Skolor som företag- möjligheter till bättre skolresultat eller lägre kostnader genom samarbete och koncerntänkande

RAPPORT Publicerad
Skolor_som_fo_retag_webb.pdf

De över tid sjunkande resultaten i den svenska skolan har varit hett omdebatterade. Det gäller både dess orsaker och vad man kan göra för att vända trenden. Debatten har huvudsakligen rört frågor på makronivå som vilka som ska få driva skolor, skolval, konkurrens och valfrihet, liksom interna faktorer som elevgruppernas storlekar eller lärarnas löner. Dessa är inte oviktiga.

Det finns emellertid en rad frågor som har med skolans organisation, styrning och ledning - det vill göra hur skolorna fungerar som företag – att göra som också påverkar effektiviteten och kvaliteten i skolan. Utifrån forskningen på detta område kan man identifiera flera åtgärder som skolor eller skolhuvudmän (kommunala som privata) kan vidta utan att vänta in eventuella lagstiftningsförändringar. Dessa frågor – och åtgärder – är temat för denna rapport.

De rekommendationer som ges är bland annat att satsa på större enheter i skolan, att arbeta mer med koncerntänkande, att satsa på att rekrytera – och behålla – dugliga lärare, och att använda personal och undervisningstid mer effektivt. Det sista är inte minst viktigt i och med att svenska lärare i ett internationellt perspektiv lägger förhållandevis mycket tid på administration, respektive har begränsat administrativt stöd (även om svenska skolor har förhållandevis mycket personal). Svenska skolor använder också mindre del av klasrumstiden till undervisning än skolor i många andra länder.

Vidare är de flesta svenska skolor trots att det finns påtagliga stordriftsfördelar inom skolan och samtidigt som större skolor lättare kan erbjuda hög kvalitet. Ett genomgående tema i rapporten är att ledarskapet spelar en betydande roll – både på skolnivå och på huvudmannanivå. Därför finns det också goda skäl att inte begränsa skolornas möjligheter att rekrytera dugliga skolledare, exempelvis genom att stänga ute personer med företagsledningskompetens – men utan lärarbakgrund.

Genom att öppna rektorsyrket för fler kan skolan sannolikt lättare lösa flera av problemen som debatteras idag. Därför föreslås även att kravet på att den som ska vara rektor måste ha en pedagogisk utbildning tas bort.

Erik Lakomaa