Tvångsplacering löser inte segregationen

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Minskad valfrihet motverkar inte skolsegregation. Det finns alternativ som gör den vanliga skolan attraktiv för fler. Bygg ut skolor som fungerar väl, skapa en kultur där alla elever lär sig mer och se till att skolor med störst behov kan rekrytera skickliga skolledare och lärare, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.

skola utbildning

Det finns ett värde i att barn med olika bakgrund möts i skolan. Självklart måste alla skolsystem, även det svenska, utvärderas, debatteras och reformeras, skriver författaren.

Skolsegregationen sprider sig i landet, skriver German Bender, programchef arbetsmarknad Arena Idé och Per Kornhall, oberoende skolexpert, på DN Debatt. Den sociala och ekonomiska skiktningen märks också i medelstora kommuner med 50 – 10 000 invånare. Och lösningen är, föga förvånande, ”omfattande reformer av friskolesystemets alla fyra delar”, det vill säga skolpengen, det fria skolvalet, den fria etableringsrätten och vinstuttagen.

Det finns ett värde i att barn med olika bakgrund möts i skolan. Självklart måste alla skolsystem, även det svenska, utvärderas, debatteras och reformeras.

Men bilden av skolsegregationen skulle lösas genom inskränkningar i det fria skolvalet stämmer inte. Även om valfriheten avskaffades skulle nästan alla skillnader mellan skolor och elever finnas kvar, eftersom segregationen i stor del beror på boendesegregation. 

I den här diskussionen glömmer man också ofta bort att det inte är statistik det handlar om, utan barn– barn som har en chans i livet att gå i skolan och som alla borde ha rätten att få lära sig så mycket som möjligt. Situationen i vissa av skolorna som nu väljs bort är så problematisk att ingen elev borde gå där. Det är intressant att förslagen från vänster sällan handlar om vilka metoder som krävs för att förbättra dessa skolor, att lyfta dem och göra dem mer attraktiva även för resursstarka elever och föräldrar. Det som förespråkas är alltid minskad valfrihet.

Det finns andra alternativ – som att göra den vanliga skolan attraktiv för fler. Alltför många skolor har fortfarande problem med stök och otrygghet. Se på framgångarna för Internationella Engelska Skolan, som, till en inte obetydlig del, bygger på ett löfte om tydliga strukturer och ordning och reda. Bygg en kultur med höga förväntningar, där fokus ligger på att alla ska komma längre – inte bara klara sig över godkäntgränsen.

Utveckla system med förädlingsvärde, så att föräldrar och elever kan se vad en skola faktiskt tillför. Gör skolvalet obligatoriskt och utöka hjälpen till de familjer – exempelvis nyanlända - som kan ha svårt att överblicka systemen och göra informerade val. Se till att tydligt vikta in socioekonomiska förutsättningar i skolpengen och att resurserna används rätt, för att skapa incitament som gör att skolorna med störst behov kan rekrytera de skickligaste skolledarna och lärarna. Bygg ut skolor som fungerar väl, ge rektorer som lyckats väl med sina uppdrag mandat att styra över flera skolor, samtidigt som Skolinspektionen får ett större mandat att stötta underpresterande skolor och att fler skolor som inte fungerar läggs ned.

Tvångsplacering, som Benders och Kornhalls resonemang ytterst leder till, leder inte till minskad segregation – utan snarare till att fler resursstarka elever och föräldrar använder de kryphål som finns kvar. Det skulle bland annat kunna innebära ett ökat tryck på bostadsområden kring attraktiva skolor och att resursstarka föräldrar sätter sina barn i egenfinansierade privatskolor. Då kan man tala om ett segregerat samhälle.

Artikel DN-debatt

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Fundera igenom gymnasievalet noga

DEBATT Jämför utbildningar på olika skolor, våga utmana din tonåring är några tips till föräldrar inför gymnasievalet.
NYHET Publicerad:

Tvångsplacering löser inte segregationen

KOMMENTAR Minskad valfrihet motverkar inte skolsegregation. Det finns alternativ som gör den vanliga skolan attraktiv för fler. Bygg ut skolor som fungerar väl, skapa en kultur där alla elever lär sig mer och se till att skolor med störst behov kan rekrytera skickliga skolledare och lärare, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Bra skola kräver rätt fokus

KOMMENTAR Utbildningspolitiken är en viktig samhällsfråga. Nästa regering behöver bland annat fokusera på kvalitet och studiero, värna friskolereformen och stärka samarbetet med företag inom hela utbildningssystemet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utbildningsplikten är feltänkt

