Förädlingsvärdets värde – att mäta skolors och lärares effektivitet

RAPPORT Publicerad
Rapport_Foradlingsvarde_webb.pdf

Ett effektivt skolsystem kräver rigorösa kunskapsmått samt information som skapas utifrån dessa mått. Relevanta kvalitetsmått behövs för att utvärdera både skolor och lärare samt för att stödja deras pedagogiska arbete.

Den här rapporten diskuterar vikten av kvalitetsmått som baseras på förädlingsvärden – skolors och lärares bidrag till elevernas inlärning och andra relevanta utfall – samt hur sådana mått skulle kunna utformas i den svenska skolan.

Forskningen visar att lärares och skolors förädlingsvärden kan mätas på ett sätt som fångar upp deras bidrag till elevers inlärning och framtida utfall. System som mäter och offentliggör förädlingsvärden har ofta också positiva effekter på inlärningen. Samtidigt indikerar forskning att lärare påverkar viktiga utfall bland eleverna som inte nödvändigtvis fångas upp i förädlingsvärden som baseras på provresultat. Detta indikerar att det är viktigt att mäta lärares och skolors effektivitet både på prov och enligt andra utfall.

Tyvärr har det svenska utbildningssystemet länge saknat rigorös kvalitetsinformation och fortsätter att göra det i dag. Detta skiljer sig från länder som Norge, England och USA, där man mäter och ofta även publicerar skolors förädlingsvärden. I USA mäter flera delstater och skoldistrikt även enskilda lärares förädlingsvärden.

Rapporten diskuterar vad som kan göras inom ramen för dagens system och de data som finns att tillgå, och exemplifierar med data från nationella prov i årskurs 6 och 9 från en svensk kommun.