Slå vakt om valfriheten

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Under det senaste årtiondet har elevernas bakgrund fått en ökad betydelse för hur väl de lyckas i skolan. Dessutom har skolsegregationen ökat, vilket innebär att elever med olika bakgrund inte möts lika ofta i skolan. Det är det dystra budskapet i en ny rapport från Skolverket.

KarinRebas

Karin Rebas, skolpolitisk expert

En viktig faktor är ökningen och den förändrade sammansättningen i gruppen utlandsfödda elever. Det är mycket som tyder på att skolan inte blivit sämre på sitt kompensatoriska uppdrag – utan att ”elevernas förutsättningar, som de har med sig hemifrån, har blivit mer olikartade och gjort det kompensatoriska uppdraget svårare”, skriver rapportförfattarna.

De utlandsfödda eleverna är äldre och kommer från länder med sämre utbildningssystem, vilket gör att eleverna har fått sämre förutsättningar att nå goda resultat jämfört med tidigare årskullar.

Att fler och äldre elever från krigsdrabbade länder får effekter för skolresultaten i stort är knappast förvånande. Sverige har många skickliga lärare och de nyanlända eleverna är ofta ambitiösa, men även med optimala förutsättningar kan det vara omöjligt att lära sig ett nytt språk och ta igen flera års missad skolgång på kort tid.

Det är sant att boendesegregationen och skolans svårigheter att kompensera för familjebakgrund leder till en situation där vissa skolor väljs bort – av såväl elever som lärare.  Risken finns dock att några av åtgärderna som föreslås skulle förvärra effekten.

Svaret från exempelvis Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, är att ”se över skolvalet och etableringsrätten”. Det är feltänkt. Att inskränka det fria skolvalet riskerar snarare att förvärra segregationen. Det reella alternativet till skolval är närhetsprincip – att eleven måste gå i den skola som ligger närmast hemmet; det leder till ökade klyftor förvärrad integration. Rätt utformat är skolval snarare en viktig murbräcka mot segregation.

Välbärgade föräldrar skulle också kunna välja bort det offentliga skolsystemet genom att själva finansiera exklusiva privatskolor med som kan locka till sig skickliga lärare, något som verkligen skulle skapa ett A- och B-lag i Skolsverige. I länder utan valfrihet inom ramen för offentlig finansiering finns det ofta istället en omfattande privatskolesektor. Det nationella skolsystemet slits isär. Det skulle kunna leda till kraftigt ökad segregation på sikt.

Jag är - precis som skoldebattören Åsa Melander https://www.svd.se/vem-vill-ta-risk-med-barnets-skolgang-for-allas-basta - övertygad om att tvångsplacering på skolor med ”dåligt” rykte inte kommer att fungera för att minska segregationen. Resursstarka föräldrar kommer att hitta andra vägar.

Lösningen ligger snarare i att skapa skolor som är attraktiva för alla - för såväl resurssvaga som resursstarka familjer.

Det behövs tuffare ingripanden mot huvudmän och skolor som år efter år presterar usla resultat. Socioekonomiska förutsättningar måste få ett tydligare genomslag i skolpengen. Skolan behöver få användbara mått på progression, så att elever och föräldrar kan göra vettiga val, baserade på det värde som en enskild skola faktiskt tillför.

Det gäller också se till att de skickligaste lärarna och skolledarna tar sig an skolorna med störst behov. Här kan man influeras av länder, som Sydkorea, där man har lyckats rekrytera skickliga lärare till de mest krävande skolorna. Fungerande incitamentsstrukturer handlar inte bara om höjda löner, utan också om andra typer av reformer, som tvålärarsystem, som kan göra arbetsbördan lättare.

Sverige har en unik modell som förenar frihet och jämlikhet – valfrihet inom ramen för offentlig finansiering och förbud mot skolavgifter. Svensk skola är i stort behov av reformer; att alla elever oavsett bakgrund ska få samma chans i skolan är centralt. Men den svenska modellen ska utvecklas, inte avvecklas.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

PISA-resultaten ett glädjebesked – men orosmoln finns kvar

KOMMENTAR Det finns anledning att glädjas åt den senaste PISA-undersökningen, men inte skäl att slå sig till ro. Utmaningarna är fortfarande avsevärda. Svenskt Näringsliv vill se en rad reformer för att ytterligare stärka resultaten i skolan, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så blir studie- och yrkesvägledningen bättre

KOMMENTAR Skolans studie- och yrkesvägledning måste bli bättre på att mäta och följa upp verksamheten. Skolexperterna Karin Rebas och Johan Olsson föreslår ett SYV-index med parametrar som till exempel måluppfyllelse i grundskolan, studieavbrott i gymnasiet och övergång till jobb.
NYHET Publicerad:

Så blir studievägledningen effektivare

UTBILDNING Studievägledningen i den svenska skolan måste bli bättre, anser flera instanser. Större möjligheter att mäta och följa upp verksamheten samt en övergripande strategi på området är centralt, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Företagen måste få större inflytande över yrkesutbildningar  

DEBATT Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

"Svenska skolor saknar undervisningskultur i matte"

FORSKNING "Nyutbildade svenska lärare skulle vilja undervisa matematik på ett annat sätt, men de vet inte hur och de kan inte börja experimentera i en klass", säger Yukiko Asami Johansson, matematikforskare vid Högskolan i Gävle.
NYHET Publicerad:

Skolans styrdokument bör ha kunskapen i fokus

KOMMENTAR Sverige satsar stora belopp på skolan, förväntningarna på goda resultat är höga. När skolans styrdokument nu ska förändras är det viktigt med en konstruktiv debatt där det kastas ljus på flera perspektiv och att det finns en samsyn när beslut ska tas, skriver Johan Olsson och Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik
NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

UTBILDNING Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Framtidens gymnasieskola: ”Kan lära av näringslivets effektivitet”

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sin slutrapport om hur svensk gymnasieskola bör se ut år 2030. Syftet är att motverka Sveriges allt mer ökande kompetensbrist. Under ett seminarium nyligen låg fokus på att individualisera lärandet och nyttja digitala verktyg på nya sätt, men även på hur näringslivet kan inspirera en omstrukturering av skolornas ledning.
NYHET Publicerad:

Kommission: Så ska framtidens gymnasieskola se ut

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sina slutsatser. Siktet är inställt på 2030. Fram tills dess ska svenska gymnasieelever ha höjt kunskapsnivån. Det ska ske genom att lärarrollen renodlas och digitaliseras, fler statliga kvalitetskontroller, att betygsystemet görs om och satsningar på yrkesprogram.
NYHET Publicerad:

Ljusa framtidsutsikter för teknikeleverna

YRKESUTBILDNING Alla får jobb. Det är en av orsakerna till att söktrycket till SKF Tekniska Gymnasium i höstas nådde all-time-high. Förhoppningsvis är det också en trend som gör att allt fler väljer tekniska utbildningar på gymnasiet.
NYHET Publicerad:

Så ser föräldrar på gymnasievalet

GYMNASIEVALET Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. De högskoleförberedande programmen verkar ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.