Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

Det ska bli lättare att ingripa mot kommunala skolor där det råder allvarliga missförhållanden. Det beslutade riksdagen i onsdags. Endast Vänsterpartiet var emot. Det ligger väl i linje med vad Svenskt Näringsliv under en längre tid har krävt. Det innebär att villkoren för kommunala och fristående skolor på denna punkt blir mer likvärdiga. Det är bra för aktörerna i skolväsendet men viktigast av allt är det bra för eleverna.

I februari 2016 föreslog jag i en artikel i Dagens Samhälle att Skolinspektionen skulle ges rätt att dra in tillståndet också för kommuner vars skolor inte håller tillräckligt hög kvalitet, enligt liknande modell som gäller för fristående skolor. Kraven på att driva friskolor är och ska vara tuffa. Men detsamma måste gälla också kommunala skolor. Det är där merparten av landets elever går.

Skolkommissionen, där jag medverkade som ledamot, markerade i sitt delbetänkande i maj 2016 (SOU 2016:38) att den övervägde att ”föreslå åtgärder som öppnar för ett bredare samt mer kraftfullt och långvarigt statligt ingripande mot kommuner som inte förmår fullgöra sina skyldigheter som skolhuvudman.” (s 122) I sitt slutbetänkande (SOU 2017:35) återkom Skolkommissionen med ett konkret förslag.

Enligt förslaget ska den regel som finns i gällande lagstiftning om ”statliga åtgärder för rättelse” gentemot kommuner skärpas så att Skolinspektionen kan ingripa om det råder allvarliga missförhållanden på samma grund som gentemot fristående skolor. Fristående skolor kan som yttersta konsekvens får sitt tillstånd indraget; för kommunala skolor gäller att staten kan genomdriva åtgärder för att rätta till missförhållanden på kommunens bekostnad.

Det nya i Skolkommissionens förslag var att tröskeln för Skolinspektionen att ingripa mot kommuner sänktes till samma nivå som för fristående skolor. Enligt kommissionens förslag skulle det således bli lika enkelt att tillgripa denna den yttersta sanktionen mot kommunala skolor som mot fristående skolor. (Innan en sådan sanktion tillgrips finns en rad åtgärder för Skolinspektionen att tillgå, exempelvis vitesförelägganden.)

Kommissionen konstaterade att nuvarande regler aldrig hade tillämpats. ”Enligt kommissionens uppfattning råder det inga tvivel om att även verksamhet med kommunal huvudman kan uppvisa mycket allvarliga brister på ett sätt som skulle aktualisera ett återkallande av godkännandet för en enskild huvudman”, skrev kommissionen (s 126).

Regeringen valde i allt väsentligt att följa Skolkommissionens förslag på denna punkt i den proposition som förelades riksdagen i mars i år (prop 2017/18:182). I propositionen anförs bland annat: ”Trots att Skolkommissionen konstaterat att det förekommer att kommuner allvarligt och under längre tid brister i sitt ansvar enligt skollagen har den bestämmelsen (bestämmelsen om s k rättelse, min anmärkning) aldrig tillämpats. Det är naturligtvis mycket oroande om huvudmän kan brista så pass i sitt ansvar och det kan för enskilda elever få allvarliga konsekvenser.” (s 20)

Onsdagens riksdagsbeslut fattades med mycket stor majoritet. Det är ett mycket klokt beslut. Ingen elev ska behöva gå i en skola där det råder allvarliga missförhållanden oavsett om skolan drivs av en kommunal eller fristående huvudman. Med lagändringen får Skolinspektionen nu skarpare verktyg att gripa in också mot kommuner som inte sköter sig. Det är ett viktigt steg på vägen. På sikt bör emellertid övervägas om det ska vara möjligt att helt dra in också kommuners rätt att driva skolor. Det var för övrigt också en möjlighet som Skolkommissionen öppnade för i sitt slutbetänkande (s 127).