Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.

När var fjärde rekryteringsförsök misslyckas är det angeläget att fundera vad det beror på. Ofta är skälet att personer med rätt kompetens inte finns att anställa. Det beror i sin tur i många fall på att universitet och högskolor inte utbildar efter arbetsmarknadens behov i tillräcklig omfattning.

Svenskt Näringsliv menar att systemet för fördelningen av resurser till universitet och högskolor måste göras om i grunden. Därför är den statliga Styr- och resursutredningen välkommen. Den ska göra en samlad översyn av universitetens och högskolornas styrning, inklusive resurstilldelning. För att lyfta fram näringslivets frågor i utredningen har Svenskt Näringsliv initierat en skuggutredning.

Lärosätenas utbildningar ska dimensioneras efter studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Systemet innebär att ersättning ges för studenter som påbörjar och avslutar studier. Det har lett till en ökad betydelse av att skapa utbildningar och utbildningsplatser efter studenternas efterfrågan. Huvuddragen i det svenska systemet för resurstilldelning och styrning av högre utbildning skapades under 1990-talet och har i stort bestått. Utvecklingen i omvärlden har dock inte stått still.

I den sista delrapporten till skuggutredningen har Svenskt Näringsliv låtit studera utvecklingen i Nederländerna, Norge och Österrike. I dessa länder har finansieringsreformer genomförts för att råda bot på problem i styrningen av lärosätena.

I Nederländerna var ett syfte att knyta universitetens forskning närmare till de internationellt mest konkurrenskraftiga delarna av näringslivet. Reformen i Norge från 2005 har ökat möjligheterna till profilering av lärosätena och marknadsföring av deras unika utbildningar och forskningsmöjligheter. I Österrike styrs 92 procent av ramanslagen till universiteten av prestationsavtal med mål och resultatindikatorer för universiteten sedan 2004.

Skuggutredningens internationella utblickar visar att det finns exempel och alternativ i andra länder. Det finns förstås mycket att tänka på vid grundläggande reformer av högre utbildning och forskning i Sverige. Universitet och högskolor är den största statliga sektorn och kostar 70 miljarder kronor om året.

Ett nytt resurstilldelnings- och styrsystem måste till exempel bättre svara mot arbetsmarknadens behov så att fler rekryteringar i näringslivet lyckas. Det är en av flera utgångspunkter för Svenskt Näringsliv när den statliga utredningen slutför sitt arbete under hösten.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Efterlängtad utredning om förbättrat trygghetssystem

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv är positiv till att regeringen tillsätter en utredning som ska lämna konkreta förslag som förenklar reglerna i trygghetssystemen för företagare. ”Det är angeläget att företagarens eget försäkringsskydd förbättras och görs mer förutsebart”, skriver försäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

"Rätt om skatt på arbete, fel om skatt på kapital"

KOMMENTAR Skatteförslagen från Finanspolitiska rådet har allvarliga brister, eftersom det saknas analys av kapitalskatters snedvridande effekter. Även på momsområdet är analysen ofullständig, skriver skattechef Johan Fall.
NYHET Publicerad:

Viktigt med tydliga drivkrafter i omställningsförsäkring

KOMMENTAR Ett förslag till ny arbetslöshetsförsäkring har presenterats. "Systemet blir mer förutsägbart och administrationen för arbetsgivare enklare", skriver försäkringsexpert Pär Andersson.
NYHET Publicerad:

Väl fungerande konkurrens viktigare än på länge

KOMMENTAR Den aktuella ekonomiska krisen kommer leda till stora förändringar på marknaderna. Då behövs en stark myndighet som säkrar justa spelregler. Det skriver konkurrensexpert Stefan Sagebro med anledning av förslaget att låta Konkurrensverket få beslutanderätt i konkurrensmål.
NYHET Publicerad:

Offensiv forskningsproposition krävs för att rädda näringslivets FoU

KOMMENTAR Coronakrisen har slagit hårt mot kunskapsintensiva företag och många FoU-projekt skjuts upp. För att dämpa krisens effekter på näringslivets FoU krävs både akuta åtgärder och insatser i den kommande forskningspropositionen, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten har rollen som den sista linjens försäkringsbolag

KOMMENTAR Pandemier är i väldigt liten utsträckning försäkringsbara. Därför har staten rollen som den sista linjens försäkringsbolag. Det är ju till staten som företagen i alla år har betalat in sina skatter, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Så får vi igång den internationella handeln

CORONAKRISEN Den internationella handeln drabbas hårt av coronakrisen. Därför har Svenskt Näringsliv lyft ett antal förslag till regeringen som kan bidra till att få igång handeln och försörjningen av nödvändiga varor och tjänster, skriver Anna Stellinger, chef för Internationella och EU-frågor.
NYHET Publicerad:

Långliggarna äventyrar kompetensförsörjningen

KOMMENTAR Studenter tar god tid på sig innan de kan kvittera ut sin högskoleexamen. ”Det är en viktig bugg att lösa för att förbättra kompetensförsörjningen”, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Effektivisering handlar inte om att springa fortare

KOMMENTAR Kommunsektorns kris kan undvikas, visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

EU måste prioritera forskningen

KOMMENTAR Gapet mellan tillväxtekonomierna och Västvärlden minskar. Det ställer stora krav på Europas konkurrenskraft. Ökade satsningar på forskning är vägen framåt för att klara utmaningen, skriver Emil Görnerup, policyexpert forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Djärva mål kan lyfta svensk forskning

FOU Svenskt Näringsliv vill öka FoU-investeringarna med 50 miljarder kronor på tio år, enligt ett remissvar till regeringens kommande forskningsproposition.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Pensionspopulismen har nått regeringen

KOMMENTAR Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) visar i flera oroande uttalanden – senast i Svenska Dagbladet den 9 maj – att Socialdemokraterna vacklar betänkligt som försvarare av pensionssystemet. Grunden för detta är livsinkomstprincipen som innebär att pension är ett resultat av arbete. Ju mer eller ju längre vi arbetar, desto högre blir pensionen.
NYHET Publicerad:

Kommissionen genomför stor översyn av statsstödsreglerna

KOMMENTAR Statsstödsreglerna avgör när företag i Sverige och andra medlemsländer kan motta stöd i olika former från det offentliga. EU-kommissionen har nu sjösatt en omfattande utvärdering av reglerna, som ska ligga till grund för nästa kommissions revideringsarbete. Svenska företag har möjlighet att påverka regelverkens långsiktiga utformning, skriver konkurrens- och statsstödsexpert Stefan Sagebro.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik för akademi och näringsliv

KOMMENTAR Svensk forskningspolitik kräver en uppryckning. Bland annat måste näringslivet involveras i större utsträckning. Regeringen har möjlighet att göra något åt situationen i nästa forskningsproposition. Det skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup.