Tobias Krantz och Caroline af Ugglas

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.

Se eventet live här.  

Vi lever allt längre. Det är självfallet bra, men det innebär också att vi måste jobba mer än idag för att klara välfärden. Detta är ingen nyhet; debatten om att vi behöver arbeta längre har pågått länge.

Men det talas inte alls lika mycket om att vi även borde börja arbeta tidigare. Svenskt Näringsliv beräknar i en ny rapport effekten av att unga högskoleutbildade med minst tre års utbildning skulle etablera sig på arbetsmarknaden två år tidigare. För den genomsnittliga individen skulle livsinkomsten stiga med cirka en halv miljon kronor och pensionen bli 1300 kronor högre per månad. För samhället skulle BNP öka med 52 miljarder kronor och de offentliga finanserna förbättras med 21 miljarder kronor.

Med etableringsålder avses den ålder när 75 procent av en årskull förvärvsarbetar. Det är emellertid inte enkelt att fastslå vad etableringsåldern faktiskt är på grund av att det finns olika statistikkällor och att begreppet ”förvärvsarbetar” mäts på olika sätt. Mäter man för alla, inte bara högskolestuderande, varierar måttet mellan 26 och 32 år. Helt klart är att etableringsåldern har ökat med mellan 6 och 10 år sedan början på 1990-talet beroende på mått och datakälla. En viktig förklaring till det är att antalet högskolestudenter har ökat från 200 000 på 1990-talet till 400 000 idag.

Att människor börjar arbeta senare är en naturlig utveckling. Dels gör den allmänna välståndsutvecklingen att fler har möjlighet att ägna sig åt självutveckling, resa eller ta sabbatsår. Dels kräver den teknologiska utvecklingen och förändringar på arbetsmarknaden alltmer högutbildad arbetskraft.

Men det gäller att ha två tankar i huvudet samtidigt. En allt högre etableringsålder innebär också ett kortare yrkesliv, ytterligare svårigheter att finansiera den offentliga sektorn och lägre BNP per capita.

För det första måste vi våga tala om balansen mellan kvantitet och kvalitet i högskolan. Expansionen av den högre utbildningen har till stora delar varit motiverad – men den har gått för snabbt. Ungdomar med bristande förkunskaper och utbildningar som mer är förlängda gymnasiestudier är tydliga exempel på detta. I Sverige läser också många länge på högskolan. Andelen med minst femåriga utbildningar är nästan tre gånger så hög som genomsnittet i OECD. Sverige har den största andelen avhoppare i hela OECD.

För det andra börjar många studera sent. Genomsnittsåldern, som förvisso dras upp av några mycket gamla nybörjare, att börja studera är 24 år i Sverige jämfört med i snitt 22 år i OECD. Medianåldern att börja studera är 21 år. Inte ens en fjärdedel gör en direktövergång från gymnasiet. Det kan förstås vara både viktigt och trevligt att göra något annat än att studera direkt efter gymnasiet; många har ju dessutom ströjobb under den här perioden. Men samtidigt gör det utbildningen mindre lönsam och förkortar yrkeslivet.

Det kanske största problemet är att många studenter i Sverige tar lång tid på sig väl inne i högskolesystemet. Hela 17 procent av studenterna har kurser släpande två år bakåt i tiden. Studietiden, både medel och median, ligger på 6 år. I rapporten uppskattas etableringsåldern för högskoleutbildade till 30,5 år.

Den höga etableringsåldern beror till stor del på dåliga incitamentssystem.

Därför föreslår vi genomgripande reformer av utbildningssystemet.

  • Idag finns ett prestationskrav att studenten ska klara 62,5 procent av poängen som denne beviljats studiemedel för det första läsåret och 75 procent den efterföljande tiden. Dessa gränser bör höjas till 75 respektive 90 procent för att öka genomströmningen.
  • Efter 3,5 år införs ett krav på att ha klarat av motsvarande en kandidatutbildning för att få fortsätta att studera.
  • Den student som klarar av sina studier i tid erhåller en examensbonus motsvarande 50 000 kronor. Pengarna betalas ut kontant efter uttagen examen.
  • För alla utbildningar ska det krävas att man klarar ett för utbildningen särskilt anpassat inträdesprov. Den som går direkt från gymnasiet till studier behöver inte göra inträdesprovet.
  • Gör det möjligt att kräva högre betyg än godkänt som behörighetskrav till högskolan.
  • Efter tre års studier sänks bidragsdelen i studiemedlet från 28 procent till 10, lånedelen höjs i motsvarande grad.

Dessa reformer kan bidra till att sänka etableringsåldern för unga högskolestuderande med minst två år. Det vore en vinst för samhället, den högre utbildningen och, inte minst, för individerna.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Immaterialrätten – slagfältet i handelskrigen

KOMMENTAR I allt fler sammanhang talas om risken för handelskrig mellan olika länder och regioner i världen. En protektionistisk inställning går stick i stäv med det som på många sätt byggt vårt välstånd. Men vi behöver faktiskt också lyfta blicken och diskutera hur svenska företagets kunskapsbaserade tillgångar kan skyddas i en internationell kontext, skriver Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Hög träffsäkerhet inom yrkeshögskolan

UTBILDNING Yrkeshögskolan spelar en viktig roll för det livslånga lärandet. 70 procent av de studerande uppger att de fått mer kvalificerade arbetsuppgifter efter examen, visar en uppföljningsstudie från Myndigheten för yrkeshögskolan.
NYHET Publicerad:

