Samhällsvetarprogram måste vässas

NYHET Publicerad

UTBILDNING Det är få som fortsätter till högre studier från gymnasieskolans samhällsvetenskapsprogram. Ett problem är att elever som borde ha valt en annan inriktning hamnar där. ”Vi tror att man behöver ett smalare och vassare samhällsvetarprogram”, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.

Amelie-Lina-Peter-webb

Lina Hultqvist, ordförande i Sveriges Elevkårer, flankerad av Amelie von Zweigbergk, chef för industriell utveckling på Teknikföretagen, och Peter Thomelius, HR- & utbildningschef på Visita, diskuterade gymnasieprogram.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.

Foto: Ernst Henry Photography AB

Knappt 60 procent av eleverna som gått Samhällsvetenskapsprogrammet läser vidare på universitet och högskola, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv som gjorts i samarbete med Ungdomsbarometern.

Det innebär inte bara en förlust för eleverna som har lagt tre år på studier som de kanske inte kommer att ha användning för, utan bidrar även till en kompetensförlust på arbetsmarknaden, menar Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.

– Många företag rapporterar om minskad försäljning, och att de tvingas ställa in eller skjuta upp en tänkt expansion av företaget. Det är väldigt allvarligt för jobb och välfärd i Sverige. Och där har gymnasiet en nyckelroll om kompetensförsörjningen ska fungera på ett bra sätt.

I rapporten ”Samhällsvetenskapsprogrammet – Ett för brett alternativ?” har man undersökt varför elever väljer Samhällsvetenskapsprogrammet. Även om intresset för ämnesinriktningen styr till stor del framgår också att programmet blivit ett ickevalsalternativ för elever som inte har bestämt sig för vad de vill göra i framtiden.

Rapporten diskuterades under ett seminarium där bland annat Lina Hultqvist, ordförande i Sveriges Elevkårer medverkade. Hon tror att rätt studievägledning kan bidra till ett mer kvalificerat gymnasieval. 

– Du har ditt första utvecklingssamtal i nian och då är det klart att du väljer det här breda programmet som många känner till och håller många dörrar öppna. Men man måste börja mycket tidigare med studieyrkesvägledningen, kanske redan i mellanstadiet, och hitta styrkorna och motivationen hos eleverna.

Omkring tio procent uppskattas vara elever som valt Samhällsvetenskapsprogrammet trots att de varken är studiemotiverade eller särskilt intresserade av samhällsfrågor.

– Hade vi haft yrkesprogram som gav grundläggande behörighet tror jag det hade varit fler av dessa elever som hade valt yrkesprogrammen, säger Amelie von Zweigbergk, chef industriell utveckling inom Teknikföretagen.

Hon får medhåll av såväl Lina Hultqvist som besöksnäringens Peter Thomelius, HR- & utbildningschef på Visita, som ser uppdelningen mellan studie- och yrkesförberedande programmen som ett problem.  

– Många gånger passar eleverna i denna grupp inte riktigt in på samhällsvetenskapliga programmet, och blir en lågpresterande elev i en högpresterande klass. Det tror jag är ganska skadligt för självförtroendet, säger Lina Hultqvist.

Amelie von Zweigbergk menar att gymnasieskolorna måste bli bättre på att förankra sig i verkligheten för att eleverna ska förstå vad som väntar i ett framtida studie- eller yrkesliv. Obligatorisk praktik är en väg att gå, samarbeten med högskolor ett annat.

– När det gäller teknikprogrammen är det otroligt mycket fokus på samarbeten med högskolorna, som KTH. Eleverna ska känna att de är på väg dit redan när de går på gymnasiet. Det ser man mer sällan på Samhällsprogrammen, säger hon.

Cecilia Burman

Svenskt Näringsliv: Tre förslag för att stärka det samhällsvetenskapliga programmet
  • Gör matte 3 obligatoriskt, vilket skulle stärka högskolekopplingen och höja svårighetsgraden.
     
  • Dela upp programmet i två delar, en beteendevetenskaplig och pedagogisk inriktning, och en för statsvetenskap och sociologi. Det skulle också stärka anknytningen till högskolan. Eller så byter man namn till Beteendevetenskapliga programmet, för att konkretisera vad det faktiskt är man studerar.
     
  • Inför idrottsinriktning och andra profiler på andra program, och ännu hellre att de är kopplade till skolorna och inte specifika program. I dag är det oftast samhälls- eller ekonomiprogrammet man måste läsa för att få tillgång till idrottsprofilen.

 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

UTBILDNING Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Framtidens gymnasieskola: ”Kan lära av näringslivets effektivitet”

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sin slutrapport om hur svensk gymnasieskola bör se ut år 2030. Syftet är att motverka Sveriges allt mer ökande kompetensbrist. Under ett seminarium nyligen låg fokus på att individualisera lärandet och nyttja digitala verktyg på nya sätt, men även på hur näringslivet kan inspirera en omstrukturering av skolornas ledning.
NYHET Publicerad:

Kommission: Så ska framtidens gymnasieskola se ut

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sina slutsatser. Siktet är inställt på 2030. Fram tills dess ska svenska gymnasieelever ha höjt kunskapsnivån. Det ska ske genom att lärarrollen renodlas och digitaliseras, fler statliga kvalitetskontroller, att betygsystemet görs om och satsningar på yrkesprogram.
NYHET Publicerad:

Ljusa framtidsutsikter för teknikeleverna

YRKESUTBILDNING Alla får jobb. Det är en av orsakerna till att söktrycket till SKF Tekniska Gymnasium i höstas nådde all-time-high. Förhoppningsvis är det också en trend som gör att allt fler väljer tekniska utbildningar på gymnasiet.
NYHET Publicerad:

Så ser föräldrar på gymnasievalet

GYMNASIEVALET Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. De högskoleförberedande programmen verkar ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Så klarar sig gymnasieelever på arbetsmarknaden

KOMMENTAR För att lösa knutarna på arbetsmarknaden måste gymnasieprogrammen bli mer relevanta för yrkeslivet. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Tobias Krantz och Johan Olsson på DN Debatt, och hänvisar till den nya upplysningstjänsten Gymnasiekvalitet.se för ett bättre utbildningsval.
NYHET Publicerad:

Nyköpingsskola prisas för kvalitetsarbete

YRKESUTBILDNING Målen är tydliga. Varje lärare och elev vet vad som gäller för att uppnå bästa resultat. Arbetet har gett Nyköping Strand Utbildningscentrum utmärkelsen Bättre skola 2018.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.
NYHET Publicerad:

Fundera igenom gymnasievalet noga

DEBATT Jämför utbildningar på olika skolor, våga utmana din tonåring är några tips till föräldrar inför gymnasievalet.
NYHET Publicerad:

Tvångsplacering löser inte segregationen

KOMMENTAR Minskad valfrihet motverkar inte skolsegregation. Det finns alternativ som gör den vanliga skolan attraktiv för fler. Bygg ut skolor som fungerar väl, skapa en kultur där alla elever lär sig mer och se till att skolor med störst behov kan rekrytera skickliga skolledare och lärare, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Bra skola kräver rätt fokus

KOMMENTAR Utbildningspolitiken är en viktig samhällsfråga. Nästa regering behöver bland annat fokusera på kvalitet och studiero, värna friskolereformen och stärka samarbetet med företag inom hela utbildningssystemet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utbildningsplikten är feltänkt

KOMMENTAR Regeringens reform för att öka utbildningsnivån bland nyanlända – den så kallade utbildningsplikten – går trögare än tänkt. Hittills i år har 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier. Det är svårt att inte se det som ett fiasko, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Reformerad vuxenutbildning ger nyanlända hopp

KOMMENTAR Komvux på basnivå är en skolform med brister. Om inget görs, riskerar nyanlända att förlänga tiden i utanförskap. En väl fungerande utbildning kan vara inkörsporten till det svenska samhället, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation och Karin Rebas skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Vinst leder inte till betygsinflation

KOMMENTAR Forskarna Henrik Jordahl och Gabriel Heller-Sahlgren slår fast att det inte finns något samband mellan betygsinflation och lönsamhet i friskolor som bedriver grundskoleverksamhet, konstaterar Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Skolverkets GD: "Politiska debatten skapar motsättningar mellan skolor"

UTBILDNING Elever och lärare är mer nöjda med friskolor än kommunala. Lönsamhet och skolkvalitet går hand i hand. Det visar tre nya rapporter från Svenskt Näringsliv. Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket, är inte förvånad över resultaten.
NYHET Publicerad:

Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

KOMMENTAR Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Samhällsvetarprogram måste vässas

UTBILDNING Det är få som fortsätter till högre studier från gymnasieskolans samhällsvetenskapsprogram. Ett problem är att elever som borde ha valt en annan inriktning hamnar där. ”Vi tror att man behöver ett smalare och vassare samhällsvetarprogram”, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.