NYHET31 augusti 2017

Skolan är inte mer ojämlik nu än tidigare

Regeringen har fel om likvärdigheten. Det finns inga tecken på att skolan är mer ojämlik nu än tidigare. Det är häpnadsväckande att Skolverkets slutsatser om familjebakgrundens betydelse förklaras av att allt fler femtonåringar med invandrarbakgrund går i sjuan och åttan. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert.

IFAU-forskare konstaterar att likvärdigheten i grundskolan har varit konstant över tid. Familjebakgrundens betydelse för resultaten har inte ökat, och skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever har inte förändrats.Foto: colourbox.com

Har likvärdigheten i skolan verkligen försämrats? Nej, säger forskaren Gabriel Heller-Sahlgren i en ny och fördjupad analys av Pisa-resultaten som presenteras på Dagens Nyheters debattsida (31/8 2017). I skarp kontrast till Skolverket och regeringen finner Heller-Sahlgren få tecken på att föräldrarnas utbildning har fått större betydelse för elevernas resultat i Pisa.

Först och främst jämför regeringen äpplen och päron. Att ha lågutbildade föräldrar i dag är något annat än för 15-20 år sedan. Gruppen elever med låg socioekonomisk status är dels mindre, dels består den i mycket större utsträckning av invandrarelever. Med en enkel justering – en standardisering av elevernas bakgrund varje provår – som kontrollerar för detta förändras resultaten dramatiskt. Det finns inga tecken på någon ökning av den socioekonomiska bakgrundens betydelse. Tvärtom var föräldrarnas påverkan viktigare 2003 än de var 2015.

Någon skulle då kunna invända att Heller-Sahlgren gör en statistisk undanmanöver för att förvilla. Men även med regeringens sätt att räkna håller inte slutsatserna om familjebakgrundens betydelse. De tar nämligen inte hänsyn till att allt fler invandrarelever skriver provet när de går i sjuan och åttan.

Pisa genomförs av ett utvalt antal femtonåringar, oavsett om de går på gymnasiet eller precis har börjat högstadiet. Och sedan 2006 har andelen elever födda utomlands som går i årskurs 7 och 8 när de skriver provet ökat markant. Dessa elever har fått mindre undervisning vid provtillfället än sina jämnåriga kamrater och har generellt sett också lägre socioekonomisk bakgrund. Genom att kontrollera för årskurs och utländsk bakgrund försvinner huvuddelen av effekten.

Heller-Sahlgren får stöd från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). IFAU-forskarna finner att likvärdigheten i grundskolan har varit konstant över tid: familjebakgrundens betydelse för resultaten har inte ökat och skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever har inte förändrats.

I en intervju med Sveriges radio (10/12 2016) utvecklar Björn Öckert, professor i nationalekonomi verksam vid IFAU, kritiken om Pisa-resultat som grund för analyser av jämlikheten i skolan. Han menar att OECD använder indikatorer som är väldigt problematiska. Undersökningen baseras dessutom på enkätsvar från elever. Det är därför svårt att bedöma vad likvärdighetsresultaten i Pisa betyder.

– På IFAU studeras syskon från samma familj, vilket är ett mer stabilt sätt att mäta likvärdighet på. Det sker ingen förändring i betydelsen av familjebakgrund för resultaten. Med vårt sätt att mäta har likvärdigheten inte försämrats, säger Björn Öckert.

Gabriel Heller-Sahlgrens nya och fördjupade analys visar att lite tyder på att likvärdigheten har försämrats. Men den bristande likvärdighet måste bekämpas även om den inte ökar. Det är djupt oroväckande att elever med olika hemförhållanden inte får samma chans i skolan. Lösningen är inte att införa kvoter eller att avskaffa valfriheten. I stället handlar det om att ge landets rektorer och lärare de förutsättningar som krävs för att komma tillrätta med problemet. Svenskt Näringsliv har föreslagit en ökad omfördelning av resurser till skolor med stora behov. Vi har också krävt tuffare ingripanden mot kommuner och skolor som år efter år presterar låga resultat. Det gäller också att se till att Sveriges bästa lärare och skolledare tar sig an skolorna med störst behov, t.ex. i utsatta områden.

Men regeringen vill hellre prata om vinstförbud än åtgärder som verkligen löser problemen. Det är mycket möjligt att förskolor och skolor för över 300 000 barn och elever inom kort kommer att ”slås ut”. Regeringen är säkert beredd att offra dessa barn och elever som en ”kompromiss” för att behålla makten, men Heller-Sahlgrens rapport visar att de inte kan använda likvärdigheten som argument.

Länk till debattartikel i Dagens Nyheter

Utbildning
Skriven avFredric Skälstad
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist