Sverige har Europas minsta lönespridning – men vad betyder det?
Lönerna i Sverige är mest sammanpressade i hela Europa. En hög svensk lön är dubbelt så hög som en låg. I länder som Tyskland, Storbritannien och Österrike är lönespridningen 30–40 procent högre. Det visar en ny rapport.
Skillnaden mellan låga och höga löner är mindre i Sverige än i alla andra länder i EU. Det visar Svenskt Näringslivs nya rapport ”Fakta om löner och arbetstider 2026”, där måttet percentilkvot används för att mäta lönespridningen. Det förkortas P90/P10 och betyder att lönenivån för en person som tjänar mer än 90 procent av alla anställda divideras med lönenivån för en person som tjänar mer än 10 procent av alla anställda. Ju högre percentilkvot, desto större är skillnaden mellan höga och låga löner.
I Sverige låg percentilkvoten på 2,2 under 2025. Det innebär att en hög lön är drygt dubbelt så hög som en låg lön. Det är den lägst uppmätta löneskillnaden bland länderna i EU.
I andra jämförbara länder, så som Tyskland, Storbritannien och Österrike är en hög lön nästan tre gånger så hög som en låg lön. Det vill säga 30–40 procent högre. Att avståndet mellan låga och höga löner är mindre i Sverige än i många andra länder kan hänga ihop med flera saker, till exempel relativt höga lägstalöner.
Lönespridningen varierar mellan olika yrkesgrupper
Hur lönespridningen ser ut inom ett land kan variera beroende på både ålder och yrkeskategori. I Sverige är exempelvis lönerna bland arbetare mer sammanpressade än bland tjänstemän där är spridningen större, särskilt i högre åldrar.
Hög rörlighet från de lägsta lönerna
Den absoluta majoriteten av arbetstagare rör sig vidare till högre lönenivåer relativt snabbt.
Diagrammet nedan visar hur många av de med lägst lönenivå år 2019 som fortfarande ligger kvar i den lägsta lönedecilen senare år. Att dela in de anställda i lönedeciler innebär att alla anställda grupperas efter sin lön i relation till alla andras löner. Den första lönedecilen omfattar den tiondel av de anställda som har lägst lön, den andra lönedecilen omfattar den därefter följande tiondelen av de anställda. Lönedecilen sätter lönegrupper i relation till varandra men säger inget om den faktiska lönenivån eller om löneutvecklingen över tid.
Redan efter ett år (år 2020) hade ungefär 60 procent lämnat den lägsta lönegruppen. Efter sex år hade hela nio av tio gått vidare till en högre nivå och enbart 10 procent var kvar i den lägsta lönegruppen. En relativt låg lön är alltså i regel en tillfällig position, särskilt för yngre personer och de som är nya på arbetsmarknaden som vanligtvis rör sig uppåt i lönestrukturen i takt med att kunskap och erfarenhet ökar. Det betyder inte att alla automatiskt får en högre lön. Men lönerörligheten visar att lönespridning inte bara handlar om skillnader vid en viss tidpunkt. Det handlar också om möjligheten att röra sig uppåt i lönefördelningen över tid.
Den här artikeln baseras på Svenskt Näringslivs årliga studie om löner och arbetstider.
