Tobias Krantz och Caroline af Ugglas

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.

Se eventet live här.  

Vi lever allt längre. Det är självfallet bra, men det innebär också att vi måste jobba mer än idag för att klara välfärden. Detta är ingen nyhet; debatten om att vi behöver arbeta längre har pågått länge.

Men det talas inte alls lika mycket om att vi även borde börja arbeta tidigare. Svenskt Näringsliv beräknar i en ny rapport effekten av att unga högskoleutbildade med minst tre års utbildning skulle etablera sig på arbetsmarknaden två år tidigare. För den genomsnittliga individen skulle livsinkomsten stiga med cirka en halv miljon kronor och pensionen bli 1300 kronor högre per månad. För samhället skulle BNP öka med 52 miljarder kronor och de offentliga finanserna förbättras med 21 miljarder kronor.

Med etableringsålder avses den ålder när 75 procent av en årskull förvärvsarbetar. Det är emellertid inte enkelt att fastslå vad etableringsåldern faktiskt är på grund av att det finns olika statistikkällor och att begreppet ”förvärvsarbetar” mäts på olika sätt. Mäter man för alla, inte bara högskolestuderande, varierar måttet mellan 26 och 32 år. Helt klart är att etableringsåldern har ökat med mellan 6 och 10 år sedan början på 1990-talet beroende på mått och datakälla. En viktig förklaring till det är att antalet högskolestudenter har ökat från 200 000 på 1990-talet till 400 000 idag.

Att människor börjar arbeta senare är en naturlig utveckling. Dels gör den allmänna välståndsutvecklingen att fler har möjlighet att ägna sig åt självutveckling, resa eller ta sabbatsår. Dels kräver den teknologiska utvecklingen och förändringar på arbetsmarknaden alltmer högutbildad arbetskraft.

Men det gäller att ha två tankar i huvudet samtidigt. En allt högre etableringsålder innebär också ett kortare yrkesliv, ytterligare svårigheter att finansiera den offentliga sektorn och lägre BNP per capita.

För det första måste vi våga tala om balansen mellan kvantitet och kvalitet i högskolan. Expansionen av den högre utbildningen har till stora delar varit motiverad – men den har gått för snabbt. Ungdomar med bristande förkunskaper och utbildningar som mer är förlängda gymnasiestudier är tydliga exempel på detta. I Sverige läser också många länge på högskolan. Andelen med minst femåriga utbildningar är nästan tre gånger så hög som genomsnittet i OECD. Sverige har den största andelen avhoppare i hela OECD.

För det andra börjar många studera sent. Genomsnittsåldern, som förvisso dras upp av några mycket gamla nybörjare, att börja studera är 24 år i Sverige jämfört med i snitt 22 år i OECD. Medianåldern att börja studera är 21 år. Inte ens en fjärdedel gör en direktövergång från gymnasiet. Det kan förstås vara både viktigt och trevligt att göra något annat än att studera direkt efter gymnasiet; många har ju dessutom ströjobb under den här perioden. Men samtidigt gör det utbildningen mindre lönsam och förkortar yrkeslivet.

Det kanske största problemet är att många studenter i Sverige tar lång tid på sig väl inne i högskolesystemet. Hela 17 procent av studenterna har kurser släpande två år bakåt i tiden. Studietiden, både medel och median, ligger på 6 år. I rapporten uppskattas etableringsåldern för högskoleutbildade till 30,5 år.

Den höga etableringsåldern beror till stor del på dåliga incitamentssystem.

Därför föreslår vi genomgripande reformer av utbildningssystemet.

  • Idag finns ett prestationskrav att studenten ska klara 62,5 procent av poängen som denne beviljats studiemedel för det första läsåret och 75 procent den efterföljande tiden. Dessa gränser bör höjas till 75 respektive 90 procent för att öka genomströmningen.
  • Efter 3,5 år införs ett krav på att ha klarat av motsvarande en kandidatutbildning för att få fortsätta att studera.
  • Den student som klarar av sina studier i tid erhåller en examensbonus motsvarande 50 000 kronor. Pengarna betalas ut kontant efter uttagen examen.
  • För alla utbildningar ska det krävas att man klarar ett för utbildningen särskilt anpassat inträdesprov. Den som går direkt från gymnasiet till studier behöver inte göra inträdesprovet.
  • Gör det möjligt att kräva högre betyg än godkänt som behörighetskrav till högskolan.
  • Efter tre års studier sänks bidragsdelen i studiemedlet från 28 procent till 10, lånedelen höjs i motsvarande grad.

