Rektor med tydligt mandat kan vända skolresultat

NYHET Publicerad

KOMMENTAR En ny enkät visar att rektorer vill bli vd. Därför är det dags att ge skolledare förutsättningar att vända skolans resultat, samtidigt som de ställs till svars för misslyckanden.

Fredric Skälstad

Grunden för Sveriges välfärd är företag och företagsamma människor. Varje dag fattar de tusentals beslut om att växa och anställa, exportera och importera, bygga ut eller kanske lägga ned sin verksamhet. Varje sådant beslut har en direkt effekt på sysselsättningen, skatteintäkter och de resurser som står samhället till buds.

Omgivningen – företagsklimatet – påverkar dessa beslut. Ett bra företagsklimat handlar därför inte bara om skatter, regelbörda och attityden till företagande. Även möjligheten att rekrytera kompetenta och kunniga medarbetare är avgörande för ett fungerande näringsliv.

Skolan är därmed viktig för svenska företag. Forskningen visar att skolledarna spelar en nyckelroll för att vända den negativa utvecklingen i skolan. Det finns ingen snabb lösning på skolans utmaningar, men att stärka ledarskapet kan ge en snabb start på förändringen.

Inom näringslivet finns ett starkt engagemang för skolan och en vilja att bidra. Näringslivets forskningsberedning, sex namnkunniga personer med lång erfarenhet av ledarskap inom företagsvärlden och akademin, under ledning av Håkan Mogren (före detta VD Astra mm), har därför presenterat en skrift med förslag om hur ledarskapet i skolan kan stärkas.

De visar tydligt på skillnaderna i förutsättningar mellan en skolledare och en företagsledare. Rektors administrativa belastning är oerhört stor. Att en chef inom näringslivet skulle ägna 40 procent av sin arbetstid åt okvalificerad eller irrelevant administration är otänkbart. Ändå är det inget ovanligt inom skolans värld. Beredningens lösning är att ge rektorer mandat att rekrytera kvalificerade administrativa chefer.

Skolans överordnade styrkedja måste renodlas och förtydligas. Näringslivscheferna upplever den kommunala styrningen av skolan som dysfunktionell. Inget företag skulle fungera om det fanns fem eller sju administrativa nivåer mellan VD och bolagsstyrelsen. Det skulle inte heller vara möjligt att driva ett företag om relationen mellan chefer och styrelse präglades av misstro och förakt, något som inte verkar vara ovanligt i skolvärlden.

Vidare behöver rektors kompetensutveckling stärkas, genom förändrad rektorsutbildning som är mer inriktad mot ledarskap.

I rapporten föreslår beredningen också att rektorsrollen omvandlas till en vd-tjänst med ökat självbestämmande och ökat ansvar. Detta kräver en lönenivå som motsvarar ansvaret. Men också utökade möjligheter för arbetsgivaren att utkräva ansvar från sina rektorer.

Förslaget var mycket kontroversiellt bland en del fackliga organisationer. Men vi har nu frågat Sveriges rektorer vad de tycker. Vi skickade en epostenkät till alla landets grundskole- och gymnasierektorer. Responsen överväldigade oss.

Av dem som svarar säger nio av tio att det är bra att näringslivet engagerar sig i skolans ledarskap.

Nästan två av tre delar beredningens åsikt att rektorernas roll bör bli mer lik en VD, i bemärkelsen ett tydligare mandat och ansvar kombinerat med rätt befogenheter och stöd från en engagerad styrelse.

Självklart ger enkäten ingen fullständig och statistiskt säkerställd bild. Men det är en indikation som ger stöd för en fortsatt diskussion om hur näringslivet och skolan tillsammans kan utveckla ledarskapet i skolan. Vi kommer därför att samla rektorer, huvudmän, fack, näringslivschefer och forskare på ett seminarium i Almedalen. Under hösten kommer vi att fortsätta arbeta med ledarskapsfrågan.

