Samhällsvetarprogram måste vässas

NYHET Publicerad

UTBILDNING Det är få som fortsätter till högre studier från gymnasieskolans samhällsvetenskapsprogram. Ett problem är att elever som borde ha valt en annan inriktning hamnar där. ”Vi tror att man behöver ett smalare och vassare samhällsvetarprogram”, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.

Amelie-Lina-Peter-webb

Lina Hultqvist, ordförande i Sveriges Elevkårer, flankerad av Amelie von Zweigbergk, chef för industriell utveckling på Teknikföretagen, och Peter Thomelius, HR- & utbildningschef på Visita, diskuterade gymnasieprogram.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.

Foto: Ernst Henry Photography AB

Knappt 60 procent av eleverna som gått Samhällsvetenskapsprogrammet läser vidare på universitet och högskola, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv som gjorts i samarbete med Ungdomsbarometern.

Det innebär inte bara en förlust för eleverna som har lagt tre år på studier som de kanske inte kommer att ha användning för, utan bidrar även till en kompetensförlust på arbetsmarknaden, menar Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.

– Många företag rapporterar om minskad försäljning, och att de tvingas ställa in eller skjuta upp en tänkt expansion av företaget. Det är väldigt allvarligt för jobb och välfärd i Sverige. Och där har gymnasiet en nyckelroll om kompetensförsörjningen ska fungera på ett bra sätt.

I rapporten ”Samhällsvetenskapsprogrammet – Ett för brett alternativ?” har man undersökt varför elever väljer Samhällsvetenskapsprogrammet. Även om intresset för ämnesinriktningen styr till stor del framgår också att programmet blivit ett ickevalsalternativ för elever som inte har bestämt sig för vad de vill göra i framtiden.

Rapporten diskuterades under ett seminarium där bland annat Lina Hultqvist, ordförande i Sveriges Elevkårer medverkade. Hon tror att rätt studievägledning kan bidra till ett mer kvalificerat gymnasieval. 

– Du har ditt första utvecklingssamtal i nian och då är det klart att du väljer det här breda programmet som många känner till och håller många dörrar öppna. Men man måste börja mycket tidigare med studieyrkesvägledningen, kanske redan i mellanstadiet, och hitta styrkorna och motivationen hos eleverna.

Omkring tio procent uppskattas vara elever som valt Samhällsvetenskapsprogrammet trots att de varken är studiemotiverade eller särskilt intresserade av samhällsfrågor.

– Hade vi haft yrkesprogram som gav grundläggande behörighet tror jag det hade varit fler av dessa elever som hade valt yrkesprogrammen, säger Amelie von Zweigbergk, chef industriell utveckling inom Teknikföretagen.

Hon får medhåll av såväl Lina Hultqvist som besöksnäringens Peter Thomelius, HR- & utbildningschef på Visita, som ser uppdelningen mellan studie- och yrkesförberedande programmen som ett problem.  

– Många gånger passar eleverna i denna grupp inte riktigt in på samhällsvetenskapliga programmet, och blir en lågpresterande elev i en högpresterande klass. Det tror jag är ganska skadligt för självförtroendet, säger Lina Hultqvist.

Amelie von Zweigbergk menar att gymnasieskolorna måste bli bättre på att förankra sig i verkligheten för att eleverna ska förstå vad som väntar i ett framtida studie- eller yrkesliv. Obligatorisk praktik är en väg att gå, samarbeten med högskolor ett annat.

– När det gäller teknikprogrammen är det otroligt mycket fokus på samarbeten med högskolorna, som KTH. Eleverna ska känna att de är på väg dit redan när de går på gymnasiet. Det ser man mer sällan på Samhällsprogrammen, säger hon.

Cecilia Burman

Svenskt Näringsliv: Tre förslag för att stärka det samhällsvetenskapliga programmet
  • Gör matte 3 obligatoriskt, vilket skulle stärka högskolekopplingen och höja svårighetsgraden.
     
  • Dela upp programmet i två delar, en beteendevetenskaplig och pedagogisk inriktning, och en för statsvetenskap och sociologi. Det skulle också stärka anknytningen till högskolan. Eller så byter man namn till Beteendevetenskapliga programmet, för att konkretisera vad det faktiskt är man studerar.
     
  • Inför idrottsinriktning och andra profiler på andra program, och ännu hellre att de är kopplade till skolorna och inte specifika program. I dag är det oftast samhälls- eller ekonomiprogrammet man måste läsa för att få tillgång till idrottsprofilen.

