Effektiviseringar i skolan kan spara miljarder

NYHET Publicerad

KVALITET Alla elever i landet kostar kommunerna pengar. Men det är stora skillnader på hur mycket de kostar. Faktum är att i vissa kommuner är kostnaden dubbelt så hög som i andra kommuner. Om alla kommuner vore lika effektiva skulle stora summor frigöras till att förbättra kvaliteten i skolan, visar en ny rapport.

Sverige tillhör de länder som lägger mest pengar i världen på skolan. Trots det sviktar resultaten och varje gång som PISA-resultaten redovisas flammar diskussionen om kvaliteten i skolan upp. Den diskussionen innehåller också frågan om hur de stora resurser som tillförs skolan ska kunna användas på bästa sätt.

Nu visar en rapport, Mer än tur i struktur – en ESO-rapport om kommunal effektivitet, från Studier i Offentlig ekonomi, ESO, att det är mycket stora skillnader på hur mycket elever i grundskolan och gymnasiet kostar. Längst ifrån varandra ligger Falköping där varje elev kostar 77 000 kronor per år och Arjeplog där kostnaden per elev ligger på 134 000 kronor, alltså nästa dubbelt så mycket. ”Om alla kommuner var lika effektiva som den effektivaste skulle avsevärda resurser kunna sparas årligen i de kommunala verksamheterna.”

Det skriver rapportförfattarna men pekar också på att det inte är så enkelt. Landets kommuner har olika förutsättningar att uppfylla kraven på en likvärdig skola. Det handlar framför allt om var i landet kommunen ligger, befolkningsunderlag, sociala faktorer, näringslivets utveckling, skatteintäkter och liknande. Faktum kvarstår dock: Landets kommunpolitiker borde lära av varandra. Om de gjorde det fullt ut skulle kvaliteten i den svenska skolan öka avsevärt.

Effektiviseringar är helt klart möjliga och vi visar hur kommuner kan jämföra sig med varandra för att på så sätt få en bild av hur man ligger till kostnadsmässigt, säger Anders Norrlid, en av författarna till rapporten.

Ett tydligt exempel på hur stora besparingarna och därmed resursöverskottet kan bli, visar jämförelsen mellan de två kommunerna Ale och Perstorp. De två har ungefär lika förutsättningar, till skillnad från Falköping och Arjeplog. Ale lägger 91 244 kronor per elev i grundskolan medan elevkostnaden i grundskolan i Perstorp är 78 277 kronor. Om Ale kunde effektivisera sin skolverksamhet till de nivåer som gäller i Perstorp skulle det alltså spara 13 000 per elev, sammanlagt 37 miljoner för den sammanräknade skolverksamheten i kommunen.

Om samma teori överförs på hela Sverige skulle landets kommuner plötsligt ha cirka 8 miljarder kronor mer att röra sig med. Så stora besparingar ger en effektivisering, inspirerade av landets bästa kommuner.

Det är intressanta siffror och sätter fokus på hur resurserna inom skolan används. En effektivisering frigör ekonomiska medel som bland annat kan användas till att anställa fler och bättre lärare. På så sätt ökar möjligheten att ge eleverna de kunskaper de har rätt till, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

Länk till rapporten

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik
NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

UTBILDNING Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Framtidens gymnasieskola: ”Kan lära av näringslivets effektivitet”

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sin slutrapport om hur svensk gymnasieskola bör se ut år 2030. Syftet är att motverka Sveriges allt mer ökande kompetensbrist. Under ett seminarium nyligen låg fokus på att individualisera lärandet och nyttja digitala verktyg på nya sätt, men även på hur näringslivet kan inspirera en omstrukturering av skolornas ledning.
NYHET Publicerad:

Kommission: Så ska framtidens gymnasieskola se ut

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sina slutsatser. Siktet är inställt på 2030. Fram tills dess ska svenska gymnasieelever ha höjt kunskapsnivån. Det ska ske genom att lärarrollen renodlas och digitaliseras, fler statliga kvalitetskontroller, att betygsystemet görs om och satsningar på yrkesprogram.
NYHET Publicerad:

Ljusa framtidsutsikter för teknikeleverna

YRKESUTBILDNING Alla får jobb. Det är en av orsakerna till att söktrycket till SKF Tekniska Gymnasium i höstas nådde all-time-high. Förhoppningsvis är det också en trend som gör att allt fler väljer tekniska utbildningar på gymnasiet.
NYHET Publicerad:

Så ser föräldrar på gymnasievalet

GYMNASIEVALET Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. De högskoleförberedande programmen verkar ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Så klarar sig gymnasieelever på arbetsmarknaden

KOMMENTAR För att lösa knutarna på arbetsmarknaden måste gymnasieprogrammen bli mer relevanta för yrkeslivet. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Tobias Krantz och Johan Olsson på DN Debatt, och hänvisar till den nya upplysningstjänsten Gymnasiekvalitet.se för ett bättre utbildningsval.
NYHET Publicerad:

Nyköpingsskola prisas för kvalitetsarbete

YRKESUTBILDNING Målen är tydliga. Varje lärare och elev vet vad som gäller för att uppnå bästa resultat. Arbetet har gett Nyköping Strand Utbildningscentrum utmärkelsen Bättre skola 2018.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.
NYHET Publicerad:

Fundera igenom gymnasievalet noga

DEBATT Jämför utbildningar på olika skolor, våga utmana din tonåring är några tips till föräldrar inför gymnasievalet.
NYHET Publicerad:

Tvångsplacering löser inte segregationen

KOMMENTAR Minskad valfrihet motverkar inte skolsegregation. Det finns alternativ som gör den vanliga skolan attraktiv för fler. Bygg ut skolor som fungerar väl, skapa en kultur där alla elever lär sig mer och se till att skolor med störst behov kan rekrytera skickliga skolledare och lärare, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Bra skola kräver rätt fokus

KOMMENTAR Utbildningspolitiken är en viktig samhällsfråga. Nästa regering behöver bland annat fokusera på kvalitet och studiero, värna friskolereformen och stärka samarbetet med företag inom hela utbildningssystemet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.