Skolan är inte mer ojämlik nu än tidigare

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Regeringen har fel om likvärdigheten. Det finns inga tecken på att skolan är mer ojämlik nu än tidigare. Det är häpnadsväckande att Skolverkets slutsatser om familjebakgrundens betydelse förklaras av att allt fler femtonåringar med invandrarbakgrund går i sjuan och åttan. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.

Skolklass
Foto: colourbox.com

IFAU-forskare konstaterar att likvärdigheten i grundskolan har varit konstant över tid. Familjebakgrundens betydelse för resultaten har inte ökat, och skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever har inte förändrats.

Har likvärdigheten i skolan verkligen försämrats? Nej, säger forskaren Gabriel Heller-Sahlgren i en ny och fördjupad analys av Pisa-resultaten som presenteras på Dagens Nyheters debattsida (31/8 2017). I skarp kontrast till Skolverket och regeringen finner Heller-Sahlgren få tecken på att föräldrarnas utbildning har fått större betydelse för elevernas resultat i Pisa.

Först och främst jämför regeringen äpplen och päron. Att ha lågutbildade föräldrar i dag är något annat än för 15-20 år sedan. Gruppen elever med låg socioekonomisk status är dels mindre, dels består den i mycket större utsträckning av invandrarelever. Med en enkel justering – en standardisering av elevernas bakgrund varje provår – som kontrollerar för detta förändras resultaten dramatiskt. Det finns inga tecken på någon ökning av den socioekonomiska bakgrundens betydelse. Tvärtom var föräldrarnas påverkan viktigare 2003 än de var 2015.

Någon skulle då kunna invända att Heller-Sahlgren gör en statistisk undanmanöver för att förvilla. Men även med regeringens sätt att räkna håller inte slutsatserna om familjebakgrundens betydelse. De tar nämligen inte hänsyn till att allt fler invandrarelever skriver provet när de går i sjuan och åttan.

Pisa genomförs av ett utvalt antal femtonåringar, oavsett om de går på gymnasiet eller precis har börjat högstadiet. Och sedan 2006 har andelen elever födda utomlands som går i årskurs 7 och 8 när de skriver provet ökat markant. Dessa elever har fått mindre undervisning vid provtillfället än sina jämnåriga kamrater och har generellt sett också lägre socioekonomisk bakgrund. Genom att kontrollera för årskurs och utländsk bakgrund försvinner huvuddelen av effekten.

Heller-Sahlgren får stöd från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). IFAU-forskarna finner att likvärdigheten i grundskolan har varit konstant över tid: familjebakgrundens betydelse för resultaten har inte ökat och skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever har inte förändrats.

I en intervju med Sveriges radio (10/12 2016) utvecklar Björn Öckert, professor i nationalekonomi verksam vid IFAU, kritiken om Pisa-resultat som grund för analyser av jämlikheten i skolan. Han menar att OECD använder indikatorer som är väldigt problematiska. Undersökningen baseras dessutom på enkätsvar från elever. Det är därför svårt att bedöma vad likvärdighetsresultaten i Pisa betyder.

– På IFAU studeras syskon från samma familj, vilket är ett mer stabilt sätt att mäta likvärdighet på. Det sker ingen förändring i betydelsen av familjebakgrund för resultaten. Med vårt sätt att mäta har likvärdigheten inte försämrats, säger Björn Öckert.

Gabriel Heller-Sahlgrens nya och fördjupade analys visar att lite tyder på att likvärdigheten har försämrats. Men den bristande likvärdighet måste bekämpas även om den inte ökar. Det är djupt oroväckande att elever med olika hemförhållanden inte får samma chans i skolan. Lösningen är inte att införa kvoter eller att avskaffa valfriheten. I stället handlar det om att ge landets rektorer och lärare de förutsättningar som krävs för att komma tillrätta med problemet. Svenskt Näringsliv har föreslagit en ökad omfördelning av resurser till skolor med stora behov. Vi har också krävt tuffare ingripanden mot kommuner och skolor som år efter år presterar låga resultat. Det gäller också att se till att Sveriges bästa lärare och skolledare tar sig an skolorna med störst behov, t.ex. i utsatta områden.

Men regeringen vill hellre prata om vinstförbud än åtgärder som verkligen löser problemen. Det är mycket möjligt att förskolor och skolor för över 300 000 barn och elever inom kort kommer att ”slås ut”. Regeringen är säkert beredd att offra dessa barn och elever som en ”kompromiss” för att behålla makten, men Heller-Sahlgrens rapport visar att de inte kan använda likvärdigheten som argument.

Länk till debattartikel i Dagens Nyheter

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Vill bredda ungas syn på arbetslivet

SYV I mitten av februari öppnar storsatsningen Jobblabb – Arbetets museums nya utställning, som ska nå alla elever i årskurs 5 i Östergötland. Då möter experimentverkstad studie- och yrkesvägledning.
NYHET Publicerad:

DN Debatt. ”Gymnasiets yrkesprogram leder snabbast till jobb”

DEBATT Ny statistik visar att det är stor skillnad mellan olika gymnasieprogram i hur lång tid det tar för eleverna att etablera sig på arbetsmarknaden. Därför vill vi öka medvetenheten om hur programmen står sig på arbetsmarknaden, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt näringsliv, på DN Debatt.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar ger välbetalda jobb

UTBILDNING Studenter från yrkesutbildningar har en gynnsam löneutveckling, visar siffror från SCB som Ekonomifakta har sammanställt.
NYHET Publicerad:

PISA-resultaten ett glädjebesked – men orosmoln finns kvar

KOMMENTAR Det finns anledning att glädjas åt den senaste PISA-undersökningen, men inte skäl att slå sig till ro. Utmaningarna är fortfarande avsevärda. Svenskt Näringsliv vill se en rad reformer för att ytterligare stärka resultaten i skolan, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så blir studie- och yrkesvägledningen bättre

KOMMENTAR Skolans studie- och yrkesvägledning måste bli bättre på att mäta och följa upp verksamheten. Skolexperterna Karin Rebas och Johan Olsson föreslår ett SYV-index med parametrar som till exempel måluppfyllelse i grundskolan, studieavbrott i gymnasiet och övergång till jobb.
NYHET Publicerad:

Effektivisering handlar inte om att springa fortare

KOMMENTAR Kommunsektorns kris kan undvikas, visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Så blir studievägledningen effektivare

UTBILDNING Studievägledningen i den svenska skolan måste bli bättre, anser flera instanser. Större möjligheter att mäta och följa upp verksamheten samt en övergripande strategi på området är centralt, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Företagen måste få större inflytande över yrkesutbildningar  

DEBATT Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

"Svenska skolor saknar undervisningskultur i matte"

FORSKNING "Nyutbildade svenska lärare skulle vilja undervisa matematik på ett annat sätt, men de vet inte hur och de kan inte börja experimentera i en klass", säger Yukiko Asami Johansson, matematikforskare vid Högskolan i Gävle.
NYHET Publicerad:

Skolans styrdokument bör ha kunskapen i fokus

KOMMENTAR Sverige satsar stora belopp på skolan, förväntningarna på goda resultat är höga. När skolans styrdokument nu ska förändras är det viktigt med en konstruktiv debatt där det kastas ljus på flera perspektiv och att det finns en samsyn när beslut ska tas, skriver Johan Olsson och Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.