NYHET11 juni 2018

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.

Se eventet live här.

Vi lever allt längre. Det är självfallet bra, men det innebär också att vi måste jobba mer än idag för att klara välfärden. Detta är ingen nyhet; debatten om att vi behöver arbeta längre har pågått länge.

Men det talas inte alls lika mycket om att vi även borde börja arbeta tidigare. Svenskt Näringsliv beräknar i en ny rapport effekten av att unga högskoleutbildade med minst tre års utbildning skulle etablera sig på arbetsmarknaden två år tidigare. För den genomsnittliga individen skulle livsinkomsten stiga med cirka en halv miljon kronor och pensionen bli 1300 kronor högre per månad. För samhället skulle BNP öka med 52 miljarder kronor och de offentliga finanserna förbättras med 21 miljarder kronor.

Med etableringsålder avses den ålder när 75 procent av en årskull förvärvsarbetar. Det är emellertid inte enkelt att fastslå vad etableringsåldern faktiskt är på grund av att det finns olika statistikkällor och att begreppet ”förvärvsarbetar” mäts på olika sätt. Mäter man för alla, inte bara högskolestuderande, varierar måttet mellan 26 och 32 år. Helt klart är att etableringsåldern har ökat med mellan 6 och 10 år sedan början på 1990-talet beroende på mått och datakälla. En viktig förklaring till det är att antalet högskolestudenter har ökat från 200 000 på 1990-talet till 400 000 idag.

Att människor börjar arbeta senare är en naturlig utveckling. Dels gör den allmänna välståndsutvecklingen att fler har möjlighet att ägna sig åt självutveckling, resa eller ta sabbatsår. Dels kräver den teknologiska utvecklingen och förändringar på arbetsmarknaden alltmer högutbildad arbetskraft.

Men det gäller att ha två tankar i huvudet samtidigt. En allt högre etableringsålder innebär också ett kortare yrkesliv, ytterligare svårigheter att finansiera den offentliga sektorn och lägre BNP per capita.

För det första måste vi våga tala om balansen mellan kvantitet och kvalitet i högskolan. Expansionen av den högre utbildningen har till stora delar varit motiverad – men den har gått för snabbt. Ungdomar med bristande förkunskaper och utbildningar som mer är förlängda gymnasiestudier är tydliga exempel på detta. I Sverige läser också många länge på högskolan. Andelen med minst femåriga utbildningar är nästan tre gånger så hög som genomsnittet i OECD. Sverige har den största andelen avhoppare i hela OECD.

För det andra börjar många studera sent. Genomsnittsåldern, som förvisso dras upp av några mycket gamla nybörjare, att börja studera är 24 år i Sverige jämfört med i snitt 22 år i OECD. Medianåldern att börja studera är 21 år. Inte ens en fjärdedel gör en direktövergång från gymnasiet. Det kan förstås vara både viktigt och trevligt att göra något annat än att studera direkt efter gymnasiet; många har ju dessutom ströjobb under den här perioden. Men samtidigt gör det utbildningen mindre lönsam och förkortar yrkeslivet.

Det kanske största problemet är att många studenter i Sverige tar lång tid på sig väl inne i högskolesystemet. Hela 17 procent av studenterna har kurser släpande två år bakåt i tiden. Studietiden, både medel och median, ligger på 6 år. I rapporten uppskattas etableringsåldern för högskoleutbildade till 30,5 år.

Den höga etableringsåldern beror till stor del på dåliga incitamentssystem.

Därför föreslår vi genomgripande reformer av utbildningssystemet.

  • Idag finns ett prestationskrav att studenten ska klara 62,5 procent av poängen som denne beviljats studiemedel för det första läsåret och 75 procent den efterföljande tiden. Dessa gränser bör höjas till 75 respektive 90 procent för att öka genomströmningen.
  • Efter 3,5 år införs ett krav på att ha klarat av motsvarande en kandidatutbildning för att få fortsätta att studera.
  • Den student som klarar av sina studier i tid erhåller en examensbonus motsvarande 50 000 kronor. Pengarna betalas ut kontant efter uttagen examen.
  • För alla utbildningar ska det krävas att man klarar ett för utbildningen särskilt anpassat inträdesprov. Den som går direkt från gymnasiet till studier behöver inte göra inträdesprovet.
  • Gör det möjligt att kräva högre betyg än godkänt som behörighetskrav till högskolan.
  • Efter tre års studier sänks bidragsdelen i studiemedlet från 28 procent till 10, lånedelen höjs i motsvarande grad.

Dessa reformer kan bidra till att sänka etableringsåldern för unga högskolestuderande med minst två år. Det vore en vinst för samhället, den högre utbildningen och, inte minst, för individerna.

Utbildning
Skriven avCaroline af UgglasTobias Krantz
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist