Greenwash? En analys av svenska miljöskatters effektivitet

RAPPORT Publicerad
Greenwash? En analys av svenska miljöskatters effektivitet

En sann miljövän måste rimligen förespråka styrmedel och miljöpolitik som har en reell effekt på miljön. Det är rimligt att den som förespråkar införande av nya miljöskatter kan redogöra för de effekter som skatten får för både välfärd och miljö, samt om en miljöskatt är det mest ändamålsenliga styrmedlet för ett visst miljöproblem. Att klä fiskala skatter med miljöargument riskerar att undergräva förtroendet för både skatteinstrumentet och politiken, och gynnar inte miljön.

Trenden är att allt fler punktskatter införs med miljöskäl som huvudargument. Ett första steg, innan en miljöskatt införs, bör vara att utröna vilket styrmedel som är det mest ändamålsenliga för det aktuella miljöproblemet. Vid valet av styrmedel bör det tas hänsyn till om andra styrmedel träffar samma miljöproblem, något som annars kan leda till en ineffektiv och kontraproduktiv dubbelreglering. Syftet med en miljöskatt är att öka miljörelateringen av skattesystemet i de fall det är motiverat av miljöskäl.

Svenskt Näringsliv har gett Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet, i uppdrag att ta fram en rapport gällande styrmedel i miljöpolitiken med avseende på framförallt effektivitet. I uppdraget har det ingått att granska punktskatter som införts med miljöargument. Vår förhoppning är att rapporten ska bidra till en diskussion om val av miljöstyrmedel, så att miljöskatter används när det är ändamålsenligt. Såväl vår miljö som vår välfärd är för viktiga för att beslut ska tas utan tillräcklig analys gällande lämpligheten och effektiviteten av olika styrmedel. Den politiska diskussionen gällande miljöskatter måste bygga mer på fakta och mindre på önsketänkande och symbolpolitik.