Tvångsplacering löser inte segregationen

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Minskad valfrihet motverkar inte skolsegregation. Det finns alternativ som gör den vanliga skolan attraktiv för fler. Bygg ut skolor som fungerar väl, skapa en kultur där alla elever lär sig mer och se till att skolor med störst behov kan rekrytera skickliga skolledare och lärare, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.

skola utbildning

Det finns ett värde i att barn med olika bakgrund möts i skolan. Självklart måste alla skolsystem, även det svenska, utvärderas, debatteras och reformeras, skriver författaren.

Skolsegregationen sprider sig i landet, skriver German Bender, programchef arbetsmarknad Arena Idé och Per Kornhall, oberoende skolexpert, på DN Debatt. Den sociala och ekonomiska skiktningen märks också i medelstora kommuner med 50 – 10 000 invånare. Och lösningen är, föga förvånande, ”omfattande reformer av friskolesystemets alla fyra delar”, det vill säga skolpengen, det fria skolvalet, den fria etableringsrätten och vinstuttagen.

Det finns ett värde i att barn med olika bakgrund möts i skolan. Självklart måste alla skolsystem, även det svenska, utvärderas, debatteras och reformeras.

Men bilden av skolsegregationen skulle lösas genom inskränkningar i det fria skolvalet stämmer inte. Även om valfriheten avskaffades skulle nästan alla skillnader mellan skolor och elever finnas kvar, eftersom segregationen i stor del beror på boendesegregation. 

I den här diskussionen glömmer man också ofta bort att det inte är statistik det handlar om, utan barn– barn som har en chans i livet att gå i skolan och som alla borde ha rätten att få lära sig så mycket som möjligt. Situationen i vissa av skolorna som nu väljs bort är så problematisk att ingen elev borde gå där. Det är intressant att förslagen från vänster sällan handlar om vilka metoder som krävs för att förbättra dessa skolor, att lyfta dem och göra dem mer attraktiva även för resursstarka elever och föräldrar. Det som förespråkas är alltid minskad valfrihet.

Det finns andra alternativ – som att göra den vanliga skolan attraktiv för fler. Alltför många skolor har fortfarande problem med stök och otrygghet. Se på framgångarna för Internationella Engelska Skolan, som, till en inte obetydlig del, bygger på ett löfte om tydliga strukturer och ordning och reda. Bygg en kultur med höga förväntningar, där fokus ligger på att alla ska komma längre – inte bara klara sig över godkäntgränsen.

Utveckla system med förädlingsvärde, så att föräldrar och elever kan se vad en skola faktiskt tillför. Gör skolvalet obligatoriskt och utöka hjälpen till de familjer – exempelvis nyanlända - som kan ha svårt att överblicka systemen och göra informerade val. Se till att tydligt vikta in socioekonomiska förutsättningar i skolpengen och att resurserna används rätt, för att skapa incitament som gör att skolorna med störst behov kan rekrytera de skickligaste skolledarna och lärarna. Bygg ut skolor som fungerar väl, ge rektorer som lyckats väl med sina uppdrag mandat att styra över flera skolor, samtidigt som Skolinspektionen får ett större mandat att stötta underpresterande skolor och att fler skolor som inte fungerar läggs ned.

Tvångsplacering, som Benders och Kornhalls resonemang ytterst leder till, leder inte till minskad segregation – utan snarare till att fler resursstarka elever och föräldrar använder de kryphål som finns kvar. Det skulle bland annat kunna innebära ett ökat tryck på bostadsområden kring attraktiva skolor och att resursstarka föräldrar sätter sina barn i egenfinansierade privatskolor. Då kan man tala om ett segregerat samhälle.

Artikel DN-debatt

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik
NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

UTBILDNING Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Framtidens gymnasieskola: ”Kan lära av näringslivets effektivitet”

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sin slutrapport om hur svensk gymnasieskola bör se ut år 2030. Syftet är att motverka Sveriges allt mer ökande kompetensbrist. Under ett seminarium nyligen låg fokus på att individualisera lärandet och nyttja digitala verktyg på nya sätt, men även på hur näringslivet kan inspirera en omstrukturering av skolornas ledning.
NYHET Publicerad:

Kommission: Så ska framtidens gymnasieskola se ut

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sina slutsatser. Siktet är inställt på 2030. Fram tills dess ska svenska gymnasieelever ha höjt kunskapsnivån. Det ska ske genom att lärarrollen renodlas och digitaliseras, fler statliga kvalitetskontroller, att betygsystemet görs om och satsningar på yrkesprogram.
NYHET Publicerad:

Ljusa framtidsutsikter för teknikeleverna

YRKESUTBILDNING Alla får jobb. Det är en av orsakerna till att söktrycket till SKF Tekniska Gymnasium i höstas nådde all-time-high. Förhoppningsvis är det också en trend som gör att allt fler väljer tekniska utbildningar på gymnasiet.
NYHET Publicerad:

Så ser föräldrar på gymnasievalet

GYMNASIEVALET Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. De högskoleförberedande programmen verkar ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Så klarar sig gymnasieelever på arbetsmarknaden

KOMMENTAR För att lösa knutarna på arbetsmarknaden måste gymnasieprogrammen bli mer relevanta för yrkeslivet. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Tobias Krantz och Johan Olsson på DN Debatt, och hänvisar till den nya upplysningstjänsten Gymnasiekvalitet.se för ett bättre utbildningsval.
NYHET Publicerad:

Nyköpingsskola prisas för kvalitetsarbete

YRKESUTBILDNING Målen är tydliga. Varje lärare och elev vet vad som gäller för att uppnå bästa resultat. Arbetet har gett Nyköping Strand Utbildningscentrum utmärkelsen Bättre skola 2018.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.
NYHET Publicerad:

Fundera igenom gymnasievalet noga

DEBATT Jämför utbildningar på olika skolor, våga utmana din tonåring är några tips till föräldrar inför gymnasievalet.
NYHET Publicerad:

Tvångsplacering löser inte segregationen

KOMMENTAR Minskad valfrihet motverkar inte skolsegregation. Det finns alternativ som gör den vanliga skolan attraktiv för fler. Bygg ut skolor som fungerar väl, skapa en kultur där alla elever lär sig mer och se till att skolor med störst behov kan rekrytera skickliga skolledare och lärare, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Bra skola kräver rätt fokus

KOMMENTAR Utbildningspolitiken är en viktig samhällsfråga. Nästa regering behöver bland annat fokusera på kvalitet och studiero, värna friskolereformen och stärka samarbetet med företag inom hela utbildningssystemet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.