Läsförmåga grunden till lärande

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Det är lite si och så med läslusten hos svenska elever. Följaktligen finns potential till förbättring. Skolan har en viktig uppgift att lära så många elever som möjligt att knäcka läskoden, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert. 

Läsning.
Foto: Hasse Holmberg/TT

Digitaliseringen och att svenska föräldrar är relativt dåliga på att ge sina barn så kallade ”tidiga läsaktiviteter” är orsaker till bristande läslust, enligt PIRLS-undersökningen.

Svenska fjärdeklassare är allt bättre på att läsa – det visar den internationella studien PIRLS. Efter flera PIRLS-undersökningar med fallande resultat ligger läsförståelsen på samma nivå som 2001, då de svenska eleverna presterade som bäst. Av samtliga 50 länder i studien hamnar Sverige på åttonde plats.

Det är förstås mycket glädjande att den negativa trenden har brutits. Men det förbättrade resultatet innebär inte att dagens insatser räcker. Den som läser statistiken noggrant upptäcker snart det finns förbättringspotential på flera områden.

Precis som i andra internationella undersökningar presterar flickor bättre än pojkar och det finns stora skillnader beroende på elevernas sociala bakgrund. De svenska eleverna utmärker sig också genom att de inte är särskilt förtjusta i att läsa. Sverige hamnar, tillsammans med Danmark, i botten vad gäller andelen elever som ”tycker mycket om” att läsa.

Det resultatet återspeglas också i hur mycket de läser. 63 procent av de svenska eleverna anger att de läser mindre än 30 minuter per dag medan så få som 7 procent anger att de läser mer än en timme per dag. Jämfört med år 2001 har läsningen minskat av alla typer av texter.

Digitaliseringen är förstås ett viktigt skäl till att svenska nioåringar läser färre böcker, serietidningar och dagstidningar. PIRLS mäter inte hur mycket barnen läser medan de ägnar sig åt sociala medier eller spel. Men den bristande lusten kan också ha ett samband med att svenska föräldrar är relativt dåliga på det som PIRLS kallar ”tidiga läsaktiviteter”, det vill säga nöjesläsning av bilderböcker, rim och ramsor medan barnen är små. 35 procent av eleverna hamnar i kategorin som ”ofta” utfört tidiga läsaktiviteter, jämfört med genomsnittet för EU- och OECD-länderna som ligger på 44 procent.

Genomslaget för social bakgrund och föräldrarnas engagemang gör skolans uppgift än mer angelägen. De barn som nu slussas igenom, år från år, utan att lyckas knäcka läskoden måste fångas upp och få särskilt stöd.

Vid en lunchföreläsning på Svenskt Näringsliv den 5 december framhöll hjärnforskaren Martin Ingvar, medförfattare till boken ”Kunskapssynen och pedagogiken”, just vikten av läsförmåga för att förbättra skolresultaten i allmänhet. Det är en färdighet som måste sitta tidigt, åtminstone i årskurs två. Annars läser eleven utan att förstå innehållet, hjärnan är upptagen av själva avkodningen.

Skolan är ett komplext system, den som vill se bättre resultat kan inte förlita sig på quick fixes, ansåg Martin Ingvar, som förordade åtgärder på en rad olika områden. Lärarutbildningen borde reformeras och lärarnas självförtroende måste stärkas. Goda exempel borde spridas mellan skolorna. Alla elever måste mötas av höga förväntningar, inte minst de nyanlända. Det finns ingen anledning att ett barn som kommit till Sverige före 5-6 års ålder inte ska klara av skolan i samma takt som infödda barnen, inskärpte han.

Men framför allt måste skolans fokus ligga på det viktigaste av allt: att lära eleverna att läsa. Det är grunden för all annan kunskapsinhämtning. När eleverna väl lärt sig läsa blir skolan meningsfull – och därmed får de studiero och goda resultat på köpet.

Utbildningskedjan är inte starkare än sin svagaste länk. En väl fungerande grundskola är en förutsättning för att Sverige ska kunna bevara och stärka sin ställning som ledande kunskapsnation.                   

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Rätt program ökar chanserna att klara av gymnasieskolan

KOMMENTAR 25 procent av gymnasieeleverna, som går det avslutande året på högskoleförberedande program, studerar inte vidare, enligt nya siffror från SCB. Bättre går det för dem som går ett yrkesprogram. Chanserna att klara av gymnasieskolan ökar om eleverna väljer rätt program, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ökad kvalitet i skolan viktigare än kösystem

DEBATT Företrädare för Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund vill avskaffa kötid som urvalskriterium för fristående skolor för att motverka segregation. Fel fokus, anser Svenskt Näringsliv som hellre ser åtgärder som ökar kvalitén i skolan.    
NYHET Publicerad:

Skolinspektionen ska visa musklerna

UTBILDNING Skolinspektionen ska vara vass och tydlig så att den kan göra skarpa ingripanden. Utvecklingen är positiv, men den kan bli bättre. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Karin Rebas och Johan Olsson som lyfter fem reformområden.
NYHET Publicerad:

Vill bredda ungas syn på arbetslivet

SYV I mitten av februari öppnar storsatsningen Jobblabb – Arbetets museums nya utställning, som ska nå alla elever i årskurs 5 i Östergötland. Då möter experimentverkstad studie- och yrkesvägledning.
NYHET Publicerad:

DN Debatt. ”Gymnasiets yrkesprogram leder snabbast till jobb”

DEBATT Ny statistik visar att det är stor skillnad mellan olika gymnasieprogram i hur lång tid det tar för eleverna att etablera sig på arbetsmarknaden. Därför vill vi öka medvetenheten om hur programmen står sig på arbetsmarknaden, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt näringsliv, på DN Debatt.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar ger välbetalda jobb

UTBILDNING Studenter från yrkesutbildningar har en gynnsam löneutveckling, visar siffror från SCB som Ekonomifakta har sammanställt.
NYHET Publicerad:

PISA-resultaten ett glädjebesked – men orosmoln finns kvar

KOMMENTAR Det finns anledning att glädjas åt den senaste PISA-undersökningen, men inte skäl att slå sig till ro. Utmaningarna är fortfarande avsevärda. Svenskt Näringsliv vill se en rad reformer för att ytterligare stärka resultaten i skolan, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så blir studie- och yrkesvägledningen bättre

KOMMENTAR Skolans studie- och yrkesvägledning måste bli bättre på att mäta och följa upp verksamheten. Skolexperterna Karin Rebas och Johan Olsson föreslår ett SYV-index med parametrar som till exempel måluppfyllelse i grundskolan, studieavbrott i gymnasiet och övergång till jobb.
NYHET Publicerad:

Så blir studievägledningen effektivare

UTBILDNING Studievägledningen i den svenska skolan måste bli bättre, anser flera instanser. Större möjligheter att mäta och följa upp verksamheten samt en övergripande strategi på området är centralt, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Företagen måste få större inflytande över yrkesutbildningar  

DEBATT Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Skolans styrdokument bör ha kunskapen i fokus

KOMMENTAR Sverige satsar stora belopp på skolan, förväntningarna på goda resultat är höga. När skolans styrdokument nu ska förändras är det viktigt med en konstruktiv debatt där det kastas ljus på flera perspektiv och att det finns en samsyn när beslut ska tas, skriver Johan Olsson och Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik
NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

UTBILDNING Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.