Dessa reformer kan bidra till att sänka etableringsåldern för unga högskolestuderande med minst två år. Det vore en vinst för samhället, den högre utbildningen och, inte minst, för individerna.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Pensionspopulismen har nått regeringen

KOMMENTAR Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) visar i flera oroande uttalanden – senast i Svenska Dagbladet den 9 maj – att Socialdemokraterna vacklar betänkligt som försvarare av pensionssystemet. Grunden för detta är livsinkomstprincipen som innebär att pension är ett resultat av arbete. Ju mer eller ju längre vi arbetar, desto högre blir pensionen.
NYHET Publicerad:

Kommissionen genomför stor översyn av statsstödsreglerna

KOMMENTAR Statsstödsreglerna avgör när företag i Sverige och andra medlemsländer kan motta stöd i olika former från det offentliga. EU-kommissionen har nu sjösatt en omfattande utvärdering av reglerna, som ska ligga till grund för nästa kommissions revideringsarbete. Svenska företag har möjlighet att påverka regelverkens långsiktiga utformning, skriver konkurrens- och statsstödsexpert Stefan Sagebro.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik för akademi och näringsliv

KOMMENTAR Svensk forskningspolitik kräver en uppryckning. Bland annat måste näringslivet involveras i större utsträckning. Regeringen har möjlighet att göra något åt situationen i nästa forskningsproposition. Det skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Efterlängtad dialog mellan högskolan och yrkeshögskolan

KOMMENTAR Idag presenterar Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och Myndigheten för yrkeshögskolan en utredning där man lyfter ett antal förslag för att öka rörligheten mellan yrkeshögskolan och högskolan. Det är ett efterlängtat initiativ som välkomnas av näringslivet.
NYHET Publicerad:

Utsläppsfri el krävs för en klimatsmart och digital framtid

KOMMENTAR Genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen har stora utmaningar att ta tag i gällande elsystemet som inte diskuterades innan överenskommelsen gjordes. Den kraftigt ökade elanvändningen, leveranssäkerheten och att elnätet inte räcker till är tre sådana utmaningar, skriver energiexperten Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Högskolepolitiken behöver reformeras

KOMMENTAR Hur vi lyckas med högre utbildning och forskning är avgörande för Sveriges utveckling. Därför är det dags att regeringen tar itu med problemen och bland annat ser till att arbetsmarknadens behov tillgodoses, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Bakläxa för Arbetsförmedlingens kontroller

KOMMENTAR Idag redovisar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, nya graverande siffror som visar på omfattande brister i Arbetsförmedlingens myndighetsutövning. Det är endast en i raden av granskningar som visar att kontrollfunktionen för aktivt arbetssökande står med uppenbara problem. Situationen riskerar att urholka legitimiteten för centrala arbetsmarknadsinstitutioner, skriver Pär Andersson, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Låt inte ePrivacy dränka digitala möjligheter

KOMMENTAR Om ePrivacyförordningen får fel utformning, så beskär det möjligheterna till elektronisk överföring och lagring av data. Det är negativt för alla som kommunicerar digitalt. Kasta förslaget i soptunnan och börja om, skriver Carolina Brånby, jurist digital policy.
NYHET Publicerad:

Dags att reformera ansvarsreglerna för skatter

KOMMNENTAR Det skatterättsliga företrädaransvaret behöver bli föremål för en omfattande översyn där frågan får bred och allsidig belysning i en offentlig utredning, skriver skatteexpert Lynda Ondrasek Olofsson
NYHET Publicerad:

LO jämför äpplen och päron i lönestatistiken

KOMMENTAR LO fortsätter att jämföra äpplen och päron i lönestatistiken. Att kvinnor som grupp arbetar betydligt färre timmar än män tar LO inte hänsyn till i sin Jämställdhetsbarometer. Men ska vi får en saklig debatt kring kvinnors och mäns löner kräver det att vi mäter och jämför samma saker, skriver Emelie Nordström, ansvarig för jämställdhetsfrågor.
NYHET Publicerad:

Elefanten i rummet – hur ska totalförsvaret finansieras?

DEBATT Det sägs ofta att ”säkerhet måste få kosta”. Detta är helt korrekt, men frågan är för vem? Näringslivet ställer gärna upp och gör sin bit, men staten måste ta sitt ansvar som garant för säkerheten och allmännyttan. Det finns inga gratisluncher eller magiska genvägar, skriver Karl Lallerstedt, ansvarig för säkerhetspolicyfrågor.
NYHET Publicerad:

Så får vi en högskola i världsklass

UTBILDNING Inför en etableringspeng och innovationspremie. Det är några av förslagen i Svenskt Näringslivs skuggutredning om hur framtidens högre utbildning ska se ut. ”Lyckas lärosätena bra ska de också få mer pengar”, sa Fredrik Sand, en av rapportförfattarna på ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Immaterialrätten – slagfältet i handelskrigen

KOMMENTAR I allt fler sammanhang talas om risken för handelskrig mellan olika länder och regioner i världen. En protektionistisk inställning går stick i stäv med det som på många sätt byggt vårt välstånd. Men vi behöver faktiskt också lyfta blicken och diskutera hur svenska företagets kunskapsbaserade tillgångar kan skyddas i en internationell kontext, skriver Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Hög träffsäkerhet inom yrkeshögskolan

UTBILDNING Yrkeshögskolan spelar en viktig roll för det livslånga lärandet. 70 procent av de studerande uppger att de fått mer kvalificerade arbetsuppgifter efter examen, visar en uppföljningsstudie från Myndigheten för yrkeshögskolan.