Rektor med tydligt mandat kan vända skolresultat

NYHET Publicerad

KOMMENTAR En ny enkät visar att rektorer vill bli vd. Därför är det dags att ge skolledare förutsättningar att vända skolans resultat, samtidigt som de ställs till svars för misslyckanden.

Fredric Skälstad

Grunden för Sveriges välfärd är företag och företagsamma människor. Varje dag fattar de tusentals beslut om att växa och anställa, exportera och importera, bygga ut eller kanske lägga ned sin verksamhet. Varje sådant beslut har en direkt effekt på sysselsättningen, skatteintäkter och de resurser som står samhället till buds.

Omgivningen – företagsklimatet – påverkar dessa beslut. Ett bra företagsklimat handlar därför inte bara om skatter, regelbörda och attityden till företagande. Även möjligheten att rekrytera kompetenta och kunniga medarbetare är avgörande för ett fungerande näringsliv.

Skolan är därmed viktig för svenska företag. Forskningen visar att skolledarna spelar en nyckelroll för att vända den negativa utvecklingen i skolan. Det finns ingen snabb lösning på skolans utmaningar, men att stärka ledarskapet kan ge en snabb start på förändringen.

Inom näringslivet finns ett starkt engagemang för skolan och en vilja att bidra. Näringslivets forskningsberedning, sex namnkunniga personer med lång erfarenhet av ledarskap inom företagsvärlden och akademin, under ledning av Håkan Mogren (före detta VD Astra mm), har därför presenterat en skrift med förslag om hur ledarskapet i skolan kan stärkas.

De visar tydligt på skillnaderna i förutsättningar mellan en skolledare och en företagsledare. Rektors administrativa belastning är oerhört stor. Att en chef inom näringslivet skulle ägna 40 procent av sin arbetstid åt okvalificerad eller irrelevant administration är otänkbart. Ändå är det inget ovanligt inom skolans värld. Beredningens lösning är att ge rektorer mandat att rekrytera kvalificerade administrativa chefer.

Skolans överordnade styrkedja måste renodlas och förtydligas. Näringslivscheferna upplever den kommunala styrningen av skolan som dysfunktionell. Inget företag skulle fungera om det fanns fem eller sju administrativa nivåer mellan VD och bolagsstyrelsen. Det skulle inte heller vara möjligt att driva ett företag om relationen mellan chefer och styrelse präglades av misstro och förakt, något som inte verkar vara ovanligt i skolvärlden.

Vidare behöver rektors kompetensutveckling stärkas, genom förändrad rektorsutbildning som är mer inriktad mot ledarskap.

I rapporten föreslår beredningen också att rektorsrollen omvandlas till en vd-tjänst med ökat självbestämmande och ökat ansvar. Detta kräver en lönenivå som motsvarar ansvaret. Men också utökade möjligheter för arbetsgivaren att utkräva ansvar från sina rektorer.

Förslaget var mycket kontroversiellt bland en del fackliga organisationer. Men vi har nu frågat Sveriges rektorer vad de tycker. Vi skickade en epostenkät till alla landets grundskole- och gymnasierektorer. Responsen överväldigade oss.

Av dem som svarar säger nio av tio att det är bra att näringslivet engagerar sig i skolans ledarskap.

Nästan två av tre delar beredningens åsikt att rektorernas roll bör bli mer lik en VD, i bemärkelsen ett tydligare mandat och ansvar kombinerat med rätt befogenheter och stöd från en engagerad styrelse.

Självklart ger enkäten ingen fullständig och statistiskt säkerställd bild. Men det är en indikation som ger stöd för en fortsatt diskussion om hur näringslivet och skolan tillsammans kan utveckla ledarskapet i skolan. Vi kommer därför att samla rektorer, huvudmän, fack, näringslivschefer och forskare på ett seminarium i Almedalen. Under hösten kommer vi att fortsätta arbeta med ledarskapsfrågan.

Vår bild är att rektorerna med ett tydligt mandat och ansvar, tillsammans med befogenheterna och stödet från en verklig styrelse, kan vända resultaten i skolan. Och det är nödvändigt. Inte bara för elevernas utbildning, utan också för Sveriges framtid som företags- och välfärdsland.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Likvärdighetsutredning missar målet

KOMMENTAR Utredningen om en mer likvärdig skola föreslår ett förändrat skolval. "Svenskt Näringsliv anser att utredningen landar i ett antal mycket problematiska förslag", skriver Magnus Wallerå, chef för utbildning, forskning & innovation.
NYHET Publicerad:

Rätt program ökar chanserna att klara av gymnasieskolan

KOMMENTAR 25 procent av gymnasieeleverna, som går det avslutande året på högskoleförberedande program, studerar inte vidare, enligt nya siffror från SCB. Bättre går det för dem som går ett yrkesprogram. Chanserna att klara av gymnasieskolan ökar om eleverna väljer rätt program, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ökad kvalitet i skolan viktigare än kösystem

