Svenska utbildningssystemet brottas med problem

NYHET Publicerad

KOMMENTAR En internationell jämförelse av länders utbildningssystem visar att Sverige tappar mark. Avkastningen på högre utbildning är inte tillräcklig, studenterna är äldst i världen och har för mycket utbildning sett till vad deras arbetsuppgifter kräver, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.

Student
Foto: George Dolgikh/Colourbox

Felutbildningen i Sverige är stor, enligt Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.

Igår släpptes OECD:s årliga upplaga av Education at a Glance som är en internationell jämförelse av länders utbildningssystem.

Studien visar att inträdet på arbetsmarknaden för unga är fortfarande ett problem. Andelen 15 till 29-åringar som varken är i jobb eller utbildning är 8,2 procent. En ljuspunkt är att man lyckats minska utbildningsglappet mellan inrikes och utrikes födda.

Den högre utbildningen har ökat i volym, även om den ökat något snabbare i andra länder. I Sverige har ökningen dock inte lett till fler högskolenybörjare utan framför allt att fler läser längre. Andelen examinerade med en total utbildningstid på fem år (nominell tid) eller mer har ökat från 4 procent läsåret 2008/09 till 25 procent. Det kan jämföras med OECD-genomsnittet som är 9 procent och EU-genomsnittet på 12 procent.

Kostnaderna för utbildning i Sverige är höga. I alla avseenden, utom vad gäller de generella programmen på gymnasiet, lägger man mer pengar än OECD-genomsnittet. De korta eftergymnasiala utbildningarna (ex yrkeshögskolan) är underfinansierade medan högskolan tenderar att vara överfinansierad. De längre högskoleutbildningarna kostar nästan 50 procent mer ån OECD-genomsnittet.

Sverige toppar nu listan med världens äldsta studenter, strax under 29 år. Genomsnittsåldern för att påbörja högskolestudier är 24 år.

Samtidigt har vi fortsatt världens lägsta utbildningspremie. Som högskoleutbildad kan du räkna med att i genomsnitt tjäna ynka 17 procent mer än den som har en gymnasieutbildning. Gymnasieutbildade med en yrkesexamen har många gånger bättre utfall både på arbetsmarknaden och lönemässigt.

Sverige har en hög sysselsättning bland högskoleutbildade men det finns en indikator undersökningen inte visar och det är matchningen på arbetsmarknaden som blir allt sämre. Felutbildningen i Sverige är stor. Många har för mycket utbildning sett till vad deras arbetsuppgifter kräver. Inget tyder på att det kommer minska, snarare tvärtom.

Avkastningen på den högre utbildningen är inte tillräcklig, varken ur ett individ- eller samhällsperspektiv. Vi behöver börja läsa på högskolan tidigare, bli klar med studierna snabbare, använda resurserna i högskolan mer effektivt, få till lägre ingångslöner och större lönespridning för att få en högre utbildningspremie och vi måste få till en bättre matchning mot arbetsmarknaden. Hur det ska ske är det dialogen måste handla om framöver.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

”Yrkeshögskolan behöver fördubbla antalet platser”

KOMMENTAR Under en tioårsperiod behöver yrkeshögskolan öka antalet platser från 30 000 till 60 000 för att täcka behoven. Parallellt behöver utbyggnadstakten av den akademiska högskolan minska, skriver Helen Rönnholm och Tobias Krantz i en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Brexitavtalet löser immaterialrättsliga knutar

KOMMENTAR Immaterialrätten får ett relativt stort utrymme i brexiavtalet. För svenska företag är de skrivningar som finns där betydligt bättre än vad som fruktats och också betydligt bättre än en del förslag som tidigare förekommit i diskussionerna, skriver Christina Wainikka, expert på immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Arbetsgivaravgift i praktiken skatt

KOMMENTAR Det totala skattetrycket i Sverige är högt och arbetsgivaravgiften utgör en stor och ökande andel av detta. Därför är det angeläget med en effektiv och hållbar finans- och skattepolitik som börjar med att åtgärda de mest skadliga skatterna.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar riskerar försvinna i stram statsbudget

DEBATT Yrkeshögskolans expansion är hotad. 11 000 yrkeshögskoleplatser riskerar att försvinna eftersom det saknas pengar till en aviserad utbyggnad av utbildningsplatser i övergångsregeringens budgetförslag, skriver företrädare för tretton medlemsorganisationer.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.
NYHET Publicerad:

