Internationalisering – krävande strategi för regering och universitet

Globalisering och internationalisering är inte bara utmaningar och möjligheter för företag. Det är nu också en verklighet för högre utbildning och forskning. Allt fler länder strävar efter att utveckla kunskapsekonomier. Det förutsätter utbyggnad av högre utbildning och forskning. En växande medelklass i världen vill ge sina barn utbildningar och det finns statliga satsningar för att utbilda ett stort antal studenter i andra länder. Kartan över viktiga forskningsnationer håller på att ritas om. Asien framträder allt tydligare. Det är därför på sin plats att regeringen har låtit utreda en strategi för internationalisering av högre utbildning och forskning för Sverige.

Globaliseringen har medfört stora konsekvenser för näringslivets struktur, kompetensbehov och konkurrenskraft. Det har gett stora tillväxtmöjligheter, men medför också krav på effektivisering och specialisering. Det försprång som Sverige har haft krymper snabbt i och med att tidigare utvecklingsländer satsar mer på forskning och utbildning. Under det senaste decenniet har den globala konkurrensen ökat och mycket pekar på att Sverige är på väg att kringrännas. Det ställer stora krav på högre utbildning och forskning, dels för att möta svenska företags behov av kompetens och forskning i Sverige, dels för att stötta svenska företag runt om i världen. Strategin behövs verkligen.

Det här är dock inte det första försöket med en strategi för internationalisering av högre utbildning och forskning. Förslaget är tänkt att ersätta två tidigare strategier. Det visar sig dock att dessa strategier inte har utvecklats eller följts upp i någon större omfattning. Regeringen har också antagit flera andra strategier, som Sveriges exportstrategi, som ligger nära internationaliseringsstrategin. Viktiga frågor riskerar att hamna mellan stolarna.

En strategi som ska locka studenter och forskare till Sverige är beroende av att regeringen bidrar till att lösa en rad problem som påverkar förutsättningarna. Det måste bli enklare och gå snabbare att få uppehållstillstånd för studenter och forskare. Bostadspolitiken påverkar också. I Svenskt Näringslivs remissvar trycker vi bland annat av dessa skäl på att regeringen måste ta sin del av ansvaret för strategins genomförande på allvar.

Det är svårt att tänka sig en strategi med målet att ”skapa bästa möjliga förutsättningar för Sverige som global kunskapsnation” som inte tidigt och tydligt tar upp frågor som rör näringslivet. Här finns det brister. Svenskt Näringsliv föreslår till exempel att ett specifikt mål om samarbete med näringslivet bör finnas med i strategin.

Avslutningsvis är strategin välkommen och den lovar mycket gott. Universitet, högskolor och myndigheter har mycket att leva upp till. Regeringen måste också leverera. Annars blir det ytterligare en strategi som glöms bort efter en mandatperiod. Det har vi inte råd med. Det finns många angelägna frågor att ta till sig så att studenter, forskare och företag står starkare i internationaliseringen.