Skolan är inte mer ojämlik nu än tidigare

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Regeringen har fel om likvärdigheten. Det finns inga tecken på att skolan är mer ojämlik nu än tidigare. Det är häpnadsväckande att Skolverkets slutsatser om familjebakgrundens betydelse förklaras av att allt fler femtonåringar med invandrarbakgrund går i sjuan och åttan. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.

Skolklass
Foto: colourbox.com

IFAU-forskare konstaterar att likvärdigheten i grundskolan har varit konstant över tid. Familjebakgrundens betydelse för resultaten har inte ökat, och skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever har inte förändrats.

Har likvärdigheten i skolan verkligen försämrats? Nej, säger forskaren Gabriel Heller-Sahlgren i en ny och fördjupad analys av Pisa-resultaten som presenteras på Dagens Nyheters debattsida (31/8 2017). I skarp kontrast till Skolverket och regeringen finner Heller-Sahlgren få tecken på att föräldrarnas utbildning har fått större betydelse för elevernas resultat i Pisa.

Först och främst jämför regeringen äpplen och päron. Att ha lågutbildade föräldrar i dag är något annat än för 15-20 år sedan. Gruppen elever med låg socioekonomisk status är dels mindre, dels består den i mycket större utsträckning av invandrarelever. Med en enkel justering – en standardisering av elevernas bakgrund varje provår – som kontrollerar för detta förändras resultaten dramatiskt. Det finns inga tecken på någon ökning av den socioekonomiska bakgrundens betydelse. Tvärtom var föräldrarnas påverkan viktigare 2003 än de var 2015.

Någon skulle då kunna invända att Heller-Sahlgren gör en statistisk undanmanöver för att förvilla. Men även med regeringens sätt att räkna håller inte slutsatserna om familjebakgrundens betydelse. De tar nämligen inte hänsyn till att allt fler invandrarelever skriver provet när de går i sjuan och åttan.

Pisa genomförs av ett utvalt antal femtonåringar, oavsett om de går på gymnasiet eller precis har börjat högstadiet. Och sedan 2006 har andelen elever födda utomlands som går i årskurs 7 och 8 när de skriver provet ökat markant. Dessa elever har fått mindre undervisning vid provtillfället än sina jämnåriga kamrater och har generellt sett också lägre socioekonomisk bakgrund. Genom att kontrollera för årskurs och utländsk bakgrund försvinner huvuddelen av effekten.

Heller-Sahlgren får stöd från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). IFAU-forskarna finner att likvärdigheten i grundskolan har varit konstant över tid: familjebakgrundens betydelse för resultaten har inte ökat och skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever har inte förändrats.

I en intervju med Sveriges radio (10/12 2016) utvecklar Björn Öckert, professor i nationalekonomi verksam vid IFAU, kritiken om Pisa-resultat som grund för analyser av jämlikheten i skolan. Han menar att OECD använder indikatorer som är väldigt problematiska. Undersökningen baseras dessutom på enkätsvar från elever. Det är därför svårt att bedöma vad likvärdighetsresultaten i Pisa betyder.

– På IFAU studeras syskon från samma familj, vilket är ett mer stabilt sätt att mäta likvärdighet på. Det sker ingen förändring i betydelsen av familjebakgrund för resultaten. Med vårt sätt att mäta har likvärdigheten inte försämrats, säger Björn Öckert.

Gabriel Heller-Sahlgrens nya och fördjupade analys visar att lite tyder på att likvärdigheten har försämrats. Men den bristande likvärdighet måste bekämpas även om den inte ökar. Det är djupt oroväckande att elever med olika hemförhållanden inte får samma chans i skolan. Lösningen är inte att införa kvoter eller att avskaffa valfriheten. I stället handlar det om att ge landets rektorer och lärare de förutsättningar som krävs för att komma tillrätta med problemet. Svenskt Näringsliv har föreslagit en ökad omfördelning av resurser till skolor med stora behov. Vi har också krävt tuffare ingripanden mot kommuner och skolor som år efter år presterar låga resultat. Det gäller också att se till att Sveriges bästa lärare och skolledare tar sig an skolorna med störst behov, t.ex. i utsatta områden.

Men regeringen vill hellre prata om vinstförbud än åtgärder som verkligen löser problemen. Det är mycket möjligt att förskolor och skolor för över 300 000 barn och elever inom kort kommer att ”slås ut”. Regeringen är säkert beredd att offra dessa barn och elever som en ”kompromiss” för att behålla makten, men Heller-Sahlgrens rapport visar att de inte kan använda likvärdigheten som argument.

Länk till debattartikel i Dagens Nyheter

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Pensionspopulismen har nått regeringen

KOMMENTAR Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) visar i flera oroande uttalanden – senast i Svenska Dagbladet den 9 maj – att Socialdemokraterna vacklar betänkligt som försvarare av pensionssystemet. Grunden för detta är livsinkomstprincipen som innebär att pension är ett resultat av arbete. Ju mer eller ju längre vi arbetar, desto högre blir pensionen.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Kommissionen genomför stor översyn av statsstödsreglerna

KOMMENTAR Statsstödsreglerna avgör när företag i Sverige och andra medlemsländer kan motta stöd i olika former från det offentliga. EU-kommissionen har nu sjösatt en omfattande utvärdering av reglerna, som ska ligga till grund för nästa kommissions revideringsarbete. Svenska företag har möjlighet att påverka regelverkens långsiktiga utformning, skriver konkurrens- och statsstödsexpert Stefan Sagebro.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik för akademi och näringsliv

KOMMENTAR Svensk forskningspolitik kräver en uppryckning. Bland annat måste näringslivet involveras i större utsträckning. Regeringen har möjlighet att göra något åt situationen i nästa forskningsproposition. Det skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Utsläppsfri el krävs för en klimatsmart och digital framtid

KOMMENTAR Genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen har stora utmaningar att ta tag i gällande elsystemet som inte diskuterades innan överenskommelsen gjordes. Den kraftigt ökade elanvändningen, leveranssäkerheten och att elnätet inte räcker till är tre sådana utmaningar, skriver energiexperten Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik
NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Bakläxa för Arbetsförmedlingens kontroller

KOMMENTAR Idag redovisar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, nya graverande siffror som visar på omfattande brister i Arbetsförmedlingens myndighetsutövning. Det är endast en i raden av granskningar som visar att kontrollfunktionen för aktivt arbetssökande står med uppenbara problem. Situationen riskerar att urholka legitimiteten för centrala arbetsmarknadsinstitutioner, skriver Pär Andersson, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Låt inte ePrivacy dränka digitala möjligheter

KOMMENTAR Om ePrivacyförordningen får fel utformning, så beskär det möjligheterna till elektronisk överföring och lagring av data. Det är negativt för alla som kommunicerar digitalt. Kasta förslaget i soptunnan och börja om, skriver Carolina Brånby, jurist digital policy.
NYHET Publicerad:

Dags att reformera ansvarsreglerna för skatter

KOMMNENTAR Det skatterättsliga företrädaransvaret behöver bli föremål för en omfattande översyn där frågan får bred och allsidig belysning i en offentlig utredning, skriver skatteexpert Lynda Ondrasek Olofsson