Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

Rapporten innehåller en del konstruktiva förslag, exempelvis vad gäller vikten av att förbättra rekryteringen av skickliga lärare till skolorna med störst utmaningar och ett ökat statligt ansvarstagande för skolans finansiering. Men OECD ägnar också en hel del utrymme åt att kritisera dagens system med fria skolval. Bland annat föreslås att segregationen i skolan ska bekämpas genom införande av lottning till översökta friskolor eller kvotering samt att effekterna på skolsegregationen ska beaktas vid tillståndsgivning för nya friskolor.

Svenskt Näringsliv anser att det är viktigt att motverka skolsegregation och ta skolans kompensatoriska uppdrag på allvar. En metod som har potential att minska skolsegregationen är obligatoriskt skolval för alla elever. En annan är bättre kvalitetsredovisning till elever och föräldrar hur olika skolor presterar, inkluderande skärpta åtgärder mot betygsinflation såsom digital eller extern rättning av nationella prov. Riktad information om skolvalet är också nödvändigt till socioekonomiskt utsatta hushåll och gentemot familjer med utländsk bakgrund. Forskning tyder också på att öppen information om skolors kvalitet har effekt på både skolors kvalitet och på föräldrars val av skola, det senare genom att dessa börjar välja bättre skolor.

Fokus vid prövning av nya skolor ska vara att skolans har tillräcklig kompetens och ekonomiska förutsättningar för att klara att bedriva god undervisning och utbildning. Att vid tillståndsprövning beakta eventuella segregationseffekter riskerar att hämma tillkomsten av väl fungerande skolor. Genom skolvalet finns också möjlighet att välja en skola utanför elevens närområde.

Istället för att fokusera på elevsammansättningen som ett medel för höjd kvalitet bör målet vara att lyfta de skolor som i dag inte lyckas nå tillräckligt goda resultat så att de blir attraktiva även för resursstarka elever och föräldrar. Då behövs kompetent personal och skickligt ledarskap, en pedagogik som fokuserar på kunskap och höga förväntningar på alla elever. Skolinspektionen måste kunna använda sig av skarpa verktyg för att förbättra och i vissa fall till och med lägga ned skolor som inte fungerar. Ett ökat statligt ansvar, till exempel genom en nationell skolpeng, skulle också göra det lättare att styra så att resurserna läggs där de gör mest nytta. Om målet är förbättrade resultat bör fokus inte ligga på att försöka optimera blandningen av elever – utan på att höja skolornas kvalitet och elevernas kunskaper.