Svensk forskning måste styras smartare

NYHET Publicerad

DEBATT Under våren väntas regeringen tillsätta en utredning om hur finansiering och styrning av de högre lärosätena ska fungera. Vi välkomnar det. Men för att åstadkomma förändring av vårt statligt finansierade forskningssystem behöver måste Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, involvera aktörer utanför högskolan i utredningen. Ett väl fungerande system för resursfördelning är nödvändigt inte bara för svensk forskning utan även för Sveriges konkurrenskraft.

Offentliga och privata investeringar i forskning och utveckling (FoU) är avgörande för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Sverige är en ledande kunskapsnation med flera framstående lärosäten och framgångsrika kunskapsintensiva företag. Men den globala konkurrensen är hård och verkligheten förändras snabbt.

Ökad rörlighet av människor, kapital och företag, samt alltmer internationella värdekedjor förändrar spelreglerna och konkurrenssituationen. I Sverige minskar de privata investeringarna i forskning som andel av BNP. Vår konkurrenskraft drabbas men även Sverige som kunskapsnation. Den utvecklingen kan inte fortgå.

I takt med att svenska storbolag i större utsträckning bedriver forskning utomlands blir de offentliga satsningarna på svensk forskning allt viktigare. Sverige måste jobba hårt också inom ramen för EU för ambitiösa europeiska mål för investeringar i forskning.

Samtidigt måste satsningarna på forskning användas effektivare. Det kan ske genom smartare statlig styrning av universitet och högskolor. Statligt finansierad forskning bör i större grad än i dag ta hänsyn till hur anslagna medel bidrar till innovationer, nya företag och nya produkter.  

Vår utgångspunkt är att forskning alltid ska vara långsiktigt värdeskapande för samhället. Men vägen till värdeskapande varierar och det kan ske på många olika sätt och med olika tidshorisonter. Excellens, kvalitet, resultat och värdeskapande bör vara värden som präglar den kommande utredningens arbete. Den aviserade utredningen måste därför syfta till att ge lärosäten, forskare och lärare långsiktigt stabila förutsättningar.

Profilering och specialisering bland de högre lärosätena bör uppmuntras. Systemet för fördelning av resurser till den högre utbildningen måste reformeras; dagens system är otillräckligt för att uppnå god kvalitet och relevans. Utredningen måste också ta ett tydligare grepp kring områden som utelämnades i regeringens forskningsproposition, exempelvis en tydlig väg mot ökad internationalisering och en lösning på medel för nödvändig forskningsinfrastruktur.

För att klara dessa mål krävs att utredningen ges en bred sammansättning med representanter från olika delar av samhället, inklusive näringslivet och andra delar av samhället utanför den akademiska världen. Helene Hellmark Knutsson bör säkerställa att utredningen leds av en person med erfarenheter även utanför högskolesektorn. Svensk högskoledebatt behöver nya perspektiv.

Den kommande utredningen om högskolans ekonomiska styrning är viktig. Den kan komma att sätta spelreglerna för landets universitet och högskolor för lång tid framöver. Den bör därför också vara brett politiskt förankrad. Att den lyckas ligger i allas intresse. Hur Helene Hellmark Knutsson agerar under de närmaste månaderna blir avgörande.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv

Björn O Nilsson, vd för Kungl Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA

Artikeln är tidigare publicerad:

Svenska Dagbladet Debatt, 2017-02-21

”Svensk forskning måste styras smartare”

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Danska lärdomar kan stärka Sveriges högutbildade

UTBILDNING För att göra Sveriges högutbildade mer gångbara på arbetsmarknaden kan Danmark vara en bra förebild, enligt en ny rapport. Men för att efterlikna den danska modellen krävs det att alla inom politiken, näringslivet och akademin vågar öppna för ett tätare samarbete.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Fler aktörer i framtidens högskolelandskap

UTBILDNING Högskolan får det allt svårare att möta behoven på en snabbrörlig arbetsmarknad. Efterfrågan på andra utbildningsformer ökar. Att mångfalden inom den högre utbildningen ökar är positivt men det finns utmaningar, menar Tobias Krantz, chef för utbildning på Svenskt Näringsliv. ”Det leder såklart till frågor om hur validering, kvalitetssäkring och finansieringen kommer att se ut i framtiden”, säger han.
NYHET Publicerad:

Mer och längre utbildning inte alltid lösningen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Släpp in fler privata aktörer i vägledningen som kan matcha personer direkt mot jobb, inrätta en one-stop-shop för de som invandrar till Sverige och utvidga möjligheten till provtjänstgöring för att nå legitimation. Det är framkomliga vägar för att snabba på etableringen och därmed integrationen, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Humanistisk elitutbildning gynnar näringslivet

