Svensk forskning måste styras smartare

NYHET Publicerad

DEBATT Under våren väntas regeringen tillsätta en utredning om hur finansiering och styrning av de högre lärosätena ska fungera. Vi välkomnar det. Men för att åstadkomma förändring av vårt statligt finansierade forskningssystem behöver måste Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, involvera aktörer utanför högskolan i utredningen. Ett väl fungerande system för resursfördelning är nödvändigt inte bara för svensk forskning utan även för Sveriges konkurrenskraft.

Offentliga och privata investeringar i forskning och utveckling (FoU) är avgörande för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Sverige är en ledande kunskapsnation med flera framstående lärosäten och framgångsrika kunskapsintensiva företag. Men den globala konkurrensen är hård och verkligheten förändras snabbt.

Ökad rörlighet av människor, kapital och företag, samt alltmer internationella värdekedjor förändrar spelreglerna och konkurrenssituationen. I Sverige minskar de privata investeringarna i forskning som andel av BNP. Vår konkurrenskraft drabbas men även Sverige som kunskapsnation. Den utvecklingen kan inte fortgå.

I takt med att svenska storbolag i större utsträckning bedriver forskning utomlands blir de offentliga satsningarna på svensk forskning allt viktigare. Sverige måste jobba hårt också inom ramen för EU för ambitiösa europeiska mål för investeringar i forskning.

Samtidigt måste satsningarna på forskning användas effektivare. Det kan ske genom smartare statlig styrning av universitet och högskolor. Statligt finansierad forskning bör i större grad än i dag ta hänsyn till hur anslagna medel bidrar till innovationer, nya företag och nya produkter.  

Vår utgångspunkt är att forskning alltid ska vara långsiktigt värdeskapande för samhället. Men vägen till värdeskapande varierar och det kan ske på många olika sätt och med olika tidshorisonter. Excellens, kvalitet, resultat och värdeskapande bör vara värden som präglar den kommande utredningens arbete. Den aviserade utredningen måste därför syfta till att ge lärosäten, forskare och lärare långsiktigt stabila förutsättningar.

Profilering och specialisering bland de högre lärosätena bör uppmuntras. Systemet för fördelning av resurser till den högre utbildningen måste reformeras; dagens system är otillräckligt för att uppnå god kvalitet och relevans. Utredningen måste också ta ett tydligare grepp kring områden som utelämnades i regeringens forskningsproposition, exempelvis en tydlig väg mot ökad internationalisering och en lösning på medel för nödvändig forskningsinfrastruktur.

För att klara dessa mål krävs att utredningen ges en bred sammansättning med representanter från olika delar av samhället, inklusive näringslivet och andra delar av samhället utanför den akademiska världen. Helene Hellmark Knutsson bör säkerställa att utredningen leds av en person med erfarenheter även utanför högskolesektorn. Svensk högskoledebatt behöver nya perspektiv.

Den kommande utredningen om högskolans ekonomiska styrning är viktig. Den kan komma att sätta spelreglerna för landets universitet och högskolor för lång tid framöver. Den bör därför också vara brett politiskt förankrad. Att den lyckas ligger i allas intresse. Hur Helene Hellmark Knutsson agerar under de närmaste månaderna blir avgörande.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv

Björn O Nilsson, vd för Kungl Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA

Artikeln är publicerad på Svd Debatt 2017-02-21.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Svensk forskning måste styras smartare

DEBATT Under våren väntas regeringen tillsätta en utredning om hur finansiering och styrning av de högre lärosätena ska fungera.  I det arbetet måste aktörer utanför högskolan involveras. Den bör också vara brett politiskt förankrad, skriver Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, och Björn O Nilsson, Kunglliga Ingenjörsvetenskapsakademien.
NYHET Publicerad:

Avgifter för tredjelandsstudenter har stärkt kvaliteten

KOMMENTAR Så är det dags för ytterligare en utredning på högskoleområdet. Denna gång på temat internationalisering. Frågan är om syftet är att smygvägen avskaffa de avgifter som infördes för tredjelandsstudenter 2011. Det vore olyckligt, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitiskt expert.
NYHET Publicerad:

Dålig matchning sänker utbildningspremien i Sverige

KVALITET I HÖGSKOLAN Det lönar sig allt mindre att utbilda sig i Sverige. Lönen mellan en gymnasieutbildad och högskoleutbildad skiljer mindre än tio procent. I en ny rapport från SACO framgår att den negativa utvecklingen håller i sig. Grundproblemet är stora problem med matchningen på arbetsmarknaden, menar Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Regeringen saknar plan för ökade privata FoU-investeringar

KOMMENTAR Under de senaste tio åren har de privata investeringarna i FoU i förhållande till BNP sjunkit med en procentenhet. Nyligen presenterades nya siffror som inger ytterligare anledning till oro. I regeringens forskningsproposition lyser dock investeringsperspektivet med sin frånvaro, skriver Patrick Krassén, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ökat tryck på starkt akademiskt ledarskap

KONKURRENSKRAFT Svenska universitet och högskolor lider av ledarskapsproblem, menar Näringslivets forskningsberedning i sin senaste rapport. ”Lärosätenas styrelser behöver ta större ansvar för verksamheten och sätta tydliga mål", anser beredningen med ordförande Håkan Mogren.
NYHET Publicerad:

"Högskolor och universitet behöver ökad linjestyrning"

LEDARSKAP Sveriges universitet och högskolor lider av ledarskapsproblem. På grund av systemets vaghet finns hela tiden risken att fatta felaktiga beslut om nya chefer och spetsforskare. Därför måste vi titta på de övergripande beslutsstrukturerna på våra högre lärosäten, skriver Näringslivets Forskningsberedning på DN Debatt.
NYHET Publicerad:

Hög tid för högskolan att premiera kvalitet

KOMMENTAR Den högre utbildningen brottas med allvarliga problem som sjunkande kvalitet och en oförmåga att förbereda studenterna för arbetslivet. Resurserna till högskolan bör därför fördelas utifrån utbildningarnas kvalitet och koppling till arbetsmarknaden, skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Antagningen till högskolan ur fas med tiden

HÖGSKOLAN Ställ högre betygskrav till högskolan. Öka lärosätenas frihet och ansvar för antagningsprocessen. Stärk utbytet mellan lärosäten och arbetslivet. Det var några frågor som diskuterades vid ett seminarium om ett reformerat antagningssystem på Svenskt Näringsliv tidigare i veckan.
NYHET Publicerad:

Unik dom gör det möjligt att reklamera utbildning

KOMMENTAR I veckan dömdes Mälardalens högskola att återbetala studieavgiften till en amerikansk student. Hon hade stämt högskolan för bristande kvalitet i utbildningen. "Både studenter och utbildningsanordnare kan få möjlighet att ställa högre krav", skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Gör antagningssystemet till en verklig vattendelare

HÖGSKOLAN ”Om Sverige ska vara en ledande kunskapsnation också i framtiden måste kvaliteten i den högre utbildningen säkras. En rejäl översyn av tillträdesreglerna är ett steg i rätt riktning”, säger Mikaela Almerud, högskoleexpert. I en ny rapport lyfter Svenskt Näringsliv fram utmaningar och möjliga lösningar.
NYHET Publicerad:

Tandlös utvärdering riskerar kvaliteten på högre utbildning

KOMMENTAR Utformningen av ett nytt kvalitetsutvärderingssystem och dess bidrag till kvalitetsförbättringar för högre utbildning har stor betydelse för näringslivet och dess framtida konkurrenskraft. Det skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Öka skolans och näringslivets engagemang i elevers framtid

KVALITET I UTBILDNINGEN I dagarna släpper Svenskt Näringsliv en rapport med statistik om bland annat  elevernas övergång till jobb och studier. Vi kan konstatera att de flesta elever klarar sig bra och att yrkesprogrammen är en bra väg för att skaffa sig jobb. Men trots detta finns det mycket kvar att förbättra, skriver Tobias Krantz , chef för utbildning, forskning och innovation och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Reformera etableringsprocessen för utländska akademiker

KOMMENTAR Buggar i mottagnings- och integrationsprocessen fördröjer etableringen på arbetsmarknaden för många utländska akademiker, både i och utanför skolväsendet. Därför måste systemet korrigeras på permanent basis, för alla. Det skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Så ska svensk högskola bli bättre

UTBILDNING Det är hög tid att reformera svensk högskola. Bättre samarbete mellan akademi och näringsliv, översyn av resurstilldelningen och ökat utbud av kurser för yrkesverksamma är några förslag från TCO och Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Friskolekoncern vill spetsa lärarutbildningen

UTBILDNING Lärarutbildningen är för viktig för att vara ett statligt monopol. Låt därför fristående aktörer starta en ny utbildning för lärare – en spetsutbildning som kan locka de mest lämpade ungdomarna till en karriär i skolan. Det skriver Fredric Skälstad och Johan Olsson, utbildningspolitiska experter på Svenskt Näringsliv i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Sverige måste vara attraktivt för talanger

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv vill se en ny form av stipendier som riktar sig till kvalificerade utländska studenter och som kan delfinansieras av näringslivet. Det är positivt att regeringen undersöker möjligheten att inrätta ett sådant stipendieprogram. Nu gäller det att sätta planerna i verket, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Ökat intresse för utländska universitetsfilialer

KOMMENTAR Saco studentråd och Centerstudenter vill att utländska studenter och forskare stannar kvar i Sverige för arbete och vidare forskningskarriär. Svenskt Näringsliv delar uppfattningen. Det borde inte heller vara något konstigt att utländska universitet etablerar sig här, skriver Patrick Krassén, policyanalytiker inom utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Efterlängtad satsning på yrkeshögskolan

KOMMENTAR Äntligen en rejäl satsning på yrkeshögskolan. Jag hoppas att statsministerns besked är en signal om att regeringen lyssnar på näringslivets behov. När arbetslivet är med och utformar yrkesutbildningen får nio av tio studerande jobb, skriver Mia Liljestrand, expert på yrkesutbildning.
NYHET Publicerad:

Ge de bästa lärarna mer betalt

KOMMENTAR Nästa år flyttar regeringen tillbaka ansvaret för lärarnas löneutveckling till staten. Miljardsatsningen på lärarlönerna borde användas för att öka lönespridningen inom lärarkåren, skriver Tobias Krantz, chef utbildning, forskning och innovation, och Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Studenter från Indien ger hopp i Blekinge

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Högskolan kan bibehålla en avancerad nivå på undervisningen. Företagen får ett utbyte och en annorlunda idévärld som stärker konkurrenskraften. Därför utvecklar nu Blekinge Tekniska Högskola samarbetet med bland annat Indien och lockar till sig fler studenter därifrån.