KOMMENTAR Regeringens reform för att öka utbildningsnivån bland nyanlända – den så kallade utbildningsplikten – går trögare än tänkt. Hittills i år har 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier. Det är svårt att inte se det som ett fiasko, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Reformerad vuxenutbildning ger nyanlända hopp

KOMMENTAR Komvux på basnivå är en skolform med brister. Om inget görs, riskerar nyanlända att förlänga tiden i utanförskap. En väl fungerande utbildning kan vara inkörsporten till det svenska samhället, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation och Karin Rebas skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Vinst leder inte till betygsinflation

KOMMENTAR Forskarna Henrik Jordahl och Gabriel Heller-Sahlgren slår fast att det inte finns något samband mellan betygsinflation och lönsamhet i friskolor som bedriver grundskoleverksamhet, konstaterar Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Skolverkets GD: "Politiska debatten skapar motsättningar mellan skolor"

UTBILDNING Elever och lärare är mer nöjda med friskolor än kommunala. Lönsamhet och skolkvalitet går hand i hand. Det visar tre nya rapporter från Svenskt Näringsliv. Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket, är inte förvånad över resultaten.
NYHET Publicerad:

Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

KOMMENTAR Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Samhällsvetarprogram måste vässas

UTBILDNING Det är få som fortsätter till högre studier från gymnasieskolans samhällsvetenskapsprogram. Ett problem är att elever som borde ha valt en annan inriktning hamnar där. ”Vi tror att man behöver ett smalare och vassare samhällsvetarprogram”, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Så bekämpar vi betygsinflation

KOMMENTAR Debatten om betygsinflationen i skolan har ofta fel utgångspunkt med fokus på skolformen, trots att skillnaderna är små mellan kommunala och fristående skolor. Betygsinflationen kräver ett större grepp med åtgärder som central rättning av prov, effektiva åtgärder mot fusk och en översyn av betygssystemet. Det menar Anders Morin och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Slå vakt om valfriheten

KOMMENTAR Det senaste årtiondet har elevers bakgrund fått en ökad betydelse för hur de lyckas i skolan. Dessutom har skolsegregationen ökat. Det är det dystra budskapet i en ny rapport från Skolverket, skriver skolexpert Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Mer relevanta utbildningar kan öka lusten av lära

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Svenskt Näringslivs årliga gymnasierapport har precis släppts. Andelen elever som tar examen från de nationella programmen har ökat något. ”Det är positivt, men resultaten måste förbättras snabbare”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Efterlängtat besked om gymnasieskolan

KOMMENTAR Gymnasieskolans effektivitet och resursutnyttjande behöver förbättras. Av de skälen är det angeläget att huvudmän konkurrerar på lika villkor, elevernas resultat förbättras och näringslivets kompetensförsörjning underlättas, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

Gymnasiets yrkesprogram måste bli mer flexibla

KOMMENTAR Yrkesprogrammens främsta attraktionskraft kan inte vara att de ska leda till en högskolebehörighet, utan till jobb. Mer behöver göras för att öka gymnasiets flexibilitet, branschernas inflytande och samtliga programs kvalitet och attraktionskraft, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till regeringens proposition.
NYHET Publicerad:

Skolan måste förbereda unga för arbetslivet

KOMMENTAR Studier visar att unga är ansvarsfulla och ambitiösa. Men många är dåligt förberedda för arbetslivet. En orsak är att skolan inte förbereder eleverna i tillräcklig utsträckning, skriver Lars Göran Johansson, vice vd.
NYHET Publicerad:

Utan friskolor klarar inte Sverige babyboomen

BEFOLKNINGSTILLVÄXT Antalet nyfödda i Sverige är större än någonsin. Det är en utmaning för samhället att klara skolgången för alla barn. De tre närmaste åren saknas cirka 80 000 platser i grundskolan. Utan friskolor kommer det behovet inte att kunna mötas, menar Friskolornas Riksförbund, som kallar situationen för den okända välfärdsutmaningen.
NYHET Publicerad:

Lärarbrist kräver nytänkande

KOMMENTAR Det saknas 80 000 behöriga lärare om femton år, enligt Skolverket. Om den dystra trenden ska vändas måste situationen tas på största allvar, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert. Hon vill lösa problemet genom att skärpa antagningen till lärarutbildningen, skapa fler vägar in i läraryrket och få fram en differentierad lönesättning. 
NYHET Publicerad:

Läsförmåga grunden till lärande

KOMMENTAR Det är lite si och så med läslusten hos svenska elever. Följaktligen finns potential till förbättring. Skolan har en viktig uppgift att lära så många elever som möjligt att knäcka läskoden, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.