Oklara besked från Skatteverket om vårdskatten

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv har upprepade gånger varnat för de rättsliga problem som följer med vårdskatten eftersom gränsen mellan de insatser som ska beskattas och de som ska vara skattefria är mycket oklar. Trots nya besked från Skatteverket är läget fortfarande otydligt.
NYHET Publicerad:

Populistiskt förslag om digitalskatt

KOMMENTAR Den franska finansministern vill att Sverige och EU ska införa en skatt på så kallade digitala företag. Ironiskt, med tanke på att Frankrike själva, nationellt, har infört mycket förmånliga skatteregler för digitala företag. Digitalskatten är inte en fråga om rättvis beskattning utan ett populistiskt och protektionistiskt förslag som, om det infördes, väsentligt skulle öka risken för ett öppet handelskrig över Atlanten.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingens misskötsel slår mot kompetensförsörjningen

KOMMENTAR Regeringens egen granskningsmyndighet IAF riktar i dag ny skarp kritik mot Arbetsförmedlingens bristande uppföljningsåtgärder för arbetssökande. Bilden av att kontrollfunktionerna inte fungerar är allvarlig. Ytterst slår misskötseln av arbetsmarknadspolitiken mot kompetensförsörjningen, skriver Pär Andersson, försäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

En myt att mer resurser löser välfärdens problem

KOMMENTAR Mer resurser löser inte välfärdens problem, utan leder till följdproblem. Den enda lösning som är förenlig med förbättrad välfärd är att öka användningen av modern teknik i kommunsektorn, skriver Bettina Kashefi, chefekonom och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Utbildningar bör spegla arbetsmarknadens behov

KOMMENTAR Lärosäten bör belönas om de lyckas med att skapa utbildningar, som snabbt ger nyexaminerade ett arbete som passar deras utbildning, skriver högskoleexpert Fredrik Sand.
NYHET Publicerad:

Brexit: Företagen uppmanas öka sina förberedelser

KOMMENTAR Brexitförhandlingarna kärvar. Svenska företag känner oro. Gör en grundlig riskanalys och en handlingsplan om effekterna kring tull, tillstånd och logistik, uppmanar Jens Hedström, chef för Brysselkontoret.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Svenska företag viktiga för att nå klimatmål

KOMMENTAR Natten till måndag presenterade FN:s klimatpanel IPCC sin rapport om möjligheterna att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 1,5 grader. Det är positivt att det nu finns vetenskapliga fakta kring förutsättningarna att nå Parisavtalets klimatmål, skriver klimatexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

EU:s protektionism visar sitt fula tryne

KOMMENTAR EU:s protektionism borde få större utrymme i debatten. Ofta göms frågan i snåriga och tekniska formuleringar, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Utländska toppstudenter ratar Sverige

ARBETSMARKNAD En av tio studenter, utanför EU/ESS, går över till den svenska arbetsmarknaden efter studierna. Ett tungt ansvar vilar på Migrationsverket, anser Fredrik Voltaire, näringslivsexpert.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bedriver ingen lobbykampanj mot skärpta klimatmål

KOMMENTAR Ett internt diskussionsdokument från organisationen Business Europe har de senaste dagarna givit upphov till en rad missuppfattningar och ett antal i sak felaktiga artiklar som lyfter frågan om Svenskt Näringslivs arbete med klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Ingen kan tycka att upphovsrättens problem är lösta

KOMMENTAR Det är få frågor inom immaterialrätten som väcker så heta känslor som förändringar i det upphovsrättsliga skyddet. Diskussionen kring den omröstning som skedde i EU-parlamentet den 12 september visar detta med önskvärd tydlighet.
NYHET Publicerad:

Intyg på godkänd kompetens öppnar för fler jobb

KOMMENTAR Det råder kompetensbrist i de flesta branscher. Att få alla kvalifikationer kartlagda, värderade och godkända är avgörande för att öka rörligheten på arbetsmarknaden och öka matchningen, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Övervinster i skolan en myt

KOMMENTAR I en artikel i Svenska Dagbladet idag redovisas vinstnivåer för företagen inom skolsektorn. Den slutsats som dras är att dess vinstnivåer är relativt sett låga, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.