Massiv kritik mot kvotering i skolan

Jag har gått igenom vad de viktigaste remissinstanserna säger. Kortfattat är kritiken massiv. Skolverket skriver att kvoten riskerar att leda till diskriminering, rättsosäkerhet och försämrad likvärdighet, dessutom saknas noggrann utredning av konsekvenserna. De anser vidare att elever med olika behov riskerar att ställas mot varandra. Även Skolinspektionen framhåller att förslaget riskerar att leda till rättsosäkerhet. Kammarrätten i Sundsvall skriver att det finns ”en betydande risk att urvalskriterier blir direkt eller indirekt diskriminerande mot vissa elever”. SKL framhåller också att tillämpningen kräver noggrannhet från kommunen för att inte bryta mot diskrimineringslagstiftningen.

Stockholms stad beskriver de komplicerade beslut som huvudmännen måste fatta och framhåller att effekten av lagen kan bli den rakt motsatta mot syftet. Södertälje kommun menar att en konsekvens kan vara ”ökad risk för missnöje, konflikter och utanförskap till följd av skolplaceringsbeslut utifrån att en grupp kvoteras vid placering på t.ex. en populär skolenhet”.

Några tillstyrker förvisso förslaget eller framhåller att syftet är lovvärt, men tar ändå avstånd från utformningen. Ett par remissinstanser, t.ex. Lärarförbundet och SKL, menar att en kvot om fem procent inte gör tillräcklig skillnad. Även det illustrerar en risk med förslaget – i nuläget handlar det om en tillfällig lag om fem procent. Men till slut kan vi få en permanent lag som omfattar en mångdubbelt större andel elever.

Att kvotera in elever till populära skolor kan låta lovvärt, vem vill inte ha mer likvärdighet, minskad segregation och bättre skolgång för nyanlända?, men i det finstilta handlar regeringens förslag om något annat. I remisspromemorian framgår att kommunerna ska få fördela elever till den särskilda kvoten ”enligt grunder som kommunen beslutar”. Det finns inga villkor för hur, när och varför kommunen ska få skapa en särskild kvot, men kommunen får inte omplacera barn mot föräldrarnas vilja. Det handlar alltså inte om nyanlända elever. En sådan reglering skulle sannolikt strida mot diskrimineringslagstiftningen. Däremot menar regeringen att det är tillåtet att fördela elever med hänsyn till socioekonomisk bakgrund, t.ex. föräldrarnas utbildning, inkomst och arbetsmarknadsdeltagande, samt vilket bostadsområde familjen bor i.