Bolags- och börsrätt

Hur de bolagsrättsliga reglerna utformas är därför centralt. Inom EU bedrivs sedan länge ett harmoniseringsarbete för att skapa en likvärdig, men inte nödvändigtvis enhetlig, bolagslagstiftning i de olika medlemsstaterna. När det gäller genomförande i svensk rätt av EU-direktiv som rör näringslivet är Svenskt Näringslivs principiella inställning att strängare krav eller mer långtgående svenska regler än vad som följer av det aktuella direktivet bara bör införas om tungt vägande skäl för detta kan anföras. För att inte onödigtvis försämra svenska företags konkurrenskraft bör utgångspunkten därför vara att genomförandet sker utan så kallad gold-plating.

För Svenskt Näringsliv är det självklart att sammansättningen i styrelsen inte ska vara en politisk fråga. Det är bolagets ägare som förväntas ta ansvar för bolagets utveckling och då är det rimligt att det är ägarna som bestämmer styrelsens sammansättning utifrån lämplighet, kompetens och erfarenheter. Därför säger Svenskt Näringsliv nej till tvingande regler om kvotering till bolagsstyrelser. Det vore ett oacceptabelt ingrepp i äganderätten.

Börsrätt – de regler som gäller på värdepappersmarknaden – handlar om juridiken vid organiserad handel med värdepapper. Här har den svenska marknadens självreglering till stor del ersatts av lagstiftning och då oftast regler beslutade inom EU. Svenskt Näringslivs utgångspunkt är att regelverken ska var så kostnadseffektiva, förutsebara och stabila som möjligt och Svenskt Näringsliv värnar fortsatt självregleringen på värdepappersmarknaden.