DEBATT Företrädare för Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund vill avskaffa kötid som urvalskriterium för fristående skolor för att motverka segregation. Fel fokus, anser Svenskt Näringsliv som hellre ser åtgärder som ökar kvalitén i skolan.    
NYHET Publicerad:

Skolinspektionen ska visa musklerna

UTBILDNING Skolinspektionen ska vara vass och tydlig så att den kan göra skarpa ingripanden. Utvecklingen är positiv, men den kan bli bättre. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Karin Rebas och Johan Olsson som lyfter fem reformområden.
NYHET Publicerad:

Vill bredda ungas syn på arbetslivet

SYV I mitten av februari öppnar storsatsningen Jobblabb – Arbetets museums nya utställning, som ska nå alla elever i årskurs 5 i Östergötland. Då möter experimentverkstad studie- och yrkesvägledning.
NYHET Publicerad:

DN Debatt. ”Gymnasiets yrkesprogram leder snabbast till jobb”

DEBATT Ny statistik visar att det är stor skillnad mellan olika gymnasieprogram i hur lång tid det tar för eleverna att etablera sig på arbetsmarknaden. Därför vill vi öka medvetenheten om hur programmen står sig på arbetsmarknaden, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt näringsliv, på DN Debatt.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar ger välbetalda jobb

UTBILDNING Studenter från yrkesutbildningar har en gynnsam löneutveckling, visar siffror från SCB som Ekonomifakta har sammanställt.
NYHET Publicerad:

PISA-resultaten ett glädjebesked – men orosmoln finns kvar

KOMMENTAR Det finns anledning att glädjas åt den senaste PISA-undersökningen, men inte skäl att slå sig till ro. Utmaningarna är fortfarande avsevärda. Svenskt Näringsliv vill se en rad reformer för att ytterligare stärka resultaten i skolan, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så blir studie- och yrkesvägledningen bättre

KOMMENTAR Skolans studie- och yrkesvägledning måste bli bättre på att mäta och följa upp verksamheten. Skolexperterna Karin Rebas och Johan Olsson föreslår ett SYV-index med parametrar som till exempel måluppfyllelse i grundskolan, studieavbrott i gymnasiet och övergång till jobb.
NYHET Publicerad:

Så blir studievägledningen effektivare

UTBILDNING Studievägledningen i den svenska skolan måste bli bättre, anser flera instanser. Större möjligheter att mäta och följa upp verksamheten samt en övergripande strategi på området är centralt, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Företagen måste få större inflytande över yrkesutbildningar  

DEBATT Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Skolans styrdokument bör ha kunskapen i fokus

KOMMENTAR Sverige satsar stora belopp på skolan, förväntningarna på goda resultat är höga. När skolans styrdokument nu ska förändras är det viktigt med en konstruktiv debatt där det kastas ljus på flera perspektiv och att det finns en samsyn när beslut ska tas, skriver Johan Olsson och Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

”Teknisk kompetens måste in i alla utbildningar”

KOMPETENS Vilka kunskaper och förmågor behövs i framtiden? Hur utbildar man till jobb som inte ens finns än? Måste alla ha teknisk kompetens? Det diskuterades under ett seminarium i Almedalen.
NYHET Publicerad:

Snabbsnack mellan politiker och företagare gav viktiga insikter

ALMEDALEN 2019 Tuffa demografiska utmaningar och problemen med den minutsyrda hemtjänsten var ett par av ämnena som diskuterades då gotländska företagare fick snabbprata med riksdagspolitiker.
NYHET Publicerad:

"I framtiden blir ingen serverad utbildningar"

UTBILDNING Den snabba digitala utvecklingen ökar kravet på ett lärande genom hela yrkeslivet. Men att åka iväg på flerdagarskurser fungerar inte. Lärandet måste ske i stunden – och det är de anställda själva som har ansvaret. Det diskuterades på ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Ny modell kan underlätta LAS-förhandlingar

ALMEDALEN 2019 Företagens möjligheter att anställa och växa med rätt kompetens är avgörande för svensk ekonomi och trygghet. Trots det har reformerna för den moderna arbetsmarknaden halkat efter. Svenskt Näringsliv vill se en ny modell för flexibilitet och trygghet i arbetslivet. Det var ämnet under ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Bygglov dröjer – Gotlandsföretagare överväger att lämna ön

ALMEDALEN 2019 Kommunens långa handläggningstider fick Gotlandsföretagaren Ulrika Ek att nästan stänga igen butiken. En frustration som delas av många företag runtom i Sverige, visar siffror som presenterades. ”Det här påverkar vår investeringsvilja och chans att skapa jobb”, säger Ulrika Ek.
NYHET Publicerad:

Den svenska konkurrenskraften hackar

ALMEDALEN 2019 Under ett seminarium i Almedalen släppte Svenskt Näringsliv en rapport om den svenska konkurrenskraften. Inte minst är den svaga produktivitetsutvecklingen ett problem.
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.