 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Skolverkets GD: "Politiska debatten skapar motsättningar mellan skolor"

UTBILDNING Elever och lärare är mer nöjda med friskolor än kommunala. Lönsamhet och skolkvalitet går hand i hand. Det visar tre nya rapporter från Svenskt Näringsliv. Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket, är inte förvånad över resultaten.
NYHET Publicerad:

Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

KOMMENTAR Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Samhällsvetarprogram måste vässas

UTBILDNING Det är få som fortsätter till högre studier från gymnasieskolans samhällsvetenskapsprogram. Ett problem är att elever som borde ha valt en annan inriktning hamnar där. ”Vi tror att man behöver ett smalare och vassare samhällsvetarprogram”, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Så bekämpar vi betygsinflation

KOMMENTAR Debatten om betygsinflationen i skolan har ofta fel utgångspunkt med fokus på skolformen, trots att skillnaderna är små mellan kommunala och fristående skolor. Betygsinflationen kräver ett större grepp med åtgärder som central rättning av prov, effektiva åtgärder mot fusk och en översyn av betygssystemet. Det menar Anders Morin och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Slå vakt om valfriheten

KOMMENTAR Det senaste årtiondet har elevers bakgrund fått en ökad betydelse för hur de lyckas i skolan. Dessutom har skolsegregationen ökat. Det är det dystra budskapet i en ny rapport från Skolverket, skriver skolexpert Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Mer relevanta utbildningar kan öka lusten av lära

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Svenskt Näringslivs årliga gymnasierapport har precis släppts. Andelen elever som tar examen från de nationella programmen har ökat något. ”Det är positivt, men resultaten måste förbättras snabbare”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Efterlängtat besked om gymnasieskolan

KOMMENTAR Gymnasieskolans effektivitet och resursutnyttjande behöver förbättras. Av de skälen är det angeläget att huvudmän konkurrerar på lika villkor, elevernas resultat förbättras och näringslivets kompetensförsörjning underlättas, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

Gymnasiets yrkesprogram måste bli mer flexibla

KOMMENTAR Yrkesprogrammens främsta attraktionskraft kan inte vara att de ska leda till en högskolebehörighet, utan till jobb. Mer behöver göras för att öka gymnasiets flexibilitet, branschernas inflytande och samtliga programs kvalitet och attraktionskraft, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till regeringens proposition.
NYHET Publicerad:

Skolan måste förbereda unga för arbetslivet

KOMMENTAR Studier visar att unga är ansvarsfulla och ambitiösa. Men många är dåligt förberedda för arbetslivet. En orsak är att skolan inte förbereder eleverna i tillräcklig utsträckning, skriver Lars Göran Johansson, vice vd.
NYHET Publicerad:

Utan friskolor klarar inte Sverige babyboomen

BEFOLKNINGSTILLVÄXT Antalet nyfödda i Sverige är större än någonsin. Det är en utmaning för samhället att klara skolgången för alla barn. De tre närmaste åren saknas cirka 80 000 platser i grundskolan. Utan friskolor kommer det behovet inte att kunna mötas, menar Friskolornas Riksförbund, som kallar situationen för den okända välfärdsutmaningen.
NYHET Publicerad:

Lärarbrist kräver nytänkande

KOMMENTAR Det saknas 80 000 behöriga lärare om femton år, enligt Skolverket. Om den dystra trenden ska vändas måste situationen tas på största allvar, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert. Hon vill lösa problemet genom att skärpa antagningen till lärarutbildningen, skapa fler vägar in i läraryrket och få fram en differentierad lönesättning. 
NYHET Publicerad:

Läsförmåga grunden till lärande

KOMMENTAR Det är lite si och så med läslusten hos svenska elever. Följaktligen finns potential till förbättring. Skolan har en viktig uppgift att lära så många elever som möjligt att knäcka läskoden, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Forskare: ”Kompetensbrist största tillväxthindret”

KOMPETENS Kompetensbristen är skriande i nästan alla branscher. ”Att bara satsa på utbildning när de andra pusselbitarna saknas är som att slänga pengarna i sjön."
NYHET Publicerad:

Pojkar på efterkälken ett problem för framtidens arbetsliv

KOMMENTAR Svenska 15-åringar presterar över genomsnittet i ett PISA-test som mäter förmågan att lösa problem. Det är positivt. Negativt är gapet mellan könen, 42 poäng, till flickors fördel. Skillnaden måste skolan ta på allvar, annars får det negativa effekter på framtidens arbetsliv, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Likvärdighet ska inte vara ideologiskt slagträ

KOMMENTAR Skoldebatten borde fokusera på kunskapsförmedling. Istället blir likvärdighet ett ideologiskt slagträ, skriver Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Så här kan vi lösa lärarbristen

DEBATT Det är hög tid att lösa lärarbristen. Att rekrytera lärare från andra yrkesgrupper, främja en ökad lönespridning och skapa en elitlärarutbildning är tre vägar som faktiskt har en chans att fungera, skriver Mikaela Almerud, skolexpert.
NYHET Publicerad:

Skolan är inte mer ojämlik nu än tidigare

KOMMENTAR Elever med olika bakgrund får olika chans i skolan, men regeringen pratar om vinster istället för effektiva åtgärder.
NYHET Publicerad:

Motorbranschcollege ska stärka utbildningen

KOMPETENS Klara för certifiering – nu är Motorbranschcollege igång. Motorbranschens Yrkesnämnd kommer i september att certifiera tre skolor som Motorbranschcollege. 
NYHET Publicerad:

Massiv kritik mot kvotering i skolan

KOMMENTAR Rättsosäkert, ogenomtänkt och otydligt, ett förslag som kan leda till diskriminering, försämrad likvärdighet och konflikter. Så kan den massiva remisskritiken mot regeringens förslag om att införa kvoter i skolan sammanfattas. Förslaget bör kastas i papperskorgen. Det skriver Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.