HÖGRE UTBILDNING Öka kraven för antagning, minska antalet studenter rejält och skapa en elitutbildning inom humaniora. Det inlägget i högskolepolitiken gör litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg i en rapport beställd av Svenskt Näringsliv. ”Arbetsmarknaden skulle efterfråga en sådan elit”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.
NYHET Publicerad:

Högskolan måste reformeras för att lösa kompetensbristen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Med ett helt näringsliv som skriker efter kompetent personal måste fokus riktas på högskolorna och universiteten. Det framgår i en delrapport i Svenskt Näringslivs skuggutredning till den statliga Styr- och resursutredningen.
NYHET Publicerad:

EU måste satsa mer på forskning

KOMMENTAR EU:s forskningsprogram är under omprövning. Anslagen måste öka kraftigt. Målinriktade satsningar på utbildning, forskning och innovation avgör Europas framtida välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Forskare: ”Kompetensbrist största tillväxthindret”

KOMPETENS Kompetensbristen är skriande i nästan alla branscher. ”Att bara satsa på utbildning när de andra pusselbitarna saknas är som att slänga pengarna i sjön."
NYHET Publicerad:

Kompetensglapp skadar konkurrenskraften

RAPPORT Det finns ett kompetensglapp mellan högre lärosäten och näringslivet. Ett utökat samarbete bidrar till att minska glappet, konstaterar Näringslivets forskningsberedning i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Så här kan vi lösa lärarbristen

DEBATT Det är hög tid att lösa lärarbristen. Att rekrytera lärare från andra yrkesgrupper, främja en ökad lönespridning och skapa en elitlärarutbildning är tre vägar som faktiskt har en chans att fungera, skriver Mikaela Almerud, skolexpert.
NYHET Publicerad:

Välfärdsföretagare: "Jag är ledsen och besviken"

GÄSTKRÖNIKA "Mina medarbetare skulle behöva söka en ny arbetsplats och våra förskolebarn en annan förskola. Inte för att de inte trivs eller vill vara kvar, utan på grund av ett politiskt beslut som regeringen står bakom. Det gör mig ledsen", skriver välfärdsföretagaren Eva Högberg i en gästkrönika.
NYHET Publicerad:

Svenska utbildningssystemet brottas med problem

KOMMENTAR En internationell jämförelse av länders utbildningssystem visar att Sverige tappar mark, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ju mer samverkan desto nöjdare studenter

HÖGRE UTBILDNING Handelshögskolan i Stockholm har de nöjdaste studenterna och det största fokuset på deras studenters anställningsbarhet enligt Universums undersökning FöretagsBarometern 2017.
NYHET Publicerad:

Styrningen av högskolan måste reformeras

HÖGSKOLAN Den statliga styrningen av universitet och högskolor måste minska och bli effektivare. Det skriver Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, i en debattartikel i webbtidningen Altinget.se. Han vill se stabila spelregler och starkare mandat för akademiska ledare för att rusta Sverige mot den globala konkurrensen.
NYHET Publicerad:

Näringslivet vill se bättre rustade studenter

ALMEDALEN Dagens högkonjunktur kombinerat med hög arbetslöshet riskerar att lamslå arbetsmarknaden. I grunden handlar det om problem med kompetensförsörjning och att få ungdomar motiverade till att gå ut i näringslivet. ”Att eleverna inte förbereds tillräckligt väl för ett framtida arbetsliv slår hårt mot de svenska jobben och vårt välstånd”, säger utbildningsexperten Tobias Krantz.
NYHET Publicerad:

Mycket vunnet på att anställa internationella studenter

KOMPETENS Många arbetsgivare har idag problem att hitta kvalificerad arbetskraft i Jönköping. För Jönköping International Business School kommer lösningen att bli ännu tightare samarbete mellan studenterna och näringslivet. "Vi som skola måste se vårt ansvar”, säger Vaida Staberg, Alumni relations koordinator på JIBS.
NYHET Publicerad:

Nytt program sätter fokus på biologiskt entreprenörskap

HÖGSKOLAN En utbildning som binder samman biologi och entreprenörskap startar vid Örebro universitet till hösten. Målet är att ge förutsättningar för att arbeta från idé till produkt.
NYHET Publicerad:

Studera.nu lever inte upp till kraven

KOMMENTAR Det är oacceptabelt att studenter i Sverige inte kan välja utbildning utifrån relevanta fakta. Regeringen behöver snarast ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ta fram jämförbar information, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.