Pojkar på efterkälken ett problem för framtidens arbetsliv

Svenska 15-åringar presterar över genomsnittet i ett PISA-test som mäter problemlösningsförmåga, rapporterar Skolverket.

I ett test som är konstruerat som ett simulerat grupparbete, där eleverna ska samarbeta för att lösa problem, fick de svenska 15-åringarna 510 poäng. Det genomsnittliga resultatet för alla OECD-länder är 500 poäng. Svenska 15-åringar placerar sig ungefär i nivå med Österrike, strax över genomsnittet i samtliga OECD-länder.

”Över genomsnittet” är självklart ett mer glädjande resultat än ”under genomsnittet” – men Sverige som kunskapsnation måste sikta högre än så. I den svenska debatten påstås det ibland att kreativitet och kunskapsfokus skulle stå i något slags motsatsförhållande till varandra. Den myten slår PISA:s problemlösningstest effektivt hål på. I toppen på resultatlistan återfinns eleverna i de länder som vanligtvis presterar bäst i PISA, som Singapore, Japan, Sydkorea, Finland och Kanada. Det är alltså fullt möjligt att vara både kunnig och kreativ – faktum är att de olika förmågorna hänger ihop.

En annan sak som är viktig att notera är den stora könsskillnaden i resultaten. Flickor lyckas generellt sett bättre än pojkar i testet: i genomsnitt har de ett resultat som är 29 poäng högre än pojkarnas. Här sticker eleverna i Sverige ut, i negativ bemärkelse. Resultaten skiljer sig åt med 42 poäng. Av samtliga OECD-länder är det bara i Finland som skillnaden mellan pojkars och flickors resultat är större. Sverige är dessutom ett av de länder i OECD där elevernas socioekonomiska bakgrund har störst betydelse för resultaten vad gäller gemensam problemlösning.

Dessa stora skillnader måste skolan ta på allvar. Om pojkar – inte minst från socioekonomiskt svaga bakgrunder – tillåts halka efter när det gäller samarbets- och problemlösningsförmåga kan det få stora negativa effekter på deras framtida arbetsliv.

Arbetsgivare i dag efterfrågar förstås arbetstagare med rätt utbildning och kompetens. Men i en snabbt föränderlig värld, där en stor del av arbetskraften ägnar sig åt att lösa komplexa uppgifter spelar olika typer av generella kompetenser, som samarbetsförmåga, också en stor roll. Det visar inte minst rapporten ”Levererar akademin vad näringslivet behöver” från Näringslivets forskningsberedning, där närmare 40 procent av företagen anger att de har svårt att hitta tillräckligt många kandidater som har de viktigaste generiska förmågorna. Det som främst efterfrågas är exempelvis social kompetens, egen initiativförmåga, punktlighet och förmåga att arbeta i grupp.

Här får länderna som uppnår toppresultaten i PISA-undersökningarna gärna tjäna som inspiration. Det är genom ett stärkt kunskapsfokus som skolan skapar bättre förutsättningar för samarbete och problemlösning, och därmed kan rusta eleverna för det framtida arbetslivet.