamentarikerna, har Jörgen Warborn, EPP/M.

Jörgen Warborn, Europaparlamentariker EPP/M Foto: M.LAHOUSSE

En ökad AI-användning anses av många vara centralt för konkurrenskraften. Den är också viktig för säkerhet, god kundupplevelse och tillhandahållande av effektiv och korrekt service till medborgarna. För att lyckas med detta behövs tillit, hög kunskapsnivå och en väl anpassad infrastruktur, men också ett möjliggörande regelverk.

Men det finns en betydande oro hos företag att EU-kommissionens förslag till reglering av AI användning, den så kallade AI Act, är alldeles för omfattande och med många vaga rättsliga begrepp för att kunna stödja ökad användning av AI. Förslaget skulle vara svårt att tillämpa i praktiken och medföra ökade kostnader. AI Act detaljreglerar, överlappar och strider mot andra regelverk på ett sätt som få företag kan hantera. Det medför orealistiska kostnader och administrativa bördor, inte minst för nystartade företag och små och medelstora företag.

Jörgen Warborn, vilka fördelar för samhället respektive näringslivet ser du med en ökad AI-användning?
 – Jag ser enorma fördelar inom snart sagt alla samhällsområden. Redan idag ser vi detta ta sig uttryck konkret, genom AI-utrustade bilar och lastbilar som kan förhindra krockar, olyckor och dödsfall. AI har också livräddande egenskaper inom sjukvården där den kan förutse riskfaktorer hos patienter och hjälpa läkarna att sätta in rätt behandling i tid. Inom näringslivet ser jag möjligheter med t.ex. självkörande transporter, skräddarsydda kundupplevelser, prognostisera inköp, med mera, med mera.

– Möjligheterna är många – och fler än vad vi kan föreställa oss. Det ligger också i den tekniska utvecklingens natur att det idag är omöjligt att veta säkert vilka utmaningar som ligger framför oss i tiden och vilka behov och önskemål som människor kommer att ha. Det är dessa faktorer som driver viljan att innovera. Rätt använd kan AI-teknologi förstärka människans prestationer, spara pengar och avlasta oss från repetitiva arbetsuppgifter. När människa och maskin samarbetar och ägnar sig åt de uppgifter som var och en av dem är bäst skickade för, då blir summan av helheten större än de enskilda delarna. Tillsammans med nya tekniska lösningar kan vi leva friare, bättre och lyckligare liv.

Hur blev du intresserad av att arbeta med AI-frågor?
Jag har alltid varit en stor teknikoptimist. Jag drev själv företag inom it och telekom på 90-talet och har alltid varit nyfiken på ny teknik. Jag tror att AI inom en inte alls avlägsen framtid kommer bli en lika naturlig del av samhället som elektriciteten. Och den som vinner kampen om den digitala tekniken kommer bli den som lyckas i framtiden. En digital tätposition kommer att vara avgörande för att garantera välståndet för kommande generationer. När EU skulle inrätta ett särskilt AI-utskott tyckte jag det lät både spännande och angeläget.

Artificiell intelligens är raketen som bär oss in i framtiden och då kan vi inte tanka den med bromsolja.
Jörgen Warborn, MEP

Vad är din övergripande inställning till AI Act? Vilka risker/fördelar finns i förslaget?
– Generellt oroas jag över ansatsen att reglera mer och hårdare. Ja, det behövs uppdaterade och mer tydliga regelverk, men det får inte läggas en våt filt över de som vill bidra till positiv teknisk utveckling. I samhällsdebatten finns ett överfokus på riskerna med AI och en alltför skeptisk inställning mot potentialerna. Det ger obalans och bromsar utvecklingen. Regleringen detta medfört är alltför kostnadsdrivande och hämmande - och innebär att lösningarna som vi tids nog förmodligen kommer vilja använda i EU utvecklas i andra länder och vi går miste om välståndsutveckling och kontroll under tidens gång.

– Jag är tveksam till om vi alls ska ha en teknikspecifik AI-förordning. De flesta negativa effekterna man vill reglera regleras redan i annan lagstiftning och därför finns risk för överreglering. Det är redan förbjudet att åsamka människor avsiktlig skada. Det är redan förbjudet att diskriminera och orsaka integritetsintrång o.s.v.

– Men om vi nu tvunget ska ha en AI-förordning, då är det rätt med en riskbaserad ansats. Vi ska göra en tydlig åtskillnad mellan AI-användning som medför höga risker och AI-användning som inte gör det. Det är mot högrisk-AI:n som lagstiftarna ska inrikta sig med precision - inte med hagelbössa mot all AI-utveckling.

Jag är tveksam till om vi alls ska ha en teknikspecifik AI-förordning.
Jörgen Warborn, MEP


Det finns en oro i näringslivet för att AI Act kan bli svår att tillämpa i praktiken; att det medför ökade kostnader och en ökad regelbörda. Hur ser du på detta?
– Jag delar den oron. Det är helt centralt att lagstiftningen blir lätt att överblicka. Annars finns nämligen en risk att utvecklingen i start-ups och småföretag förhindras. Lagstiftningen drabbar väldigt olika. Stora företag med betydande resurser kan anlita konsulter eller ha experter in-house - något som de flesta småföretag inte kan.

– Jag kommer jobba för att lagstiftningen blir så obyråkratisk som möjligt. Lagstiftningen måste fokusera på att på allvar trygga känsliga persondata och hindra allvarliga risker, men inte krångla till det i onödan för småföretag och organisationer som inte sysslar med högriskprogram. Det viktigaste är att skapa förutsägbarhet, där myndigheterna hjälper att göra rätt istället för att komma med pekpinne och bötesblock i efterhand. Det är centralt att regelverket tillämpas precis likadant i hela EU. Den inre marknadens storlek är vår största styrka för att driva digitalisering och då måste det skapas större förutsägbarhet och tydlighet om hur man får och inte får utveckla AI. Samma tolkningar ska gälla i alla länder.

– Tydliga, enkla och EU-gemensamma regler skulle betyda extra mycket för de start-ups och småföretag som saknar resurser för krångliga juridiska processer, men har en innovativ idé att bidra med. Det vore helt enkelt bra med en EU-gemensam ansats för AI-teknik. Men den måste vara obyråkratisk och möjlighetsorienterad.

­– Artificiell intelligens är raketen som bär oss in i framtiden och då kan vi inte tanka den med bromsolja. Lagstiftningen måste boosta den digitala utvecklingen och samtidigt garantera allas trygghet på resan.
 

AI
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist