Samhällsvetarprogram måste vässas

Knappt 60 procent av eleverna som gått Samhällsvetenskapsprogrammet läser vidare på universitet och högskola, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv som gjorts i samarbete med Ungdomsbarometern.

Det innebär inte bara en förlust för eleverna som har lagt tre år på studier som de kanske inte kommer att ha användning för, utan bidrar även till en kompetensförlust på arbetsmarknaden, menar Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.

– Många företag rapporterar om minskad försäljning, och att de tvingas ställa in eller skjuta upp en tänkt expansion av företaget. Det är väldigt allvarligt för jobb och välfärd i Sverige. Och där har gymnasiet en nyckelroll om kompetensförsörjningen ska fungera på ett bra sätt.

I rapporten ”Samhällsvetenskapsprogrammet – Ett för brett alternativ?” har man undersökt varför elever väljer Samhällsvetenskapsprogrammet. Även om intresset för ämnesinriktningen styr till stor del framgår också att programmet blivit ett ickevalsalternativ för elever som inte har bestämt sig för vad de vill göra i framtiden.

Rapporten diskuterades under ett seminarium där bland annat Lina Hultqvist, ordförande i Sveriges Elevkårer medverkade. Hon tror att rätt studievägledning kan bidra till ett mer kvalificerat gymnasieval.

– Du har ditt första utvecklingssamtal i nian och då är det klart att du väljer det här breda programmet som många känner till och håller många dörrar öppna. Men man måste börja mycket tidigare med studieyrkesvägledningen, kanske redan i mellanstadiet, och hitta styrkorna och motivationen hos eleverna.

Omkring tio procent uppskattas vara elever som valt Samhällsvetenskapsprogrammet trots att de varken är studiemotiverade eller särskilt intresserade av samhällsfrågor.

– Hade vi haft yrkesprogram som gav grundläggande behörighet tror jag det hade varit fler av dessa elever som hade valt yrkesprogrammen, säger Amelie von Zweigbergk, chef industriell utveckling inom Teknikföretagen.

Hon får medhåll av såväl Lina Hultqvist som besöksnäringens Peter Thomelius, HR- & utbildningschef på Visita, som ser uppdelningen mellan studie- och yrkesförberedande programmen som ett problem.

– Många gånger passar eleverna i denna grupp inte riktigt in på samhällsvetenskapliga programmet, och blir en lågpresterande elev i en högpresterande klass. Det tror jag är ganska skadligt för självförtroendet, säger Lina Hultqvist.

Amelie von Zweigbergk menar att gymnasieskolorna måste bli bättre på att förankra sig i verkligheten för att eleverna ska förstå vad som väntar i ett framtida studie- eller yrkesliv. Obligatorisk praktik är en väg att gå, samarbeten med högskolor ett annat.

– När det gäller teknikprogrammen är det otroligt mycket fokus på samarbeten med högskolorna, som KTH. Eleverna ska känna att de är på väg dit redan när de går på gymnasiet. Det ser man mer sällan på Samhällsprogrammen, säger hon.

Cecilia Burman