Under de senaste åren har söktrycket till samhällsvetenskapsprogrammet minskat, men alltjämt är det gymnasieskolans största enskilda program. Bland de högskoleförberedande programmen har det emellertid bland de lägsta övergångarna till vidare studier, och programmet framställs ibland som ett ickevalsalternativ för de som inte vet vad de vill göra varken under eller efter gymnasiet.
Samhällsvetenskapsprogrammet har en för låg examensfrekvens, det problemet delar programmet med övriga gymnasieprogram. Däremot sticker det ut i andra avseenden. Jämfört med andra högskoleförberedande program är övergången till akademiska studier på universitet och högskola låg. Många elever börjar arbeta i branscher som inte direkt har koppling till programmet och då väcks frågan om det för en del elever egentligen hade varit bättre att välja ett annat program?
Det är självklart att de elever som väljer samhällsvetenskapsprogrammet av intresse för programmets innehåll och med ambitionen att studera vidare inom det samhällsvetenskapliga fältet på universitet och högskolor också ska välja programmet. Men för många elever verkar välja programmet för att slippa välja. För att hålla så många dörrar öppna som möjligt. Risken är då att programmet stänger fler dörrar än vad det öppnar och eleverna blir sämre rustade för studier eller jobb. Kanske är programmet ett för brett alternativ?