Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.

En ny undersökning från Statistiska centralbyrån, SCB, visar också att endast hälften av friskollärarna skulle söka sig till en kommunal skola, om deras nuvarande tvingades stänga.
Foto: Berit Roald TT

Ingen elev ska behöva gå i en skola där det råder allvarliga missförhållanden, oavsett om skolan drivs av en kommunal eller fristående huvudman, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.

Det ska bli lättare att ingripa mot kommunala skolor där det råder allvarliga missförhållanden. Det beslutade riksdagen i onsdags. Endast Vänsterpartiet var emot. Det ligger väl i linje med vad Svenskt Näringsliv under en längre tid har krävt. Det innebär att villkoren för kommunala och fristående skolor på denna punkt blir mer likvärdiga. Det är bra för aktörerna i skolväsendet men viktigast av allt är det bra för eleverna.

I februari 2016 föreslog jag i en artikel i Dagens Samhälle att Skolinspektionen skulle ges rätt att dra in tillståndet också för kommuner vars skolor inte håller tillräckligt hög kvalitet, enligt liknande modell som gäller för fristående skolor. Kraven på att driva friskolor är och ska vara tuffa. Men detsamma måste gälla också kommunala skolor. Det är där merparten av landets elever går.

Skolkommissionen, där jag medverkade som ledamot, markerade i sitt delbetänkande i maj 2016 (SOU 2016:38) att den övervägde att ”föreslå åtgärder som öppnar för ett bredare samt mer kraftfullt och långvarigt statligt ingripande mot kommuner som inte förmår fullgöra sina skyldigheter som skolhuvudman.” (s 122) I sitt slutbetänkande (SOU 2017:35) återkom Skolkommissionen med ett konkret förslag.

Enligt förslaget ska den regel som finns i gällande lagstiftning om ”statliga åtgärder för rättelse” gentemot kommuner skärpas så att Skolinspektionen kan ingripa om det råder allvarliga missförhållanden på samma grund som gentemot fristående skolor. Fristående skolor kan som yttersta konsekvens får sitt tillstånd indraget; för kommunala skolor gäller att staten kan genomdriva åtgärder för att rätta till missförhållanden på kommunens bekostnad.

Det nya i Skolkommissionens förslag var att tröskeln för Skolinspektionen att ingripa mot kommuner sänktes till samma nivå som för fristående skolor. Enligt kommissionens förslag skulle det således bli lika enkelt att tillgripa denna den yttersta sanktionen mot kommunala skolor som mot fristående skolor. (Innan en sådan sanktion tillgrips finns en rad åtgärder för Skolinspektionen att tillgå, exempelvis vitesförelägganden.)

Kommissionen konstaterade att nuvarande regler aldrig hade tillämpats. ”Enligt kommissionens uppfattning råder det inga tvivel om att även verksamhet med kommunal huvudman kan uppvisa mycket allvarliga brister på ett sätt som skulle aktualisera ett återkallande av godkännandet för en enskild huvudman”, skrev kommissionen (s 126).

Regeringen valde i allt väsentligt att följa Skolkommissionens förslag på denna punkt i den proposition som förelades riksdagen i mars i år (prop 2017/18:182). I propositionen anförs bland annat: ”Trots att Skolkommissionen konstaterat att det förekommer att kommuner allvarligt och under längre tid brister i sitt ansvar enligt skollagen har den bestämmelsen (bestämmelsen om s k rättelse, min anmärkning) aldrig tillämpats. Det är naturligtvis mycket oroande om huvudmän kan brista så pass i sitt ansvar och det kan för enskilda elever få allvarliga konsekvenser.” (s 20)

Onsdagens riksdagsbeslut fattades med mycket stor majoritet. Det är ett mycket klokt beslut. Ingen elev ska behöva gå i en skola där det råder allvarliga missförhållanden oavsett om skolan drivs av en kommunal eller fristående huvudman. Med lagändringen får Skolinspektionen nu skarpare verktyg att gripa in också mot kommuner som inte sköter sig. Det är ett viktigt steg på vägen. På sikt bör emellertid övervägas om det ska vara möjligt att helt dra in också kommuners rätt att driva skolor. Det var för övrigt också en möjlighet som Skolkommissionen öppnade för i sitt slutbetänkande (s 127).

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Rätt program ökar chanserna att klara av gymnasieskolan

KOMMENTAR 25 procent av gymnasieeleverna, som går det avslutande året på högskoleförberedande program, studerar inte vidare, enligt nya siffror från SCB. Bättre går det för dem som går ett yrkesprogram. Chanserna att klara av gymnasieskolan ökar om eleverna väljer rätt program, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ökad kvalitet i skolan viktigare än kösystem

DEBATT Företrädare för Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund vill avskaffa kötid som urvalskriterium för fristående skolor för att motverka segregation. Fel fokus, anser Svenskt Näringsliv som hellre ser åtgärder som ökar kvalitén i skolan.    
NYHET Publicerad:

Skolinspektionen ska visa musklerna

UTBILDNING Skolinspektionen ska vara vass och tydlig så att den kan göra skarpa ingripanden. Utvecklingen är positiv, men den kan bli bättre. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Karin Rebas och Johan Olsson som lyfter fem reformområden.
NYHET Publicerad:

Vill bredda ungas syn på arbetslivet

SYV I mitten av februari öppnar storsatsningen Jobblabb – Arbetets museums nya utställning, som ska nå alla elever i årskurs 5 i Östergötland. Då möter experimentverkstad studie- och yrkesvägledning.
NYHET Publicerad:

DN Debatt. ”Gymnasiets yrkesprogram leder snabbast till jobb”

DEBATT Ny statistik visar att det är stor skillnad mellan olika gymnasieprogram i hur lång tid det tar för eleverna att etablera sig på arbetsmarknaden. Därför vill vi öka medvetenheten om hur programmen står sig på arbetsmarknaden, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt näringsliv, på DN Debatt.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar ger välbetalda jobb

UTBILDNING Studenter från yrkesutbildningar har en gynnsam löneutveckling, visar siffror från SCB som Ekonomifakta har sammanställt.
NYHET Publicerad:

PISA-resultaten ett glädjebesked – men orosmoln finns kvar

KOMMENTAR Det finns anledning att glädjas åt den senaste PISA-undersökningen, men inte skäl att slå sig till ro. Utmaningarna är fortfarande avsevärda. Svenskt Näringsliv vill se en rad reformer för att ytterligare stärka resultaten i skolan, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så blir studie- och yrkesvägledningen bättre

KOMMENTAR Skolans studie- och yrkesvägledning måste bli bättre på att mäta och följa upp verksamheten. Skolexperterna Karin Rebas och Johan Olsson föreslår ett SYV-index med parametrar som till exempel måluppfyllelse i grundskolan, studieavbrott i gymnasiet och övergång till jobb.
NYHET Publicerad:

Effektivisering handlar inte om att springa fortare

KOMMENTAR Kommunsektorns kris kan undvikas, visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Så blir studievägledningen effektivare

UTBILDNING Studievägledningen i den svenska skolan måste bli bättre, anser flera instanser. Större möjligheter att mäta och följa upp verksamheten samt en övergripande strategi på området är centralt, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Företagen måste få större inflytande över yrkesutbildningar  

DEBATT Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Skolans styrdokument bör ha kunskapen i fokus

KOMMENTAR Sverige satsar stora belopp på skolan, förväntningarna på goda resultat är höga. När skolans styrdokument nu ska förändras är det viktigt med en konstruktiv debatt där det kastas ljus på flera perspektiv och att det finns en samsyn när beslut ska tas, skriver Johan Olsson och Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.