Rektor med tydligt mandat kan vända skolresultat

NYHET Publicerad

KOMMENTAR En ny enkät visar att rektorer vill bli vd. Därför är det dags att ge skolledare förutsättningar att vända skolans resultat, samtidigt som de ställs till svars för misslyckanden.

Fredric Skälstad, skolpolitisk expert

Fredric Skälstad, skolpolitisk expert

Grunden för Sveriges välfärd är företag och företagsamma människor. Varje dag fattar de tusentals beslut om att växa och anställa, exportera och importera, bygga ut eller kanske lägga ned sin verksamhet. Varje sådant beslut har en direkt effekt på sysselsättningen, skatteintäkter och de resurser som står samhället till buds.

Omgivningen – företagsklimatet – påverkar dessa beslut. Ett bra företagsklimat handlar därför inte bara om skatter, regelbörda och attityden till företagande. Även möjligheten att rekrytera kompetenta och kunniga medarbetare är avgörande för ett fungerande näringsliv.

Skolan är därmed viktig för svenska företag. Forskningen visar att skolledarna spelar en nyckelroll för att vända den negativa utvecklingen i skolan. Det finns ingen snabb lösning på skolans utmaningar, men att stärka ledarskapet kan ge en snabb start på förändringen.

Inom näringslivet finns ett starkt engagemang för skolan och en vilja att bidra. Näringslivets forskningsberedning, sex namnkunniga personer med lång erfarenhet av ledarskap inom företagsvärlden och akademin, under ledning av Håkan Mogren (före detta VD Astra mm), har därför presenterat en skrift med förslag om hur ledarskapet i skolan kan stärkas.

De visar tydligt på skillnaderna i förutsättningar mellan en skolledare och en företagsledare. Rektors administrativa belastning är oerhört stor. Att en chef inom näringslivet skulle ägna 40 procent av sin arbetstid åt okvalificerad eller irrelevant administration är otänkbart. Ändå är det inget ovanligt inom skolans värld. Beredningens lösning är att ge rektorer mandat att rekrytera kvalificerade administrativa chefer.

Skolans överordnade styrkedja måste renodlas och förtydligas. Näringslivscheferna upplever den kommunala styrningen av skolan som dysfunktionell. Inget företag skulle fungera om det fanns fem eller sju administrativa nivåer mellan VD och bolagsstyrelsen. Det skulle inte heller vara möjligt att driva ett företag om relationen mellan chefer och styrelse präglades av misstro och förakt, något som inte verkar vara ovanligt i skolvärlden.

Vidare behöver rektors kompetensutveckling stärkas, genom förändrad rektorsutbildning som är mer inriktad mot ledarskap.

I rapporten föreslår beredningen också att rektorsrollen omvandlas till en vd-tjänst med ökat självbestämmande och ökat ansvar. Detta kräver en lönenivå som motsvarar ansvaret. Men också utökade möjligheter för arbetsgivaren att utkräva ansvar från sina rektorer.

Förslaget var mycket kontroversiellt bland en del fackliga organisationer. Men vi har nu frågat Sveriges rektorer vad de tycker. Vi skickade en epostenkät till alla landets grundskole- och gymnasierektorer. Responsen överväldigade oss.

Av dem som svarar säger nio av tio att det är bra att näringslivet engagerar sig i skolans ledarskap.

Nästan två av tre delar beredningens åsikt att rektorernas roll bör bli mer lik en VD, i bemärkelsen ett tydligare mandat och ansvar kombinerat med rätt befogenheter och stöd från en engagerad styrelse.

Självklart ger enkäten ingen fullständig och statistiskt säkerställd bild. Men det är en indikation som ger stöd för en fortsatt diskussion om hur näringslivet och skolan tillsammans kan utveckla ledarskapet i skolan. Vi kommer därför att samla rektorer, huvudmän, fack, näringslivschefer och forskare på ett seminarium i Almedalen. Under hösten kommer vi att fortsätta arbeta med ledarskapsfrågan.

Vår bild är att rektorerna med ett tydligt mandat och ansvar, tillsammans med befogenheterna och stödet från en verklig styrelse, kan vända resultaten i skolan. Och det är nödvändigt. Inte bara för elevernas utbildning, utan också för Sveriges framtid som företags- och välfärdsland.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Skäl att gräva djupare i PISA-resultat

KOMMENTAR Friskolorna är bättre i PISA än kommunala skolor. Men de statistiska analyserna av resultaten spretar. OECD och Skolverket är oeniga om hur studien ska tolkas. Svenskt Näringsliv kommer därför låta en skolforskare genomföra en fördjupad analys, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Går samman för att möta skolans utmaningar

MATEMATIK Svenska elevers kunskaper i matematik ökar något. Det visar resultaten av de internationella kunskapsmätningarna TIMSS och PISA som nu har presenterats. Men Sverige har inte råd att slå sig till ro, fler insatser behöver göras för att ta ytterligare kliv framåt. Som en del i det fortsatta utvecklingsarbetet ska det fristående forskningsinstitutet Ifous, tillsammans med bland andra AcadeMedia, starta ett projekt där matematikprov från över 30 000 elever ska analyseras.
NYHET Publicerad:

Sverige måste våga bli bäst i världen

PISA-UNDERSÖKNING Kunskapsresultaten har blivit bättre, men de är fortfarande inte bra. Den efterlängtade vändningen i PISA får inte innebära att skolpolitikerna slår sig till ro, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Medaljregn över svenska yrkeslandslaget

YRKES-EM Med sex medaljplatser gjorde det svenska yrkeslandslaget succé i helgens Yrkes-EM i Göteborg. Guldmedaljören Lovisa Petri är sprudlande glad över vinsten. "Efter yrkes-VM i Leipzig 2013 där jag tog brons ville jag ta revansch".
NYHET Publicerad:

Skolan står inför stora utmaningar trots förbättrade resultat

KOMMENTAR Undersökningen Timss visar på ett glädjande trendbrott: svenska elevers resultat förbättras. Trots detta finns det ingen anledning att slå sig till ro. Skolan står fortfarande inför stora utmaningar, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Friskolor bra för svenska utbildningssystemet

RAPPORT Friskoleelever presterar bättre än elever i kommunala skolor. Det framgår av rapporten Friskolorna och PISA. ”Att slå undan benen för privata aktörer kan därför knappast lösa skolans problem”, menar forskarna.
NYHET Publicerad:

Gymnasieutredning med förbättringspotential

KOMMENTAR I veckan presenterade gymnasieutredningen sina förslag kring förändringar och förbättringar av gymnasieskolan. Några av förslagen är efterlängtade och kan rätt hanterat ge eleverna bättre förutsättningar att rustas väl för framtiden. Andra förslag finns det stor förbättringspotential kring, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Skolor behöver lära elever mer vanligt hyfs

KOMPETENS Visa intresse. Passa tider. Samarbeta med kollegor. Det är, enligt företagen, de tre viktigaste egenskaperna hos nya, unga anställda.Och skolan måste bli bättre på att odla de egenskaperna hos ungdomarna innan de kommer ut i arbetslivet, visar en undersökning av Skolverket.
NYHET Publicerad:

Friskolor har bättre resultat än kommunala skolor

KOMMENTAR Friskolor har bättre skolresultat än kommunala skolor, både före och efter kontroll av elevernas bakgrund. Det visar en fördjupad analys av den senaste Pisa-mätningen. OECD:s datamaterial har feltolkats i debatten, skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Tuffare åtgärder krävs mot glädjebetyg

KOMMENTAR Samma kunskap ska ge lika betyg. Så enkelt är det. Svenskt Näringsliv har länge krävt åtgärder mot glädjebetygen: extern rättning av nationella prov och skärpt granskning. Men låt oss slippa en urartad debatt om stoppad valfriheten. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Effektiviseringar i skolan kan spara miljarder

KVALITET Alla elever i landet kostar kommunerna pengar. Men det är stora skillnader på hur mycket de kostar. Faktum är att i vissa kommuner är kostnaden dubbelt så hög som i andra kommuner. Om alla kommuner vore lika effektiva skulle stora summor frigöras till att förbättra kvaliteten i skolan, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Skolpengssystemet viktigt för kvalitetskonkurrens

KOMMENTAR Lärarförbundets ordförande vill skrota skolpengssystemet. Det är en dålig idé eftersom det skulle urholka drivkraften för skolor att vara attraktiva och hålla hög utbildningskvalitet, anser Anders Morin, välfärdsexpert på Svenskt Näringsliv. 
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildning i framkant Realgymnasiets signum

SAMVERKAN 88 procent av Realgymnasiets elever arbetar eller studerar sex månader efter examen. ”Den goda kontakten med näringslivet är en av de absolut viktigaste skälen till våra goda resultat”, säger Patrik Wigelius, affärsområdeschef.
NYHET Publicerad:

Bristen på kvalitetsarbete skolans största problem

KVALITET I SKOLAN Det i särklass bästa sättet att påverka elevers resultat är att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete i skolan, visar en färsk undersökning. ”Det är mycket viktigare än diskussioner kring klasser, ägandeformer och ekonomi”, säger Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi.
NYHET Publicerad:

Den politiska organisationen hämmar kommunala skolor

KOMMENTAR Konkurrens från friskolor höjer elevernas resultat. Regeringen borde ge sig på de verkliga problemen – bristerna i den kommunala skolans kvalitetsarbete. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Regeringen tvingar igenom nya upphandlingsregler

ALMEDALEN Många remissinstanser var emot. Trots det tänker regeringen införa nya lagar för upphandling med bland annat krav på kollektivavtal. Följden är kaos och regler som är omöjliga att följa och utvärdera. Risken finns att kommuner väljer att upphandla mindre. Det hävdade kritikerna när frågan ventilerades vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Efterfrågad yrkesutbildning måste bli mer attraktiv

ALMEDALEN Kompetensförsörjningen är en av svenska företags största utmaningar. Det måste bli lättare att byta spår senare i livet och yrkesutbildningarna måste bli mer attraktiva. Annars kommer problemen att växa. ”Det är väldigt allvarligt. Kan vi inte matcha bättre på marknaden står vi inför brutala problem”, sa Caroline af Ugglas, vice vd, under ett seminarium i Almedalen.
NYHET Publicerad:

Den svenska modellen måste utvecklas

ALMEDALEN Almega anordnade ett Almedalsseminarium där man talade om hur den svenska partsmodellen och kollektivavtalen behöver utvecklas för att Sverige ska kunna klara sig i den globala konkurrensen. Anna-Lena Bohm, vd på Uniguide, betonade vikten av att jobba med lönesättningen och att flexibiliteten i kollektivavtalen ökar.
NYHET Publicerad:

Chefer måste skapa legitimitet hos anställda

ALMEDALEN Under Svenskt Näringslivs Almedalsseminarium om motivation och lön slog två forskare fast ledarskapets betydelse för att lönesättningen ska kunna vara ett effektivt verktyg för att öka motivationen hos medarbetarna. Lönesättande chefer behöver vara tydliga med hur lönesättningen går till, och involvera medarbetarna så att de upplever att systemet är rättvist.
NYHET Publicerad:

Lönens betydelse diskuteras i Almedalen

ALMEDALEN Svenskt Näringslivs lönebildningsexpert Edel Karlsson Håål sammanfattar Almedalens många diskussioner om lön.