Rektor med tydligt mandat kan vända skolresultat

NYHET Publicerad

KOMMENTAR En ny enkät visar att rektorer vill bli vd. Därför är det dags att ge skolledare förutsättningar att vända skolans resultat, samtidigt som de ställs till svars för misslyckanden.

Fredric Skälstad

Grunden för Sveriges välfärd är företag och företagsamma människor. Varje dag fattar de tusentals beslut om att växa och anställa, exportera och importera, bygga ut eller kanske lägga ned sin verksamhet. Varje sådant beslut har en direkt effekt på sysselsättningen, skatteintäkter och de resurser som står samhället till buds.

Omgivningen – företagsklimatet – påverkar dessa beslut. Ett bra företagsklimat handlar därför inte bara om skatter, regelbörda och attityden till företagande. Även möjligheten att rekrytera kompetenta och kunniga medarbetare är avgörande för ett fungerande näringsliv.

Skolan är därmed viktig för svenska företag. Forskningen visar att skolledarna spelar en nyckelroll för att vända den negativa utvecklingen i skolan. Det finns ingen snabb lösning på skolans utmaningar, men att stärka ledarskapet kan ge en snabb start på förändringen.

Inom näringslivet finns ett starkt engagemang för skolan och en vilja att bidra. Näringslivets forskningsberedning, sex namnkunniga personer med lång erfarenhet av ledarskap inom företagsvärlden och akademin, under ledning av Håkan Mogren (före detta VD Astra mm), har därför presenterat en skrift med förslag om hur ledarskapet i skolan kan stärkas.

De visar tydligt på skillnaderna i förutsättningar mellan en skolledare och en företagsledare. Rektors administrativa belastning är oerhört stor. Att en chef inom näringslivet skulle ägna 40 procent av sin arbetstid åt okvalificerad eller irrelevant administration är otänkbart. Ändå är det inget ovanligt inom skolans värld. Beredningens lösning är att ge rektorer mandat att rekrytera kvalificerade administrativa chefer.

Skolans överordnade styrkedja måste renodlas och förtydligas. Näringslivscheferna upplever den kommunala styrningen av skolan som dysfunktionell. Inget företag skulle fungera om det fanns fem eller sju administrativa nivåer mellan VD och bolagsstyrelsen. Det skulle inte heller vara möjligt att driva ett företag om relationen mellan chefer och styrelse präglades av misstro och förakt, något som inte verkar vara ovanligt i skolvärlden.

Vidare behöver rektors kompetensutveckling stärkas, genom förändrad rektorsutbildning som är mer inriktad mot ledarskap.

I rapporten föreslår beredningen också att rektorsrollen omvandlas till en vd-tjänst med ökat självbestämmande och ökat ansvar. Detta kräver en lönenivå som motsvarar ansvaret. Men också utökade möjligheter för arbetsgivaren att utkräva ansvar från sina rektorer.

Förslaget var mycket kontroversiellt bland en del fackliga organisationer. Men vi har nu frågat Sveriges rektorer vad de tycker. Vi skickade en epostenkät till alla landets grundskole- och gymnasierektorer. Responsen överväldigade oss.

Av dem som svarar säger nio av tio att det är bra att näringslivet engagerar sig i skolans ledarskap.

Nästan två av tre delar beredningens åsikt att rektorernas roll bör bli mer lik en VD, i bemärkelsen ett tydligare mandat och ansvar kombinerat med rätt befogenheter och stöd från en engagerad styrelse.

Självklart ger enkäten ingen fullständig och statistiskt säkerställd bild. Men det är en indikation som ger stöd för en fortsatt diskussion om hur näringslivet och skolan tillsammans kan utveckla ledarskapet i skolan. Vi kommer därför att samla rektorer, huvudmän, fack, näringslivschefer och forskare på ett seminarium i Almedalen. Under hösten kommer vi att fortsätta arbeta med ledarskapsfrågan.

Vår bild är att rektorerna med ett tydligt mandat och ansvar, tillsammans med befogenheterna och stödet från en verklig styrelse, kan vända resultaten i skolan. Och det är nödvändigt. Inte bara för elevernas utbildning, utan också för Sveriges framtid som företags- och välfärdsland.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så ser föräldrar på gymnasievalet

GYMNASIEVALET Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. De högskoleförberedande programmen verkar ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Så klarar sig gymnasieelever på arbetsmarknaden

KOMMENTAR För att lösa knutarna på arbetsmarknaden måste gymnasieprogrammen bli mer relevanta för yrkeslivet. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Tobias Krantz och Johan Olsson på DN Debatt, och hänvisar till den nya upplysningstjänsten Gymnasiekvalitet.se för ett bättre utbildningsval.
NYHET Publicerad:

Nyköpingsskola prisas för kvalitetsarbete

YRKESUTBILDNING Målen är tydliga. Varje lärare och elev vet vad som gäller för att uppnå bästa resultat. Arbetet har gett Nyköping Strand Utbildningscentrum utmärkelsen Bättre skola 2018.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.
NYHET Publicerad:

Fundera igenom gymnasievalet noga

DEBATT Jämför utbildningar på olika skolor, våga utmana din tonåring är några tips till föräldrar inför gymnasievalet.
NYHET Publicerad:

Tvångsplacering löser inte segregationen

KOMMENTAR Minskad valfrihet motverkar inte skolsegregation. Det finns alternativ som gör den vanliga skolan attraktiv för fler. Bygg ut skolor som fungerar väl, skapa en kultur där alla elever lär sig mer och se till att skolor med störst behov kan rekrytera skickliga skolledare och lärare, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Bra skola kräver rätt fokus

KOMMENTAR Utbildningspolitiken är en viktig samhällsfråga. Nästa regering behöver bland annat fokusera på kvalitet och studiero, värna friskolereformen och stärka samarbetet med företag inom hela utbildningssystemet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utbildningsplikten är feltänkt

KOMMENTAR Regeringens reform för att öka utbildningsnivån bland nyanlända – den så kallade utbildningsplikten – går trögare än tänkt. Hittills i år har 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier. Det är svårt att inte se det som ett fiasko, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Reformerad vuxenutbildning ger nyanlända hopp

KOMMENTAR Komvux på basnivå är en skolform med brister. Om inget görs, riskerar nyanlända att förlänga tiden i utanförskap. En väl fungerande utbildning kan vara inkörsporten till det svenska samhället, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation och Karin Rebas skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Dags att rensa i miljöskatteröran

MILJÖ Subventioner å ena sidan, skatter på det man just subventionerat å den andra. Det är verkligheten på en rad områden när olika miljöskatter träder i kraft. ”Det är en fullständig röra av styrmedel, helt utan logik. Nu måste regeringen rensa upp i det här”, säger professor Runar Brännlund som utrett miljöskatternas effektivitet på uppdrag av Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

"Vi måste använda skattekronorna mer effektivt"

VÄLFÄRD Välfärden står inför enorma utmaningar. Men det finns utrymme för effektivisering, menar Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne. "Egentligen behöver vi inte mer pengar till välfärden. Vi måste bara bli mer effektiva", sa hon under ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Vårdföretagarna: Kommunal trixar med siffrorna

VÄLFÄRD Den ideologiska striden om vinster i välfärden fortsätter. I en ny rapport presenterar fackförbundet Kommunal siffror som kritiker menar är missvisande. ”Det är inte seriöst att trixa med siffrorna på det här sättet”, säger Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör på Vårdföretagarna.
NYHET Publicerad:

Kompetensbristen gör företagen till samhällsentreprenörer

KOMPETENS Var fjärde rekrytering misslyckas för att företagen inte hittar rätt kompetens, visar Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät. Nu tar allt fler företag saken i egna händer och startar gymnasieskolor och yrkesutbildningar. Scania och Ica är två exempel som lyftes fram på ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Framfusiga politiker utmanar svenska modellen

ARBETSMARKNAD Den svenska arbetsmarknadsmodellen ifrågasätts, modellen hotas av politiken. Parter från såväl arbetsmarknad som politik diskuterade frågan på ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Höga ägarskatter lägger krokben för företagande

SKATTER Utan företag inget välstånd i Sverige. Det har varit ett återkommande tema under Svenskt Näringslivs seminarier i Almedalen och var det även när de svenska ägarskatterna diskuterades. De måste sänkas för öka de svenska företagens konkurrenskraft.
NYHET Publicerad:

Jobb en förutsättning för integration

ARBETSMARKNAD Med många utlandsfödda utanför arbetsmarknaden och företag som skriker efter kompetens borde integrationen kunna lösas. Men varför går det så långsamt? Och vad behöver göras för att det ska fungera bättre? Det diskuterades vid ett seminarium i Almedalen.
NYHET Publicerad:

Vinst leder inte till betygsinflation

KOMMENTAR Forskarna Henrik Jordahl och Gabriel Heller-Sahlgren slår fast att det inte finns något samband mellan betygsinflation och lönsamhet i friskolor som bedriver grundskoleverksamhet, konstaterar Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

”Utan konkurrenskraft ingen välfärd”

KONKURRENS Konkurrenskraftiga företag garanterar välfärden. Men varför är det ingen som diskuterar Sveriges globala konkurrenskraft? Det är en ödesfråga för framtiden, menade deltagarna när Svenskt Näringsliv inledde årets seminarier i Almedalen.