Vår bild är att rektorerna med ett tydligt mandat och ansvar, tillsammans med befogenheterna och stödet från en verklig styrelse, kan vända resultaten i skolan. Och det är nödvändigt. Inte bara för elevernas utbildning, utan också för Sveriges framtid som företags- och välfärdsland.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

”Teknisk kompetens måste in i alla utbildningar”

KOMPETENS Vilka kunskaper och förmågor behövs i framtiden? Hur utbildar man till jobb som inte ens finns än? Måste alla ha teknisk kompetens? Det diskuterades under ett seminarium i Almedalen.
NYHET Publicerad:

Snabbsnack mellan politiker och företagare gav viktiga insikter

ALMEDALEN 2019 Tuffa demografiska utmaningar och problemen med den minutsyrda hemtjänsten var ett par av ämnena som diskuterades då gotländska företagare fick snabbprata med riksdagspolitiker.
NYHET Publicerad:

"I framtiden blir ingen serverad utbildningar"

UTBILDNING Den snabba digitala utvecklingen ökar kravet på ett lärande genom hela yrkeslivet. Men att åka iväg på flerdagarskurser fungerar inte. Lärandet måste ske i stunden – och det är de anställda själva som har ansvaret. Det diskuterades på ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Ny modell kan underlätta LAS-förhandlingar

ALMEDALEN 2019 Företagens möjligheter att anställa och växa med rätt kompetens är avgörande för svensk ekonomi och trygghet. Trots det har reformerna för den moderna arbetsmarknaden halkat efter. Svenskt Näringsliv vill se en ny modell för flexibilitet och trygghet i arbetslivet. Det var ämnet under ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Bygglov dröjer – Gotlandsföretagare överväger att lämna ön

ALMEDALEN 2019 Kommunens långa handläggningstider fick Gotlandsföretagaren Ulrika Ek att nästan stänga igen butiken. En frustration som delas av många företag runtom i Sverige, visar siffror som presenterades. ”Det här påverkar vår investeringsvilja och chans att skapa jobb”, säger Ulrika Ek.
NYHET Publicerad:

Den svenska konkurrenskraften hackar

ALMEDALEN 2019 Under ett seminarium i Almedalen släppte Svenskt Näringsliv en rapport om den svenska konkurrenskraften. Inte minst är den svaga produktivitetsutvecklingen ett problem.
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Välkommen till Svenskt Näringsliv i Almedalen 2019

POLITIKERVECKAN I vår fina trädgård bjuder vi på seminarier om aktuella ämnen som svensk konkurrenskraft och välstånd, företagsklimat och kommunernas myndighetsutövning och framtidens arbetsmarknad.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik
NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

UTBILDNING Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Framtidens gymnasieskola: ”Kan lära av näringslivets effektivitet”

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sin slutrapport om hur svensk gymnasieskola bör se ut år 2030. Syftet är att motverka Sveriges allt mer ökande kompetensbrist. Under ett seminarium nyligen låg fokus på att individualisera lärandet och nyttja digitala verktyg på nya sätt, men även på hur näringslivet kan inspirera en omstrukturering av skolornas ledning.
NYHET Publicerad:

Kommission: Så ska framtidens gymnasieskola se ut

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sina slutsatser. Siktet är inställt på 2030. Fram tills dess ska svenska gymnasieelever ha höjt kunskapsnivån. Det ska ske genom att lärarrollen renodlas och digitaliseras, fler statliga kvalitetskontroller, att betygsystemet görs om och satsningar på yrkesprogram.
NYHET Publicerad:

Ljusa framtidsutsikter för teknikeleverna

YRKESUTBILDNING Alla får jobb. Det är en av orsakerna till att söktrycket till SKF Tekniska Gymnasium i höstas nådde all-time-high. Förhoppningsvis är det också en trend som gör att allt fler väljer tekniska utbildningar på gymnasiet.
NYHET Publicerad:

Så ser föräldrar på gymnasievalet

GYMNASIEVALET Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. De högskoleförberedande programmen verkar ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.