Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

När var fjärde rekryteringsförsök misslyckas är det angeläget att fundera vad det beror på. Ofta är skälet att personer med rätt kompetens inte finns att anställa. Det beror i sin tur i många fall på att universitet och högskolor inte utbildar efter arbetsmarknadens behov i tillräcklig omfattning.

Svenskt Näringsliv menar att systemet för fördelningen av resurser till universitet och högskolor måste göras om i grunden. Därför är den statliga Styr- och resursutredningen välkommen. Den ska göra en samlad översyn av universitetens och högskolornas styrning, inklusive resurstilldelning. För att lyfta fram näringslivets frågor i utredningen har Svenskt Näringsliv initierat en skuggutredning.

Lärosätenas utbildningar ska dimensioneras efter studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Systemet innebär att ersättning ges för studenter som påbörjar och avslutar studier. Det har lett till en ökad betydelse av att skapa utbildningar och utbildningsplatser efter studenternas efterfrågan. Huvuddragen i det svenska systemet för resurstilldelning och styrning av högre utbildning skapades under 1990-talet och har i stort bestått. Utvecklingen i omvärlden har dock inte stått still.

I den sista delrapporten till skuggutredningen har Svenskt Näringsliv låtit studera utvecklingen i Nederländerna, Norge och Österrike. I dessa länder har finansieringsreformer genomförts för att råda bot på problem i styrningen av lärosätena.

I Nederländerna var ett syfte att knyta universitetens forskning närmare till de internationellt mest konkurrenskraftiga delarna av näringslivet. Reformen i Norge från 2005 har ökat möjligheterna till profilering av lärosätena och marknadsföring av deras unika utbildningar och forskningsmöjligheter. I Österrike styrs 92 procent av ramanslagen till universiteten av prestationsavtal med mål och resultatindikatorer för universiteten sedan 2004.

Skuggutredningens internationella utblickar visar att det finns exempel och alternativ i andra länder. Det finns förstås mycket att tänka på vid grundläggande reformer av högre utbildning och forskning i Sverige. Universitet och högskolor är den största statliga sektorn och kostar 70 miljarder kronor om året.

Ett nytt resurstilldelnings- och styrsystem måste till exempel bättre svara mot arbetsmarknadens behov så att fler rekryteringar i näringslivet lyckas. Det är en av flera utgångspunkter för Svenskt Näringsliv när den statliga utredningen slutför sitt arbete under hösten.