Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

Betyg är idag det viktigaste redskapet för att visa vad en skolelev kan. Men det saknas redskap för att visa hur skolan och lärare bidrar till att förändra elevernas prestation över tid.

Skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren vid Institutet för Näringslivsforskning och London School of Economics har på uppdrag av Svenskt Näringsliv tagit fram rapporten ”Förädlingsvärdets värde – att mäta skolors och lärares effektivitet”. Där lyfter han fram betydelsen av kvalitetsmått som baseras på förädlingsvärden.

Länder som Norge, England och USA mäter systematiskt förädlingsvärden inom skolsystemet. I USA mäter flera delstater också enskilda lärares förädlingsvärden.

Av rapporten framgår att Sverige ligger efter på området. Det finns inte tillräckligt bra sätt att mäta skolors kvalitet över tid och inte tillräckligt bra verktyg för att mäta vad skolan tillför.

– Det skulle vara till stor nytta för elever och föräldrar, så att de kan göra mer välgrundade skolval. Men också för huvudmännen och skolorna att kunna veta vilka skolor som är bra och utvecklas på rätt sätt, säger Johan Olsson.

Gabriel Heller-Sahlgren föreslår i rapporten åtgärder på hur kvalitetsmått skulle kunna utformas i den svenska skolan.

Förslagen i korthet:

• Rätta de nationella proven externt och minska möjligheterna till fusk.
• Säkerställa att de nationella proven skrivs och att resultaten rapporteras in.
• Säkerställa att man kan beräkna förädlingsvärden redan från första klass.
• Skapa mått som baseras på årliga diagnostiska prov med relativ rättning.
• Mäta förädlingsvärden som baseras på andra utfall än endast prov.
• Samla in alla tillgängliga betyg i slutet av varje läsår.
• Säkerställa att man kan koppla lärare till elever i nationella databaser.
• Tillsätta en expertgrupp av forskare för att utreda exakt hur måtten bör utformas.