Forskningspolitikens glömda fråga: Sveriges akademiska ledarskap

RAPPORT Publicerad
Forskningspolitikens-glomda-fraga_inlaga_omslag.pdf

Universitet och högskolor spelar en central roll för Sveriges framtid. Utbildning och forskning i världsklass är avgörande för företagande, jobb och välfärd i vårt land. Och kostnaderna för de högre lärosätenas verksamhet uppgår till närmare 70 miljarder kronor. Ändå för frågor kring högre utbildning och forskning ofta en undanskymd tillvaro i den offentliga debatten. Hur Sveriges universitet organiseras, styrs och leds väcker begränsad uppmärksamhet.

Att råda bot på den bristen är en viktig utgångspunkt för denna skrift. Rapporten är den tredje från Näringslivets forskningsberedning.

2014 presenterade beredningen Vägen till bättre kunskap och forskning för stärkt svensk konkurrenskraft och förra året Rektorns roll för en förbättrad skola och undervisning.

Näringslivets forskningsberedning har i år haft följande ledamöter:

Håkan Mogren, tidigare vd för Astra (ordförande), Jan-Olof Jacke, vd AstraZeneca Sverige, Karin Markides, tidigare rektor Chalmers tekniska högskola, Lena Olving, vd Mycronic, Maria Strømme, professor i nanoteknologi och vice preses i IVA, och Johan Söderström, vd ABB Sverige.

Tidigare redaktören Mats Bergstrand har varit beredningens huvudsekreterare. Till gruppen har Pontus Braunerhjelm, professor och forskningsledare vid Entreprenörskapsforum, knutits som sakkunnig. Näringslivets forskningsberedning finansieras av Svenskt Näringsliv. Men beredningen har arbetat fristående ochledamöterna står själva för rapporten och dess innehåll.

Ett starkt akademiskt ledarskap banar väg för framgångsrika svenska universitet i en tid av allt tuffare global konkurrens.