Avsaknad av incitament och eget ansvar sänker svensk forskning

KOMMENTAR Statens roll som forskningsfinansiär måste bli tydligare. Annars riskerar politiken att fortsatt bli såväl otydlig som ineffektiv. Denna stora och samhällskritiska sektor förtjänar en bättre politik och ett vassare ledarskap, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Otillräckliga förslag från högskoleutredning

KOMMENTAR Förslagen från Styr- och resursutredningen är otillräckliga. De privata företagen står för jobb och välfärd i Sverige – och huvuddelen av svensk forskning. Ändå spelar de en undanskymd roll i utredningen. Och de utmaningar som den högre utbildningen och forskningen står inför i en allt tuffare global konkurrens nämns inte alls.
NYHET Publicerad:

Rekordmånga får driva yrkesutbildningar

KOMMENTAR Rekordmånga får tillstånd att driva yrkesutbildningar, visar siffror från Myndigheten för yrkeshögskolan. "Det är goda nyheter för den som jobbat för en expansion av yrkeshögskolan", skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert yrkesutbildning för vuxna.
NYHET Publicerad:

Jacke: Hamnkonflikten är orimlig

KOMMENTAR Hamnarbetarförbundets pågående landsomfattande strejker och blockader är orimliga på flera sätt, konstaterar Jan-Olof Jacke, vd. Nu brådskar det att få lagstiftning på plats.
NYHET Publicerad:

Näringslivet kräver ny exportstrategi

DEBATT Den nya regeringen måste ta hjälp av företagen och vidareutveckla exportstrategin från 2015. En rad punkter måste förbättras för att den svenska exportsektorn ska klara av kommande utmaningar, skriver företrädare från Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen och Almega.
NYHET Publicerad:

Möjligheter och risker i skattepolitiken framöver

KOMMENTAR Idag får Sverige till sist en regering. Den sakpolitiska överenskommelsen mellan S, C, L och MP kommer att ha stor betydelse för skattepolitiken framöver, då en lång rad punkter i överenskommelsen behandlar skatter.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Sverige bör locka utländska universitet

KOMMENTAR Sverige har alltför svårt att locka till sig utländska forskare och studenter. Frågan om etableringen av filialer av utländska universitet i Sverige bör få förnyad uppmärksamhet, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Tre av fyra svenskar underskattar hur mycket de betalar i skatt

KOMMENTAR Företagare kan göra skillnad och öka kunskapen om skatter. Idag visar hela 39 procent av företagen hela lönen på lönebeskeden men det behöver bli fler för att vi ska få en skattedebatt som handlar om hela skatten, skriver Johan Fall, skattechef.
NYHET Publicerad:

”Vi är på väg att förlora rättssäkerheten”

KOMMENTAR Brotten är brutalare, ökar i antal och kostar samhället stora summor. Ett sätt att bryta den negativa utvecklingen är att tillsätta en "Säkerhetsberedning", skriver Karl Lallerstedt, säkerhetsexpert.
NYHET Publicerad:

”Yrkeshögskolan behöver fördubbla antalet platser”

KOMMENTAR Under en tioårsperiod behöver yrkeshögskolan öka antalet platser från 30 000 till 60 000 för att täcka behoven. Parallellt behöver utbyggnadstakten av den akademiska högskolan minska, skriver Helen Rönnholm och Tobias Krantz i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Brexitavtalet löser immaterialrättsliga knutar

KOMMENTAR Immaterialrätten får ett relativt stort utrymme i brexiavtalet. För svenska företag är de skrivningar som finns där betydligt bättre än vad som fruktats och också betydligt bättre än en del förslag som tidigare förekommit i diskussionerna, skriver Christina Wainikka, expert på immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Arbetsgivaravgift i praktiken skatt

KOMMENTAR Det totala skattetrycket i Sverige är högt och arbetsgivaravgiften utgör en stor och ökande andel av detta. Därför är det angeläget med en effektiv och hållbar finans- och skattepolitik som börjar med att åtgärda de mest skadliga skatterna.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar riskerar försvinna i stram statsbudget

DEBATT Yrkeshögskolans expansion är hotad. 11 000 yrkeshögskoleplatser riskerar att försvinna eftersom det saknas pengar till en aviserad utbyggnad av utbildningsplatser i övergångsregeringens budgetförslag, skriver företrädare för tretton medlemsorganisationer.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.
NYHET Publicerad:

Oklara besked från Skatteverket om vårdskatten

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv har upprepade gånger varnat för de rättsliga problem som följer med vårdskatten eftersom gränsen mellan de insatser som ska beskattas och de som ska vara skattefria är mycket oklar. Trots nya besked från Skatteverket är läget fortfarande otydligt.
NYHET Publicerad:

Populistiskt förslag om digitalskatt

KOMMENTAR Den franska finansministern vill att Sverige och EU ska införa en skatt på så kallade digitala företag. Ironiskt, med tanke på att Frankrike själva, nationellt, har infört mycket förmånliga skatteregler för digitala företag. Digitalskatten är inte en fråga om rättvis beskattning utan ett populistiskt och protektionistiskt förslag som, om det infördes, väsentligt skulle öka risken för ett öppet handelskrig över Atlanten.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingens misskötsel slår mot kompetensförsörjningen

KOMMENTAR Regeringens egen granskningsmyndighet IAF riktar i dag ny skarp kritik mot Arbetsförmedlingens bristande uppföljningsåtgärder för arbetssökande. Bilden av att kontrollfunktionerna inte fungerar är allvarlig. Ytterst slår misskötseln av arbetsmarknadspolitiken mot kompetensförsörjningen, skriver Pär Andersson, försäkringsexpert.