Läsförmåga grunden till lärande

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Det är lite si och så med läslusten hos svenska elever. Följaktligen finns potential till förbättring. Skolan har en viktig uppgift att lära så många elever som möjligt att knäcka läskoden, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert. 

Läsning.
Foto: Hasse Holmberg/TT

Digitaliseringen och att svenska föräldrar är relativt dåliga på att ge sina barn så kallade ”tidiga läsaktiviteter” är orsaker till bristande läslust, enligt PIRLS-undersökningen.

Svenska fjärdeklassare är allt bättre på att läsa – det visar den internationella studien PIRLS. Efter flera PIRLS-undersökningar med fallande resultat ligger läsförståelsen på samma nivå som 2001, då de svenska eleverna presterade som bäst. Av samtliga 50 länder i studien hamnar Sverige på åttonde plats.

Det är förstås mycket glädjande att den negativa trenden har brutits. Men det förbättrade resultatet innebär inte att dagens insatser räcker. Den som läser statistiken noggrant upptäcker snart det finns förbättringspotential på flera områden.

Precis som i andra internationella undersökningar presterar flickor bättre än pojkar och det finns stora skillnader beroende på elevernas sociala bakgrund. De svenska eleverna utmärker sig också genom att de inte är särskilt förtjusta i att läsa. Sverige hamnar, tillsammans med Danmark, i botten vad gäller andelen elever som ”tycker mycket om” att läsa.

Det resultatet återspeglas också i hur mycket de läser. 63 procent av de svenska eleverna anger att de läser mindre än 30 minuter per dag medan så få som 7 procent anger att de läser mer än en timme per dag. Jämfört med år 2001 har läsningen minskat av alla typer av texter.

Digitaliseringen är förstås ett viktigt skäl till att svenska nioåringar läser färre böcker, serietidningar och dagstidningar. PIRLS mäter inte hur mycket barnen läser medan de ägnar sig åt sociala medier eller spel. Men den bristande lusten kan också ha ett samband med att svenska föräldrar är relativt dåliga på det som PIRLS kallar ”tidiga läsaktiviteter”, det vill säga nöjesläsning av bilderböcker, rim och ramsor medan barnen är små. 35 procent av eleverna hamnar i kategorin som ”ofta” utfört tidiga läsaktiviteter, jämfört med genomsnittet för EU- och OECD-länderna som ligger på 44 procent.

Genomslaget för social bakgrund och föräldrarnas engagemang gör skolans uppgift än mer angelägen. De barn som nu slussas igenom, år från år, utan att lyckas knäcka läskoden måste fångas upp och få särskilt stöd.

Vid en lunchföreläsning på Svenskt Näringsliv den 5 december framhöll hjärnforskaren Martin Ingvar, medförfattare till boken ”Kunskapssynen och pedagogiken”, just vikten av läsförmåga för att förbättra skolresultaten i allmänhet. Det är en färdighet som måste sitta tidigt, åtminstone i årskurs två. Annars läser eleven utan att förstå innehållet, hjärnan är upptagen av själva avkodningen.

Skolan är ett komplext system, den som vill se bättre resultat kan inte förlita sig på quick fixes, ansåg Martin Ingvar, som förordade åtgärder på en rad olika områden. Lärarutbildningen borde reformeras och lärarnas självförtroende måste stärkas. Goda exempel borde spridas mellan skolorna. Alla elever måste mötas av höga förväntningar, inte minst de nyanlända. Det finns ingen anledning att ett barn som kommit till Sverige före 5-6 års ålder inte ska klara av skolan i samma takt som infödda barnen, inskärpte han.

Men framför allt måste skolans fokus ligga på det viktigaste av allt: att lära eleverna att läsa. Det är grunden för all annan kunskapsinhämtning. När eleverna väl lärt sig läsa blir skolan meningsfull – och därmed får de studiero och goda resultat på köpet.

Utbildningskedjan är inte starkare än sin svagaste länk. En väl fungerande grundskola är en förutsättning för att Sverige ska kunna bevara och stärka sin ställning som ledande kunskapsnation.                   

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Läsförmåga grunden till lärande

KOMMENTAR Det är lite si och så med läslusten hos svenska elever. Följaktligen finns potential till förbättring. Skolan har en viktig uppgift att lära så många elever som möjligt att knäcka läskoden, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Forskare: ”Kompetensbrist största tillväxthindret”

KOMPETENS Kompetensbristen är skriande i nästan alla branscher. ”Att bara satsa på utbildning när de andra pusselbitarna saknas är som att slänga pengarna i sjön."
NYHET Publicerad:

Pojkar på efterkälken ett problem för framtidens arbetsliv

KOMMENTAR Svenska 15-åringar presterar över genomsnittet i ett PISA-test som mäter förmågan att lösa problem. Det är positivt. Negativt är gapet mellan könen, 42 poäng, till flickors fördel. Skillnaden måste skolan ta på allvar, annars får det negativa effekter på framtidens arbetsliv, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Likvärdighet ska inte vara ideologiskt slagträ

KOMMENTAR Skoldebatten borde fokusera på kunskapsförmedling. Istället blir likvärdighet ett ideologiskt slagträ, skriver Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Så här kan vi lösa lärarbristen

DEBATT Det är hög tid att lösa lärarbristen. Att rekrytera lärare från andra yrkesgrupper, främja en ökad lönespridning och skapa en elitlärarutbildning är tre vägar som faktiskt har en chans att fungera, skriver Mikaela Almerud, skolexpert.
NYHET Publicerad:

Skolan är inte mer ojämlik nu än tidigare

KOMMENTAR Elever med olika bakgrund får olika chans i skolan, men regeringen pratar om vinster istället för effektiva åtgärder.
NYHET Publicerad:

Motorbranschcollege ska stärka utbildningen

KOMPETENS Klara för certifiering – nu är Motorbranschcollege igång. Motorbranschens Yrkesnämnd kommer i september att certifiera tre skolor som Motorbranschcollege. 
NYHET Publicerad:

Massiv kritik mot kvotering i skolan

KOMMENTAR Rättsosäkert, ogenomtänkt och otydligt, ett förslag som kan leda till diskriminering, försämrad likvärdighet och konflikter. Så kan den massiva remisskritiken mot regeringens förslag om att införa kvoter i skolan sammanfattas. Förslaget bör kastas i papperskorgen. Det skriver Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ledarskapet avgörande för skolans digitalisering

SAMVERKAN Ge skolbarnen en dator eller platta, sedan är det digitala lärandet igång. Men så fungerar det inte, visar ett projekt med skolor och företag som samverkar på ett helt nytt sätt. Det digitala lärandet handlar inte om teknik, utan om ett nytt sätt att tänka.
NYHET Publicerad:

Viktigt diskutera utformningen av skolvalssystem

KOMMENTAR Det finns en bred uppslutning bakom rätten att välja skola i Sverige. Den är här för att stanna. Däremot är det viktigt att diskutera hur ett skolvalssystem ska vara utformat, skriver skolexperterna Johan Olsson och Fredric Skälstad.
NYHET Publicerad:

Studera skolkoncernerna – skäll inte på dem

KOMMENTAR Lär av skolkoncernerna. Det är forskaren Erik Lakomaas uppmaning till Sveriges kommuner (DN 20/5). Skolhuvudmännen måste bli bättre på att utnyttja stordriftsfördelar och ge lärare och rektorer mer professionellt administrativt stöd.
NYHET Publicerad:

Dags att lägga kraft på de stora skolfrågorna

KOMMENTAR Förslaget om lottning skrotas. Det är en stor framgång för mitt arbete i regeringens Skolkommission. Nu måste politikerna lägga sin kraft på de stora frågorna – lärarnas förutsättningar, ett starkare skolledarskap och en tydligare nationell styrning. Det skriver Tobias Krantz, chef för Utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Angeläget fokus på introduktionsprogrammen

KOMMENTAR Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram förslag på påbyggbara yrkespaket för elever på gymnasieskolans introduktionsprogram. Rätt hanterat kan det bli positivt både för elever och företag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Enig skolkommission: Friskolorna här för att stanna

KOMMENTAR Det finns ett starkt stöd för friskolor och valfrihet i regeringens skolkommission. Nu är det dags att lägga debatten om skolvalet åt sidan. I stället måste skolpolitikerna fokusera på hur vi kan höja elevernas resultat. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, som varit ledamot i skolkommissionen.
NYHET Publicerad:

Transportstyrelsen backar om övningskörning

UTBILDNING Slut för övningskörning under praktikperioden ute på företagen. Det hotade landets elever på gymnasieskolans fordonsprogram. Men efter skarp kritik från både företag och fack, backar nu Transportstyrelsen och tillåter även fortsättningsvis övningskörning under utbildningen.
NYHET Publicerad:

Hoppas på framtida yrkestävlingar i landet

KOMPETENS I mitten av februari arrangerades Industrikampen 2017 – ett regionöverskridande samarbete inom Teknikcollege. Skoltävlingar är ett sätt att gemensamt arbeta med utbildningarnas status och kvalitet.
NYHET Publicerad:

"Lärarfacken bör bryta sig loss från LO"

KOMMENTAR Lärarfacken borde kasta loss från LO. Skolan behöver långsiktiga och breda lösningar, inte en extrem vänsteragenda. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Skäl att gräva djupare i PISA-resultat

KOMMENTAR Friskolorna är bättre i PISA än kommunala skolor. Men de statistiska analyserna av resultaten spretar. OECD och Skolverket är oeniga om hur studien ska tolkas. Svenskt Näringsliv kommer därför låta en skolforskare genomföra en fördjupad analys, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Går samman för att möta skolans utmaningar

MATEMATIK Svenska elevers kunskaper i matematik ökar något. Det visar resultaten av de internationella kunskapsmätningarna TIMSS och PISA som nu har presenterats. Men Sverige har inte råd att slå sig till ro, fler insatser behöver göras för att ta ytterligare kliv framåt. Som en del i det fortsatta utvecklingsarbetet ska det fristående forskningsinstitutet Ifous, tillsammans med bland andra AcadeMedia, starta ett projekt där matematikprov från över 30 000 elever ska analyseras.
NYHET Publicerad:

Sverige måste våga bli bäst i världen

PISA-UNDERSÖKNING Kunskapsresultaten har blivit bättre, men de är fortfarande inte bra. Den efterlängtade vändningen i PISA får inte innebära att skolpolitikerna slår sig till ro, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.