Pojkar på efterkälken ett problem för framtidens arbetsliv

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Svenska 15-åringar presterar över genomsnittet i ett PISA-test som mäter förmågan att lösa problem. Det är positivt. Negativt är gapet mellan könen, 42 poäng, till flickors fördel. Skillnaden måste skolan ta på allvar, annars får det negativa effekter på framtidens arbetsliv, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.

Elever i klassrum

Sverige är ett av de länder i OECD, där elevernas socioekonomiska bakgrund har störst betydelse för resultaten i problemlösning.

Svenska 15-åringar presterar över genomsnittet i ett PISA-test som mäter problemlösningsförmåga, rapporterar Skolverket.

I ett test som är konstruerat som ett simulerat grupparbete, där eleverna ska samarbeta för att lösa problem, fick de svenska 15-åringarna 510 poäng.  Det genomsnittliga resultatet för alla OECD-länder är 500 poäng. Svenska 15-åringar placerar sig ungefär i nivå med Österrike, strax över genomsnittet i samtliga OECD-länder.

”Över genomsnittet” är självklart ett mer glädjande resultat än ”under genomsnittet” – men Sverige som kunskapsnation måste sikta högre än så. I den svenska debatten påstås det ibland att kreativitet och kunskapsfokus skulle stå i något slags motsatsförhållande till varandra. Den myten slår PISA:s problemlösningstest effektivt hål på. I toppen på resultatlistan återfinns eleverna i de länder som vanligtvis presterar bäst i PISA, som Singapore, Japan, Sydkorea, Finland och Kanada. Det är alltså fullt möjligt att vara både kunnig och kreativ – faktum är att de olika förmågorna hänger ihop.

En annan sak som är viktig att notera är den stora könsskillnaden i resultaten. Flickor lyckas generellt sett bättre än pojkar i testet: i genomsnitt har de ett resultat som är 29 poäng högre än pojkarnas. Här sticker eleverna i Sverige ut, i negativ bemärkelse. Resultaten skiljer sig åt med 42 poäng. Av samtliga OECD-länder är det bara i Finland som skillnaden mellan pojkars och flickors resultat är större. Sverige är dessutom ett av de länder i OECD där elevernas socioekonomiska bakgrund har störst betydelse för resultaten vad gäller gemensam problemlösning.

Dessa stora skillnader måste skolan ta på allvar. Om pojkar – inte minst från socioekonomiskt svaga bakgrunder – tillåts halka efter när det gäller samarbets- och problemlösningsförmåga kan det få stora negativa effekter på deras framtida arbetsliv.

Arbetsgivare i dag efterfrågar förstås arbetstagare med rätt utbildning och kompetens. Men i en snabbt föränderlig värld, där en stor del av arbetskraften ägnar sig åt att lösa komplexa uppgifter spelar olika typer av generella kompetenser, som samarbetsförmåga, också en stor roll. Det visar inte minst rapporten ”Levererar akademin vad näringslivet behöver” från Näringslivets forskningsberedning, där närmare 40 procent av företagen anger att de har svårt att hitta tillräckligt många kandidater som har de viktigaste generiska förmågorna. Det som främst efterfrågas är exempelvis social kompetens, egen initiativförmåga, punktlighet och förmåga att arbeta i grupp.

Här får länderna som uppnår toppresultaten i PISA-undersökningarna gärna tjäna som inspiration. Det är genom ett stärkt kunskapsfokus som skolan skapar bättre förutsättningar för samarbete och problemlösning, och därmed kan rusta eleverna för det framtida arbetslivet.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så blir studievägledningen effektivare

UTBILDNING Studievägledningen i den svenska skolan måste bli bättre, anser flera instanser. Större möjligheter att mäta och följa upp verksamheten samt en övergripande strategi på området är centralt, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Företagen måste få större inflytande över yrkesutbildningar  

DEBATT Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

"Svenska skolor saknar undervisningskultur i matte"

FORSKNING "Nyutbildade svenska lärare skulle vilja undervisa matematik på ett annat sätt, men de vet inte hur och de kan inte börja experimentera i en klass", säger Yukiko Asami Johansson, matematikforskare vid Högskolan i Gävle.
NYHET Publicerad:

Skolans styrdokument bör ha kunskapen i fokus

KOMMENTAR Sverige satsar stora belopp på skolan, förväntningarna på goda resultat är höga. När skolans styrdokument nu ska förändras är det viktigt med en konstruktiv debatt där det kastas ljus på flera perspektiv och att det finns en samsyn när beslut ska tas, skriver Johan Olsson och Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Pensionspopulismen har nått regeringen

KOMMENTAR Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) visar i flera oroande uttalanden – senast i Svenska Dagbladet den 9 maj – att Socialdemokraterna vacklar betänkligt som försvarare av pensionssystemet. Grunden för detta är livsinkomstprincipen som innebär att pension är ett resultat av arbete. Ju mer eller ju längre vi arbetar, desto högre blir pensionen.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Kommissionen genomför stor översyn av statsstödsreglerna

KOMMENTAR Statsstödsreglerna avgör när företag i Sverige och andra medlemsländer kan motta stöd i olika former från det offentliga. EU-kommissionen har nu sjösatt en omfattande utvärdering av reglerna, som ska ligga till grund för nästa kommissions revideringsarbete. Svenska företag har möjlighet att påverka regelverkens långsiktiga utformning, skriver konkurrens- och statsstödsexpert Stefan Sagebro.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik för akademi och näringsliv

KOMMENTAR Svensk forskningspolitik kräver en uppryckning. Bland annat måste näringslivet involveras i större utsträckning. Regeringen har möjlighet att göra något åt situationen i nästa forskningsproposition. Det skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Utsläppsfri el krävs för en klimatsmart och digital framtid

KOMMENTAR Genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen har stora utmaningar att ta tag i gällande elsystemet som inte diskuterades innan överenskommelsen gjordes. Den kraftigt ökade elanvändningen, leveranssäkerheten och att elnätet inte räcker till är tre sådana utmaningar, skriver energiexperten Maria Sunér Fleming.